Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘övergödning’

Vi har tidigare (här, här och här) rapporterat på Tångbloggen om våra försök i Trälhavet som ingår i ett forskningsprojekt finansierat av stiftelsen BalticSea2020. Genom att slå våra kloka huvuden ihop och testa olika lösningar i fältförsök håller vi på att ta fram en manual för restaurering av blåstång.

Tångbälte

Ett frodigt tångbestånd- en sann fröjd för Tångbloggen

Varför då, kanske en nytillkommen bloggläsare undrar. Jo, blåstången är en mycket viktig del av Östersjöns kustnära ekosystem och stora områden av blåstång försvann under slutet av 1970-talet på grund av övergödningen. Dessa har inte kommit tillbaka, även om vi numera är medvetna om problemen i Östersjön och gör allt vi kan för att rätta till tidigare misstag. Men förändringar tar tid. Genom att skriva en manual där vi beskriver och förklarar hur blåstång fungerar och vad man kan göra för att hjälpa den komma tillbaks till områden där den tidigare funnits, hoppas vi kunna ge en av Östersjöns mest ikoniska arter en hjälpande hand. Samtidigt vill vi även hjälpa de personer som vill försöka restaurera tång att göra på bästa möjliga vis för att få lyckade resultat.

Under juni och juli månad så har vi satt ut försök på två platser i Trälhavet, som ligger norr om Stockholm mellan Vaxholm och Österåkers kommuner.

Försöken ska svara på om blåstången klarar av att fortplanta sig på dessa platser, precis vid gränsen av blåstångens utbredning in i Trälhavet. Vi har använt oss av samma metoder som vi tidigare utvecklat och använt i Björnöfjärden (läs gärna vår följe-tång  från den studien).

Genom att hänga upp mogna buketter av hanar och honor hoppas vi att de ska föröka sig. För att kunna kontrollera detta under en lupp, har vi även satt ut några kakelplattor knutna på stenar, så att vi lätt kan plocka upp dem och ta med in på labb.

Setup

Upphängda blåstångsbuketter med kontroll-plattor under. Såhär går forskning till.

I Trälhavet är de hårda bottnarna, klippor, block och stenar, som tångens bebisar vill sätta sig fast på, täckta av ett halvcentimeter tjockt lager av slemmigt damm. Så för att tångens ägg inte ska sjunka ner i slemmet och dö, har vi även borstat rent på klipporna under experimentuppställningen.

Vi har även flyttat in stenar med vuxna plantor för att undersöka hur de klarar av miljön. Om det är mycket näring i vattnet kan de få fintrådiga alger, som grönslick, växande på sig. Blir de fintrådiga algerna som växer på för täta får tången ingen sol och dör till slut.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

En tångruska placeras på nyborstad botten. Vi hoppas att den ska trivas här.

Som du kan se på bilderna var det ganska grumligt i vattnet när vi var där, och då var vi bara på en meters djup som mest. Eftersom blåstång behöver solljus för sin fotosyntes och överlevnad, så är grumligheten i vattnet något som tången inte uppskattar. Tång vill helst ha klart, rent vatten så att massor med solljus kommer ner till botten där den växer. På grund av säsongens ovanligt varma väder, samt att det varit ganska lite vind innan vi var ute, hade växtplankton haft optimala förhållanden för att massföröka sig, så kallad algblomning. Men dagen efter började det blåsa rejält. Vi hoppas att det ger lite klarare vatten men att våra försök inte blåser bort. Det är ju en av riskerna man tar som forskare när man gör försök ute i fält. Många experiment har spolats bort av vind, vågor och is. Frustrerande, men så är det att jobba i naturen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Att knyta knopar under vatten är vardag för en fältarbetande marinbiolog.

Det är glädjande att blåstången har kommit mycket längre in i Trälhavet nu än tidigare undersökningar på samma platser. Här har man nämligen kartlagt hur tången har påverkats under flera tillfällen. Den första mätningen gjordes redan 1890. Studenten Maya Milthell vid Stockholms universitet skrev under våren sitt kandidatarbete om just tångens nedgång och återkomst i Trälhavet, med hjälp av mätningar från 60-, 90- och tidiga 2000-talen.

Vi ser en tydlig förbättring i både mängd och utbredning sedan 2001. Sannolikt är den största bidragande orsaken att avloppen i området anslutits till kommunala reningsverk. Bra jobbat, Vaxholm och Österåker!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi vill passa på att tacka de trevliga fastighetsägarna som låter oss ha våra försök vid deras stränder och så hoppas vi att sommarens bad- och båtliv hjälper till genom att inte ankra precis i experimenten 🙂

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Experimentuppställning i Trälhavet. Kika gärna, men rör inte, tack.

Om du stöter på något som ser ut som på bilden är det ett av våra experiment. Ta gärna på dig cyklopet och simma fram och kika, men snälla rör ingenting.

Annonser

Read Full Post »

I morse kunde den morgonpigga se och höra professor emeritus Lena Kautsky berätta för tittarna i TV4’s Nyhetsmorgon hemifrån sitt arbetsrum om varför man inte ska kissa i havet.

Bild till TV 4 inslag

Lena pratar med TV4 via länk. Notera den fina trollkrabban (Lithodes maja) i bokhyllan

För Tångbloggens trogna läsarskara är detta ju inget nytt, då vi uppmärksammade effekterna av kiss på algernas tillväxt redan förra året i vårt mest populära inlägg ”Vad är väl en kiss i havet?”

För att ge en överskådlig bild av problemet med kiss i Östersjön har vi nu gjort en liten illustration. Siffrorna på antal fritidsbåtar är uppskattningar från Transportstyrelsen. De antaganden som görs om antal personer per båt och antal dygn till sjöss per år är våra egna.

Varför ska man inte kissa i havet?  Spelar det någon roll vad DU gör?

Kiss1

Det är alltså ganska många ”DU” som är ute på sjön.

Kiss2

Man kan även tänka på att det tar ungefär 35 år för allt vatten i Östersjön att bytas ut. Du vill väl inte simma i ditt eget (eller andras) kiss?

Kiss 3

Ser du problemet? Just när havet ska ha låga nivåer näring kommer vi ut och fyller på. Helt galet!

Om man saknar toalett ombord har jag fått ett mycket bra tips: Köp en plasthink med lock och en säck eldningspellets. Fyll hinken med pellets och slå över kisset i hinken från den potta du använder (köp även potta om du inte har en). Enligt mannen som tipsade mig håller pelletsen inte bara vätskan utan det är även luktfritt i mer än 30 dagar. Sedan brukade han gräva ner den i sin kompost när han kom hem efter sommarens båtsemester. Värt att pröva, tycker jag.

Om man har en såpass liten båt att man inte har plats med en hink utan hoppar iland på öarna för att kissa, tänk på att gå en bit upp i gräs eller mossa så växterna hinner ta upp det mesta av näringen istället för att det ska rinna ner i havet.

Ha en skön sommar!

 

Read Full Post »