Posted in Nyheter, Tångskogsjakten, tagged Anna Ålander, östersjön, forskning, Innovitaskolan Nyköping, Nobel 2023, Nobel Prize Museum, Nobelprisutdelning, Paulina Wittung Åman, Stockholms universitets Östersjöcentrum, Tayana Bengzon Åkerblom, tång, Tångskogsjakten on december 12, 2023| Leave a Comment »
I söndags var det då dags för Tångskogsjaktens postervinnare, Innovitaskolan i Nyköpings elever Ellen och Tuva, att tillsammans med sin lärare Tayana gå på Nobelprisutdelningen. Med var även Nobel Prize Museums Anna Ålander och Paulina Wittung Åman, som är de fantastiska krafterna bakom Forskarhjälpen. Och Tångbloggen, såklart.
Nu ser vi fram emot att arbeta vidare med allt insamlat data och att få höra vad nästa års Forskarhjälpen kommer att handla om. Men det blir först till våren.
Posted in Nyheter, Tångskogsjakten, tagged Alg, alger, Anna Ålander, Apelgårdsskolan i Malmö, östersjön, BioLogik, blåstång, Ellen Schagerström, Expedition Rädda Östersjön, föreläsning, FORMAS, Forskarhjälpen, Forskarhjälpen 2023, forskning, Fredrik Johansson, Fucus vesiculosus, Göingeskolan i Broby, högstadieelever, Innovitaskolan i Nyköping, Jesper Ström, Katalin Karikó, Lena Kautsky, medborgarforskning, Nobel Prize Museum, Nobelfest, Nobelpris, Nobelpristagare i medicin, Nobelprisutdelning, NOT Hagavikskolan i Växjö, Paulina Wittung Åman, posters, Rena Mälaren, skrotskulpturer, Stiftelsen för Strategisk Forskning, Stockholms universitet, Stockholms universitets Östersjöcentrum, tång on december 9, 2023| 1 Comment »
Under året som gått har vi på Tångbloggen haft ett otroligt roligt och givande samarbete med Nobel Prize Museum i projektet Forskarhjälpen, som finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning och FORMAS.
Årets projekt var Tångskogsjakten. Tillsammans med museets skickliga och erfarna personal tog vi under vintern fram ett pedagogiskt underlag. Bakgrunden till uppgiften beskrevs noga. Vad, när och hur tången skulle provtas beskrevs, i ord, bild och med checklistor. Viktigast av allt var att tydligt berätta vad de sedan skulle göra med proverna för att få fram data. Det blev ett riktigt stort projekt i år, med många olika delar.
Lärare fick anmäla sin högstadieklass till Forskarhjälpen, sedan fick de utvalda klassernas lärare samlas på en uppstartskonferens på Nobel Prize Museum, för att gå igenom projektet Tångskogsjakten tillsammans med forskarna, det vill säga oss. 36 skolor var anmälda till start och hela 22 skolor arbetade med projektet ända till mål. Det avslutande momentet innebar att eleverna själva tillverkade vetenskapliga posters där de presenterade det data de samlat in under projektet. Totalt var 2638 elever inblandade i projektet och strax över 1500 utförde alla delar. Inte illa!!!
Eleverna fick samarbeta i grupper om 2-4 elever och göra varsin poster. På varje skola röstades sedan den bästa postern fram, och den skickades in till oss för en första bedömning och feedback i november. Sedan fick eleverna möjligheten att justera sin poster efter feedback och i tisdags var det dags för digital posterpresentation med feedback från andra skolor och från oss forskare.
Det är alltid lite nervöst att presentera ett arbete man har gjort, men eleverna hade is i magen och höll fantastiskt bra presentationer, som visade att de lärt sig mycket om ämnet och verkligen förstått frågorna de arbetade med. Dessutom var de mycket skickliga på att ge bra och konkret feedback. Vi var alla mycket imponerade.
Så tillslut kom den stora finalen, avslutningsdagen fredagen den 8e december när vi som arbetat med projektet fick ta emot eleverna som gjort den bästa postern från varje skola och deras engagerade lärare. Så otroligt roligt!! Dagen bara sprang iväg och jag hade verkligen önskat att det varit dubbelt så lång tid för att hinna prata med alla och höra om hur de upplevt projektet och om de haft roligt. Men det verkade de ha haft, tackolov.
Förutom att vi visade hur alla skolors data såg ut tillsammans och förklarade lite trender och skillnader som vi redan nu hunnit se, så fick eleverna även lyssna på tre ytterligare presentationer. Först ut var Expedition Rädda Östersjön, som visade en film om hur de arbetar med att upplysa och informera om Östersjöfrågor. Sedan pratade Jesper Ström från Stockholms Universitet om hur enkelt det är att se mer av livet under ytan med mask, snorkel och lite tålamod. Jesper är själv dykare och fotograf och arbetar med den nationella miljöövervakningen av vegetationsklädda bottnar. Han visade fina bilder och förklarade för eleverna hur den sortens provtagning och datainsamling går till och hur olika djup har olika typer av organismer. Det kändes som att flera började bli lite sugna på ett dykcertifikat.
