Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for februari, 2018

Sent på hösten 2010 i oktober hyllades seglaren Luke Yeats, skeppare på Vixen som seglat från Cowes i Enland till Trosa på endast 12 dagar och fem timmar. Vixen loggade som mest 13,4 knop. Hon seglade mycket fortare än vad Uffa Fox i sin lilla smäckra svenskinspirerade skärgårdskryssare Vigilant gjorde på 1930-talet, som då gjorde den något längre sträckan Cowes – Sandhamn på 17 dagar.

Men det är inte alls om kappsegling och rekord som detta skall handla utan om att besättningen på Vixen studerade förekomsten av mängden skräp och drivande blåstångsplantor, tog vattenprover för analys av salthalt och plankton samt mätte siktdjupet under hela resan från Cowes till Trosa. Provtagningen skedde i samarbete med Askölaboratoriet, Stockholms universitets Östersjöcentrums fältstation. Seglingen gick över Engelska kanalen, längs Nordsjökusten och upp genom Östersjön och det var nog rätt så trångt ombord.

tre seglare på havet

Foto:Feargus Bryan

Ett tydligt resultat från resan var att utanför de stora floderna längs Nordsjökusten såg besättningen massor med skräp och siktdjupet var mycket sämre än inne i Östersjön.

2 Seglaresamlarskräp

Besättningen satt under en bestämd tid varje dag och noterade mängden drivande skräp och tång. Resultatet var tydligt: mest skräp noterades utmed Nordsjökusten, t.ex. utanför Holland, vid Europort/Zeebrugge, där besättningen såg hur stora containerfartyg släppte allt sitt avfall överbord, direkt ned i havet!

2 plastskräp 20170902

När Vixen kom in i Östersjön efter att ha passerat genom Kiel kanalen, även den med mycket drivande skräp i vattnet, blev det tydligt mindre med skräp. Kanske inte riktigt vad som var förväntat? Men regler kring hantering av avfall kan ge positiva resultat.  Här såg de också drivande blåstångsplantor långt ute till havs. Spännande att se hur en klassisk seglarbragd kunde kombineras med studier av den nedskräpning som drabbat havet.

Det är skräp från dessa och andra fartyg på Nordsjön som sedan med strömmar och vindar kan transporteras långa vägar och till slut hamna på en strand på svenska västkusten.

Idag hölls ett frukostseminarium i Stockholms universitets Östersjöcentrums regi, Baltic Breakfast, om plaststrategin ur ett Östersjöperspektiv.  Där berättades om förbud mot mikroplast i kosmetika som vi sköljer av varje dag, om olika typer av bioplast och vad och hur det bryts ner. Följ länken för att se mer om vad som diskuterades eller för att anmäla dig till nästa Baltic Breakfast. Vi kommer prata mer om plast i havet här på Tångbloggen under de kommande dagarna.

3Modernt Robinson Cruse bygge?

Ett modernt Robinson Crusoe-bygge från en strand på västkusten.

 

 

 

 

Read Full Post »

Kul tycker vi på Tångbloggen, som kommer att följa vilken ny art i Östersjön som presenteras varje vecka. Den första av arterna som dök upp med bild var båtsnäcka, schackmönstrad snäcka eller på latin Theodoxus fluviatilis. Fotot visar på en snäcka med ett vackert svart blänkande skal.

theodoxusfärgvariant20130802

Här är en bild på den stora färgvariationen som jag hittade på en klippa nära Askölaboratoriet, i Trosa skärgård, söder om Stockholm för någon sommar sedan. De kan variera från gult, blekt rosa till brun svart. Färgen kan både vara ett sätt att kamouflera sig mot botten eller när den sitter på en tångplanta och minska risken att bli uppätna av en fisk så att bara de som smälter in mot bakgrunden blir kvar.

Båtsnäckor är betare av den tunna algfilmen på stenar och blåstång och vattenväxter. När blåstångens groddplantor är riktigt små, mindre än 1 mm kan båtsnäckor fortfarande äta upp den. När tånggroddplantan blir större är den säker under en period för den är för liten för snäckan att klätta upp på och vävnaden är för grov för snäckans radula.

Sten med groddplantor o Theodoxus

Groddplantorna här är så små så båtsnäckan som sitter i nedre kanten nog kan äta upp några till. Foto från augusti 2017, norra Egentliga Östersjön. Här är salthalten relativt låg, ca 6 promille. De gröna algerna på stenen är tarmalger.

Ett sätt att kolla på lite av livet i havet året runt är att ha några stenar i en hink med Östersjövatten, lite snäckor och andra småkryp.

Fönster med burkar

Det enda du behöver är ett skuggigt lite svalt fönster att ställa hinken i och fylla på med kranvatten när det sjunker genom avdunstning. Fyll inte på med nytt Östersjövatten för då kommer det att bli för salt med tiden. Mina små hinkar har stått såhär sedan september och snäckorna blir större och större.

Hink i fönstret

Tångbloggen kommer att följa @Livihavet på http://www.instagram.com/livihavet/, med stort intresse. Vad blir nästa art? Hur hänger den ihop med andra alg arter, vattenväxter och så klart blåstångssamhället i Östersjön?

Read Full Post »

De första tecknen på att våren är på väg i Östersjön är att stenar och klippor börjar skifta i grönt av olika fintrådiga grönalger. Detta känns som ett härligt tecken på att våren är på väg även om vattnet är isande kallt.

vårgrönt i strandzonen

Andra små bladformiga alger med en tunn bål sitter lite högre upp och hör till släktet Prasiola. En av arterna är Måsgrönska, (Prasiola stipitata), som går att hitta under hela året. Därför fick den bli februari månads alg när det inte är så mycket mer som går att hitta grunt växande ovan vattenlinjen, t.ex. i hamnen på betongfundament eller som en bård på klippor och stenar på skär som gödslas av spillning från olika kustfåglar.

Måsgrönska på betongtrappsteg

Hittar du en klippa där måsar sitter och äter så är det en god gissning att det mörkt gröna som sitter nära vattenytan är just måsgrönska. Där spolar vågor över klipporna. När de gröna algerna torkar bildar de ett svart grönt, grynigt överdrag som sväller upp när det regnar och blir ljusare grönt. Bålen är tunn, och består av ett enda cellskikt, där cellerna bildar grupper i ett rätlinjigt mönster. Kloroplasten är stjärnformig och har en pyrenoid.

prasiola cell grupper

Bålen kan bli en centimeter stor med ett smal stjälklik del som den är fäst mot klippan med. Den är lätt att förväxla med andra arter av Prasiola och de mer ovanliga arterna av släktet Rosenvingiella. Vill du veta mer om dessa små arter så är ett besök på Algaebase (www.algaebase.org) eller Artportalen (www.artportalen.se) givande. På Artportalen kan du även rapportera in dina algfynd.

Små nya föröknigstoppar

Tångbloggen måste såklart berätta om nya fynd av tång. Efter blåsten ligger det som vanligt bitar av lösryckt blåstång. Tittar du efter lite så kommer du att kunna se de allra första små anlagen av årets förökningstoppar. Små, små, lite tjockare runda delar på toppen av bålen. I bland är de så små att de knappt syns, men känns som små förtjockningar. Ytterligare ett tecken på att dygnet blir längre och längre och våren är på väg!

Read Full Post »