Så kom Fredrik Johansson från Rena Mälaren och berättade om hur de dyker och plockar upp skräp. Över 40 ton båtbatterier, som är fulla av giftigt bly, har de plockat upp. Och nästan 100 ton bildäck, som läcker giftiga kemikalier i vårt livsviktiga vatten. Och jodå, det är en hel del elsparkcyklar som hittats också. Efter dessa tre väl matchade föreläsningar var flera skolor inne på att haka på och se hur de kan städa under ytan på sin hemort.
Att vara forskare innebär ju att hitta svaren på frågor. Men oftast hittar man ännu fler frågor. Det var så vi sammanfattade vår presentation för eleverna. Och precis samma sak påpekade sedan årets Nobelpristagare i medicin, Katalin Karikó, som kom och höll en inspirerande föreläsning för eleverna om hur hon blev forskare och vikten av att ha roligt och tycka om det man håller på med. Sedan svarade hon på elevernas frågor om hur man forskar, hur man börjar komma på en sån viktig sak som ett vaccin och hur man gör för att nå sina mål. Det märkets på eleverna att det var mycket speciellt att få en egen föreläsning av en nobelpristagare. Den laddade, förväntansfulla tystnaden som lade sig i rummet precis innan Katalin kom in gick nästan att ta på. Ett rejält pressuppbåd längst bak underströk det hela.
Efter Katalins föreläsning skyndade hon vidare till nästa event. Det är mycket på schemat för de som får Nobelpris. Och nu var det dags att dela ut VÅRA pris! Eleverna tävlade nämligen med sina posters i fyra olika kategorier.
Först ut var Juryns stora pris: 5000 kr till klasskassan och eleverna som gjort postern får gå på Nobelprisutdelningen i Konserthuset den 10e december tillsammans med sin lärare. Till vinnare utsågs Tuva och Ellen från Innovitaskolan i Nyköping. Jubel, grattis och applåder!!!
Sedan var det dags för oss att dela ut Forskarnas pris till den poster vi ansåg höll högst vetenskaplig standard. Priset på 5000 kr till klasskassan samt en dag på Askö marina fältstation för hela klassen gick till Leena, Rakel och Francesca från Göingeskolan i Broby. Mer jubel, grattis och applåder!
Priset för Bästa layout, även det på 5000 kr till klasskassan och att få hänga med professionella art directorn Niklas under en dag, gick till Vedad, Hawa och Mert från Apelgårdsskolan i Malmö. Ytterligare jubel, grattis och applåder!
Till sist var det Skolornas pris, där eleverna på alla deltagande skolor fick rösta fram den poster bland finalisterna som de tyckte var bäst. Priset, 5000 kr till klasskassan samt att jag kommer ner och föreläser om Östersjön för skolan, kammades hem av Elin, Moa och Kajsa från NOT Hagavikskolan i Växjö.
Utöver detta fick samtliga deltagande skolor varsitt tjusigt inramat diplom, choklad-Nobelpris till klassen och en påse med olika alg-snacks och lite annat gott från oss forskare.
Vi forskare är otroligt tacksamma för all den hjälp vi fått från eleverna med insamling och sortering av tångprover från Umeå och hela vägen ner runt Skåne och upp till Ängelholm. Vilket arbete ni har genomfört! Det data som alla elever samlat in kommer vi att publicera i två vetenskapliga artiklar. Det tar ett tag att sammanställa, analysera och skriva ihop, men vi hoppas på att de ska komma ut 2025. Då kommer vi givetvis presentera dem här på Tångbloggen.
Vi hoppas att många lärare får lusten och möjligheten att anmäla sina skolor till nästa års Forskarhjälpen. Vi vet ännu inte vad det kommer att handla om, men håll utkik på Nobel Prize Museums hemsida så kommer det upp i slutet av vintern. Det har verkligen varit otroligt lärorikt för oss att vara med i ett såpass stort medborgarforskningsprojekt. Vi hoppas kunna förvalta och sprida all den kunskap och de erfarenheter vi fått så att fler forskare tar hjälp av allmänheten för att samla in stora mängder data som aldrig hade gått att få in på egen hand.
Posted in Fakta, Nyheter, tagged Östersjöns Hus, Baltic Sea Science Center, Cecilia Wibjörn, dykare, etablering av blåstång, förökningstoppar, fullmåne, media, Micke Borgiel, mogna förökningstoppar, positivt för fisk, restaurering, Riddersholm, Skansen, Skärgårdsstiftelsen, Sportfiskarna, Stenrevet, Stockholms skärgård, Stockholms universitet, Stockholms universitets Östersjöcentrum, Susanne Qvarfordt, Sveriges vattenekologer, Tångbloggen, tångknippen, Vattenekologerna, Världsnaturfonden, WWF on juni 1, 2023| 2 Comments »
I veckan var det full fart kring det nya stenrevet på Riddersholm, i Norrtälje. Nu skulle det placeras ut blåstång lagom till årets första förökningstillfälle – vid fullmånen på lördagen den 3 juni.
Skärgårdsstiftelsen, Sportfiskarna, folk från Världsnaturfonden, Östersjöns hus på Skansen och Sveriges Vattenekologer samlades på mötesplatsen på stranden. När jag kom fram strax före kl. 10 så fanns redan media och närmare 30 personer på plats. Under våren har det varit en lång period med lågvatten så en liten bit av revet som placerades ut i november har stuckit upp över ytan. Efter en lite stund kom dykarna från Vattenekologerna in med sin båt, och några som snorklat för att skrapat bort fintrådiga alger från stenarna kom också in för att värma sig i solen ett tag. Steg ett för att få en snabb etablering av blåstång på revet var avklarat.
Nu var det dags att starta fler av momenten. Som tur var fanns det många händer. Några knöt på flöten, gjorda av flaskor av lite olika modeller, på stenar som samlats in på stranden. Andra började med att knyta ihop små buntar med insamlade blåstångsgrenar som var fulla med förökningstoppar, efter en genomgång av Susanne Qvarfordt från Sveriges Vattenekologer.
Uppgiften gick ut på att ta små grenar från olika plantor som dykarna samlat in och knyta ihop dem till emed tandtråd. Allt gick snabbt och enkelt när vi var så många hjälpande händer.
För att minska risken för att tången skulle torka så flyttades bordet till skuggan. Knippena fick sedan ligga i en plastback i strandkanten och svalkas i vattnet tills allt var klart.
Nu var det dags att knyta på tångknippena på flötena så att de var färdiga att transporteras ut till revet.
Tack vare alla hjälpsamma deltagare tog det hela runt 6 timmar på plats . Vi fick också en mycket god pastasallad att stärka oss med tillsammans med bullar och kaffe. Nu är det bara att vänta och se hur väl de utplacerade blåstångsplantorna kan föröka och sprida sig. Första kollen blir nog till hösten.
Vi på Tångbloggen kommer självfallet att rapportera om vad som händer. Vi väntar även på medias rapporter från projektet som vi skall försöka hinna länka till när de dyker upp. Först ut var Norrtälje Tidning som du kan läsa här. Det finns även ett trevligt reportage på SVT Nyheter
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, Tångskogsjakten, tagged Acrosiphonia arcta, Alg, alger, april, Öresund, Östersjön, blåstång, Bottenhavet, dataloggar, djurliv, Forskarhjälpen, forskning, frost, Fucus vesiculosus, högstadiet, intorkade alger, istäcke, kalla nätter, Kullaberg, Kustvatten, lågvatten, Liten grönkudde, mars, milda vintrar, Monostroma grevillei, Nobel Prize Museum, Skälderviken, skolor, skolprojekt, Stockholms universitets Östersjöcentrum, strandkant, strutsallat, tång, tånggråsuggor, tångmärlor, tångskogen, Tångskogsjakten, tidig vår, vattenprov, värmeböjla, våralg, vindstilla on maj 12, 2023| Leave a Comment »
I maj 2023 drog Nobel Prize Museum igång projektet Forskarhjälpen, tillsammans med mig och Ellen Schagerström vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. I år handlar Forskarhjälpen om livet i Östersjöns tångskogar och heter Tångskogsjakten. Det kommer att vara elever från 36 skolor som deltar i Tångskogsjakten. Skolorna är spridda från norr i Bottenhavet, vid tångens nordliga utbredningsgräns och hela vägen ner till Kullaberg i Öresund och Skälderviken. Elevernas uppgift är att undersöka livet i blåstången en gång på våren i maj- juni och en gång i augusti-september. Samtidigt med insamlingen av ett antal tångplantor och analys av vilka arter som lever i den tas ett vattenprov för analys av salthalten. Vattentemperaturen under sommaren kommer att mätas med en datalogger från starten i maj till när den plockas upp på hösten när projektet avslutas.
Under rubriken Tångskogsjakten kommer vi att ta upp diverse frågor kring vad som påverkar blåstången i Östersjön och djurlivet i tången. Det kommer att bli både frågor som dyker upp i gruppen av deltagande lärare på de olika skolorna med anknytning till projektet eller något aktuellt som diskuteras i media.
Detta första inlägg kommer att just handla om ett aktuellt ämne i media –att våren är ovanligt sen i år! Det har kommit flera bakslag med mycket snö och kalla nätter med många minusgrader. Diskussionen har varit att en sen och kall vår innebär att växter kanske startar sin blomning men att insekterna som sköter pollineringen inte vaknat ännu. Eller att blommorna kan skadas av frost och snö när det blir ett bakslag i vädret. Temperaturvariationen mellan kalla klara nätter och varma soliga dagar på land är stor, men det är främst minusgraderna på natten som kan skada arterna.
Så hur ser det ut i under ytan i Östersjön? Här startade våren för flera månader sedan och nu är tillväxten i full gång.
Vacker strutsallat växer på en sten.
Ett exempel är strutsallat, Monostroma grevillei. Den börjar växa till redan i december. Det är lätt att missa de små ljusgröna tunna strutarna som växer i strandkanten i mars.
Det höll på att hända mig i år, när de höll på att vissna och försvinna i mitten av april. Eftersom det var lågvatten låg de intorkade på stranden.
En annan ettårig grönalg heter liten grönkudde, Acrosiphonia arcta. Det är också en art som dyker upp tidigt på våren. Du hittar den på stenar och klippor från ca 0,3 till 4 meters djup.
Båda arterna kan riskera att frysa in om de hamnar uppe i luften en kall natt, men de klarar av att växa vid någon plusgrad i vattnet. Nu i början av maj kom några riktigt kalla nätter med – 5 0C i luften och varma soliga dagar. Dags att göra en liten studie av hur vattentemperaturen vid min brygga i Räfsnäs på Rådmansö varierar under några dygn. Under perioden 6 -9 maj varierade temperaturen i luften från – 4 0C på natten till som högst +12,40C i skuggan. En skillnad på 16,4 0C. Samtidigt skiljde sig temperaturen i ytvattnet bara med +2,5 0C (mellan + 4,7 – 7,2 0C). Faktorer som påverkade förändringar i ytvattentemperatur var att nätterna var lugna och vindstilla och vattnet kyldes av lite.
Vindstilla morgon vid 7-tiden när jag gjorde de första mätningarna.
Under dagen blåste det svag pålandsvind och vattnet värmdes upp i ytan. För alger och djurlivet sker inga större drastiska förändringar utan vattentemperaturen ökar långsamt. Den långsamma stora förändring som kan påverka förökningen och tillväxten hos arter i Östersjön är de mildare vintrarna och att det inte ligger ett tjockt istäcke med snö som minskar tillgången på ljus. I projektet Tångskogsjakten kommer bl.a. förändringar i förökning och storlekar hos tångmärlor och tånggråsuggor att jämföras mellan vår och höst. Kanske hinner de med både en förökning nu på våren och en till tidigt i höst?
Från de utplacerade loggarna kommer det bli spännande att följa om vi får någon värmebölja under sommaren och hur varmt det blir i vattnet. Hur kommer växt- och djurlivet i tångskogen att påverkas? Se till att följa Tångbloggen så missar du inga spännande uppdateringar från projektet.
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged Östersjöns hus på Skansen, årstider, övervintra, Baltic Sea Science Centre, biomassa, blåstång, Brunalger, BSSC, Ceramium, Ceramium tenuicorne, Chorda filum, Cladophora glomerata, Dichtyosiphon foeniculaceus, Elachista fucicola, Elisabeth Lundmark, epifyter, grönalger, grönslick, gymnasielärare, lärare, Linda Kumblad, ljuset, massa frågor, mikroskopiska, mikroskopiska alger, påväxt, Pylaiella littoralis, rödalger, SLU, smalskägg, sommar, Stockholms universitet, Stockholms universitets Östersjöcentrum, sudare, Tarmalger, Tångbloggen, Tångludd, tångplanta, trådslick, ullsläke, Ulva arter, värmen, vågexponering on december 3, 2022| Leave a Comment »
Sista dagen i november var det AW för lärare på Baltic Sea Science Centre, eller lite enklare uttryckt Östersjöns Hus på Skansen. Anna Björn hälsade välkommen i trappan ner till de stora akvarierna. Sen fick besökarna mingla runt och kolla i akvarierna där torskarna frodas och stimmet av strömming/sill glittrade för fullt. På olika platser i utställningen deltog forskare från SLU och Stockholms universitets Östersjöcentrum. Linda Kumblad från Östersjöcentrum tillsammans med Jens Olsson från SLU svarade på frågor vid akvarierna och själv höll jag till i laboratoriet på plan fem. Det blev några intensiva timmar med en massa frågor från intresserade lärare som passerade förbi. Det var så mycket frågor och aktiviteter att jag helt tappade bort att fotografera det som jag tagit med och det undervisningsmaterial som förevisades som illustrationer på lektioner som går att boka om man vill ta dit sin klass.
Tursamt nog fotade Elisabeth Lundmark några av tångplantorna som jag tagit med.
På bilden från vänster syns; En tångplanta utan påväxt, trådslick som lossnat från blåstång och tofsar med ullsläke sittande på tång.
I fredags kom det en fråga från en elev om hur vågexponering påverkar påväxt av alger på blåstång till Tångbloggen och det visade sig att vi inte skrivit så mycket om detta ämne. Så här kommer svaret som Sara fått från oss.
Det är många faktorer som påverkar vilka arter som växer på blåstången och om de är stora så att de syns eller är mikroskopiskt små. De stora förekommer ofta på sommaren medan det mikroskopiska stadier är det som övervintrar. Dessa små stadier sitter på de äldre delarna och påverkar inte tången särskilt mycket. När ljuset och värmen kommer tillbaka på våren växer det ut och kan bli stora tofsar som skuggar tångplantorna. Tidiga vår- och sommar arter är t.ex. grönalgerna, som grönslick, Cladophora glomerata, eller tarmalger, Ulva spp. och brunalgen trådslick, Pylaiella littoralis är också vanlig.
På bilden syns några plantor från ett av akvarierna med både trådslick och rödalgen ullsläke. Ullsläke, Ceramium tenuicorne, är en art som brukar dyka upp på blåstång på sensommar/höst och finns kvar till våren. Sen finns också tångludd, Elachista fucicola som nästan bara växer på blåstång. Den syns tydligt som små tofsar på tången på sommaren. Andra vanliga arter är brunalgerna molnslick, Ectocarpus siliculosus, sudare, Chorda filum och smalskägg, Dichtyosiphon foeniculaceus. Just smalskägg kan bli riktigt stora och täcka tångplantorna så de inte syns. Men de vissnar bort på hösten för att sedan växa ut igen nästa år. Så nu i november ser blåstången ren och fin ut utan epifyter.
Nu till frågan om skillnader i påväxt mellan en skyddad och en vågexponerad lokal. I en studie på Åland (Rönneberg och Ruokolahti 1986) visade sig påväxten vara klart mycket större på den skyddade lokalen, ca 140 mg per g-1 blåstång (torr vikt), jämfört med ca 95 mg per g-1 blåstång på den vågexponerade lokalen. Det fanns också fler arter på den skyddade lokalen (13 st) jämfört med den vågexponerade (5 st.). En orsak till att biomassan av epifyter är högre och att det finns fler arter på den skyddade lokalen kan bero på att tillgången på näringsämnen som fosfor och kväve är större men också att fintrådiga alger inte slits loss lika lätt som på den vågexponerade lokalen. Så det är inte helt enkelt att svara på hur vågpåverkan påverkar sammansättningen av epifyter på blåstången. Det beror både på hur öppet lokalen ligger vilken årstid det är, hur stora själva arterna av påväxt är och dessutom på salthalt och tillgång på näringsämnen.
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged Albert Einstein, Algforskarsommar, Azote, Östersjön, blåstång, dialog, Handbok för restaurering, handlupp, ideell förening, jubileum, kaftan, medborgarforskning, mingel, samverkan, småkryp, Stockholms universitet, Stockholms universitets Östersjöcentrum, tångskogar, tångsmycket, VA, Växter och djur i Östersjön, Vetenskap och Allmänhet on oktober 25, 2022| Leave a Comment »
Förra veckan fick jag möjligheten att delta när VA firade sitt 20 års jubileum. Förkortningen VA står för Vetenskap och Allmänhet och är en ideell förening som syftar till att främja dialog, samverkan och öppenhet mellan forskare och allmänhet.
För mig personligen har det, under alla år som jag ägnat mig åt forskning och undervisning på Stockholms universitet, varit viktigt att också förmedla kunskap om Östersjön och den marina miljön vidare på olika sätt. Det har resulterat i allt möjligt, som att ta fram undervisningsmaterial t.ex. ”Växter och djur i Östersjön – en fälthandbok”, skriva en manual om ”Restaurering av blåstångsamhällen i Östersjön”, driva Tångbloggen mm.
Så gissa att jag blev glad när jag fick en möjlighet att dressa upp och ta på mig min havstulpanskaftan och tångsmycket, som alltid är med, för att representera Stockholms universitets Östersjöcentrum med medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar.
Under minglet på kvällen hittade jag en liten handbok i kommunikation, med tips, råd och inspiration för dig som kommunicerar omställning inom planetens gränser, utgiven av Azote. För den med riktigt skarpa ögon så ligger den till höger på bänken vid den stora handluppen. Den blev liggande, men när jag skulle skriva ihop lite om VAs inspirerande och givande jubileumskväll bläddrade jag igenom den och hittade ett citat av Albert Einstein. Det kändes helt rätt att avsluta med- hur viktig en bild är för att förmedla kunskap och att en bild ofta kan säga mer än tusen ord. Och jag är övertygad om att få titta på levande tång och småkryp i en skål ger en ännu starkare intryck och minne.
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged alger, Askö, Askölaboratoriet, Östersjöcentrum, östersjön, överleva, övervintringsknöl, båtar, blåstång, bruna färgämnen, brygga, djurliv, experiment, favoritplats, fältstation, färjeled, Finland, forskning, Fucus vesiculosus, Högtryck, läcka, lågvattensperiod, Mariehamn, mastersstudenter, Rådmansö, Råttviken, Riddersholms naturreservat, Sandviken, Skärgård, Stockholms universitet, Stockholms universitets Östersjöcentrum, studenter, tång, tångruskor, vattenväxter, våren, vykort on september 24, 2022| 1 Comment »
Lämnade Rådmansö och min brygga vid Räfsnäs för ca tre veckor sedan (1 september). Då hade vattenståndet minskat med ca 10 cm och prognosen visade på ytterligare 10 – 15 cm minskning. Det är mindre vanligt med kraftiga högtryck som blir kvar länge över Östersjön och resulterar i långa lågvattensperioder. Längre perioder av lågt vatten kan påverka överlevnaden av grunt växande blåstång (Fucus vesiculosus) och djurlivet i tångruskorna och såklart också andra alger och vattenväxter i strandzonen.
Resmålet var att få spendera en hel vecka på en av mina favoritplatser Askölaboratoriet, Östersjöcentrums och Stockholms universitets fältstation. Det blev en tur till Sandviken, där några studenter höll på med ett experiment.
De hade hittat på en bra metod att ta ut all provtagningsutrusning när vattenståndet var lågt och det inte gick att ta sig dit med båt. De lade allt i en stor blå back med ett rep och drog den efter sig i vattnet. Smart. Det blev några härligt soliga och varma dagar på fälttationen.
Väl tillbaka hemma på Rådmansö och Räfsnäs hade vattnet sjunkit ytterligare och båtarna stod nu på botten.
I många grundområden har också borstnate, Stuckenia pectinata (tidigare Potamogeton pectinatus) torkat in och syns som ett mönster av smala brun-vita blad och stänglar på botten. Här kommer det att bli intressant att följa hur stor deras överlevnadsförmåga är. De bildar små knölar nere i sedimentet som de övervintrar med. Men det är ännu ganska tidigt på säsongen. Jag undrar om de har hunnit lagra tillräckligt med energi i sina övervintringsknölar redan. Något att hålla ögonen på till våren.
När det gäller blåstången att mycket av tången dött genom färgen på vattnet. Efter att ha legad torrlagd länge dog mycket av vävnaden, och när vattnet steg igen läckte en massa bruna ämnen, faeofytin, ut i vattnet från de nu vissna eller döda plantorna. Och några dagar senare när det blåst nordliga vindar hade en del tång lossnat och drivit in i den närmaste viken. Detta är något som händer varje höst, men frågan är ju om det kommer att bli mer i höst när just de grunt växande plantorna utsatts för uttorkning.
Vy ut mot färjeleden till Mariehamn och Finland på Riddersholm. Mycket av tången ser rödbrun ut och kommer nog att försvinna när vattenståndet höjs igen. Vågor och svallet från färjorna bidrar till att slita loss döda plantor.
Posted in Fakta, Funderingar, Introduktion, Nyheter, tagged Algforskarsommar 2022, anlag, Askölaboratoriet, Åhus, Åland, Öland, Öresund, övervintra, badbart, blåstångens förökning, Blekingekusten, Borgholm, Bottenhavet, Dalarö, Drivören, Falsterbo, fältstation, föröknigstopp, Flytblåsor, fullmåne, fysiologiska prcesser, Gällnö, Gotland, Helsingborg, herräng, Hittarp, is, Kalmar, Kronörens naturreservat, kunskap, långa vintrar, Långörens naturreservat, ljus, Mörbylånga, medborgarforskning, mognad, nymåne, Oskarshamn, Räfsnäs, Södra Vånevik, Singö, SMHI, Snickarhaken, solljus, Sottunga, Stockholms norra skärgård, Stockholms universitet, Stockholms universitets Östersjöcentrum, Stora Rör, syreproduktion, temperaturvariationer, tillväxt, Torkö, Trosa skärgård, Umeå, Uppgift 3, uppvällning, vattentemperatur, Värmdö, växter på land, vinter on juli 28, 2022| 1 Comment »
Har blåstångens mognad och förökning påverkats av ökad temperatur i vattnet?
Nu är det dags att rapportera resultat av Uppgift 3: När startar blåstångens förökning hos dig? Frågan som vi vill få mer kunskap är om högre vattentemperatur resulterat i att blåstången blir mogen tidigare nu än under perioden 1992 – 96. Då, för ca. 25 – 30 år sedan, studerade vi mognaden och förökning på några lokaler vid Askölaboratoriet, i Sörmlands skärgård nära Trosa och i Bottenhavet nära Norrbyn, som är Umeå marina forskningscentrums fältstation. I år, 2022 under maj – juli har det kommit in många rapporter från flitiga deltagare i medborgarforskarprojektet –Algforskarsommar som drivs av Stockholms universitets Östersjöcentrum just om tångens förökning vid full-och nymåne. Vi tackar så mycket för alla bidrag!
I Östersjön finns en stor salthaltsgradient från Bottenhavet ner till Öresund som påverkar förekomsten av arter. En liknande gradient finns när det gäller vattentemperatur. Men denna gradient, och vad den innebär, diskuteras inte alls lika mycket som effekter av salthalt. Vattnets temperatur påverkar flera viktiga fysiologiska processer som respiration, produktion, tillväxt och mognad hos blåstången.
Förökningstoppar hos blåstång, Fucus vesiculosus anläggs under senhösten och övervintrar som knoppanlag precis som hos växter på land under vintern. När ljuset kommer tillbaka på våren ökar temperaturen i vattnet långsamt.
Flytblåsor börjar tillväxa samtidigt som förökningstopparna, när vattnet hunnit bli ca 8 – 10 0C. De är släta och sitter till en början i toppen på många grenar. Allt eftersom grenen växer ovanför blåsorna, hamnar de längre ner. Flytblåsorna bidrar till att hålla plantan upprätt i vattenmassan.
Flytblåsorna fylls med syre som tången producerar. Det finns också blåstång som saknar flytblåsor. Hos dessa bestånd kan förökningstoppar när de mognar få en liknande funktion när de blir uppsvällda.
I samband med våra undersökningar under perioden 1992 – 94 blev blåstångens förökningstoppar mogna på Askö vid första fullmånen. Detta inföll vid slutet av maj eller början av juni. Stora utsläpp av ägg och spermier fortsatte ofta fram till fullmånen vid midsommar. Vid Drivören, Kronörens naturreservat nära Umeå i Bottenhavet, blev tången mogen först vid fullmånen i mitten på juli ca en månad senare. Det fanns en tydlig skillnad mellan hur mycket temperaturen varierade mellan de två områdena. I Bottenhavet var variationen i temperatur stor och det kunde plötsligt bli mycket kallt när djupvatten kom upp till ytan. Lokalerna vid fältstationen Askölaboratoriet ligger något mer skyddade och värmdes upp lättare och snabbare. Här varierade inte temperaturen så mycket. Från slutet maj och i mitten juni låg den ofta på runt 15 0C. Klart badbart.
Har inte fått tag på någon karta från innevarande år så denna får duga tillsvidare. Det syns att vi har en tydlig temperaturgradient i ytvattnet utmed våra kuster – från ca 14 0C i Öresund, minskande till runt 12 0C vid Kalmar/Öland, bara ca 11 0C i Stockholms norra skärgård och ca 10 0C i ytan utmed kusten i Bottenhavet i slutet av maj. Beroende på hur skyddad lokalen är och om den t.ex. ligger långt in i skärgården eller ute vid en öppen kust kommer att påverkas hur fort den värms upp.
Så vad är bedömningen såhär långt? Har tidpunkten flyttats fram orsakat av en tidigare uppvärmning av vattenmassan när vi inte längre har så kraftiga och långa vintrar och längre perioder med is? Mildare vintrar borde ju leda till att vattnet inte kyls ner lika mycket under vintermånaderna och därmed kan värmas upp snabbare på våren när solen kommer tillbaka.
Tack vare alla inkomna rapporter från deltagare i Algforskarsommar, har vi nu fått en bättre bild av hur blåstången förökning sker utmed vår svenska kust. Rapporterna visar att blåstången blir mogen tidigare i de sydliga delarna av kusten, från Helsingborg- Kalmarsund och Öland och till Vånevik, Oskarshamn (Området innanför pilarna i den högra kartan). Den blir mogen ca en månad tidigare, dvs. 16 maj, jämfört med platser i Trosa och Stockholms skärgårdar och på Åland där förökningstopparna är färdiga att släppa sina ägg och spermier vid fullmånen först den 13 juni 2022. Jämför vi detta med tidpunkterna när blåstången förökade sig på Askö på 1990-talet inträffade det då mellan 9 – 19 dagar senare och vid några grader lägre temperatur. En förklaring kan vara att fullmånen/nymånen inträffar vid olika tidpunkt olika år. Detta för att månfasen påverkar när de stora utsläppen sker. En annan är att förökningstopparna blir mogna tidigare vid längre perioder av lägre temperaturer, t.ex. 12-13 0C vilket var fallet i de södra delarna utmed kusten i år.
Sen verkar det ta ytterligare en månad, till fullmånen den 17 juli i norra delen av Bottenhavet. Här finns det däremot för få data från 2022 för att kunna göra någon jämförelse med mitten på 1990-talet.
Så frågan är inte fullt besvarad ännu utan fler undersökningar behövs under kommande år. Den främsta orsaken är för få data och att tiden för när blåstången är mogen att släppa sina ägg och spermier är kopplade till fullmåne och nymåne. Vi saknar faktiskt även kunskap om vid vilken temperatur som de börjar bli mogna för sitt allra första utsläpp i de södra delarna av kusten, dvs Öresund till Oskarshamn och runt Öland och Gotland.
Nästa år kommer fullmåne att infalla den 6 maj, 4 juni och 3 juli och såklart nymånar däremellan. Vi som håller i projektet Algforskarsommar hoppas därför på att många av er är villiga att gå ner till stranden nästa år redan runt fullmåne den 6 maj och sedan upprepa undersökningen och rapportera resultaten tills ni hittar mogna förökningstoppar. Bli därför inte förvånad om du får en personlig förfrågan någon gång i slutet av april från oss. Det enda som behövs är att ta upp några grenar med förökningstoppar, snitta och se om de är mogna – det behövs inget bad, för det kommer att vara kallt i vattnet.
Avslutningsvis -igen ett stort tack från Ellen Schagerström och Lena Kautsky. Följ oss gärna på Tångbloggen.
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged Algforskarsommar 2022, Askölaboratoriet, Östersjön, Östersjöns skog, Båtsnäcka, blåstång, brackvatten, bräckta vatten, Camilla Widebeck, direktsändning, förökningstoppar, fintrådiga alger, Fucus vesiculosus, fullmåne, Gammarus, hanplanta, honplanta, Idotea, Jonna Westin, laboratoriet, Lymnea stagnalis, sötvattensarter, skaka tångruskror, snäckskal, Stockholms universitet, Stockholms universitets Östersjöcentrum, stor dammsnäcka, strand, tånggråsuggor, tångmärlor, tångräkor, Theodoxus fluviatilis, vattentemperatur, vetenskapsradion on juni 18, 2022| Leave a Comment »
Ämnet för denna rapport handlar om blåstångens förökning utmed våra kuster i Östersjön. På tisdagen den 14 juni kom Vetenskapsradion ut till Askölaboratoriet för att följa med hur utsläppet av blåstångens ägg och spermier skulle bli under fullmåne kvällen mellan den 14 och 15 juni. Det blev en lugn och stilla kväll och vi undersökte läget – dvs hur mogen blåstången verkade vara på laboratoriet under sen kväll.
Det såg riktigt lovande ut med både honplantor fulla med äggsamlingar (8 ägg/paket – de kallas för oogon) och massor med spermiesamlingar (64 spermier/paket – eller vetenskapligt kallade antheridier). Förökningstopparna fick ligga till nästa morgon och sen togs hela ”labbet” ut till stranden inför direktsändningen kl. 12.30
Sändningen startade med att Camilla Widebeck och jag sitter vid stranden och plaskade med fötterna i det svala vattnet. Temperaturen var ca 13.5 0C, vilket bör fungera bra för att få tången att bli mogen. Vi tar upp en tångplanta och kollar närmare på förökningstoppar och flytblåsor. Flytblåsorna brukade jag ofta poppa eller smälla när jag var liten – idag kallar vi det för naturens egen ”bubbelplast”.
Camilla plockar upp en tångruska för att skaka ur djuren och se vilka arter som gömmer sig i en tångruska. Det myllrar verkligen av små kräftdjur, tångräkor, tånggråsuggor och tångmärlor. Och en massa snäckor, både stor dammsnäcka och båtsnäckor. Tången gör skäl för namnet att vara Östersjöns skog, med ett rikt och myllrande djurliv som ger skydd och mat åt många fiskar. Att undersöka livet i en tångruska är en av Algforskarsommars uppgifter. En beskrivning på vilka uppgifter vi vill få in hittar du på Algforskarsommars hemsida här.
Snäckorna, både stor dammsnäcka, Lymnea stagnalis och båstsnäcka, Theodoxus fluviatilis, är sötvattensarter som klarar att leva i Östersjöns bräckta vatten. De betar alger på klippor, stenar och på tången. Men som syns på bilden finns det en säker plats för algerna att sitta på och inte bli uppätna – det är på snäckans skal! Blir algtofsen riktigt stor, som på skalet av den stora dammsnäckan, kan den få snäckan att lyfta från botten och driva iväg ut till havs! Ett klart problem för snäckan!
Posted in Fakta, Funderingar, Nyheter, tagged Algforskarsommar, anteridium, Östersjön, ägg, äggsamling, blåstång, Bottenhavet, Citizen Science, djurlivet i tången, förökning, förökningstoppar, Flytblåsor, Fucus radicans, Fucus vesiculosus, Gästbloggare, höstförökande tång, Helsingborg, Institutionen för ekologi miljö och botanik, lansering av Algforskarsommar, Lunds universitet, mastersarbete, medborgarforskning, oogon, Räfsnäs, Rådmansö, receptakler, smaltång, spermier, Stockholms skärgård, Stockholms universitet, Stockholms universitets Östersjöcentrum, tångruska, temperatur, ytvatten on maj 9, 2022| 2 Comments »
Nu drar vi igång med Citizen Science-projektet ”Algforskarsommar 2022”. Nytt för i år är att undersöka när blåstången är mogen nog att släppa ut sina ägg och spermier, så att vi kan få en mer heltäckande bild av när de första små groddplantorna för året kommer att produceras i Östersjön. En beskrivning av den nya uppgiften hittar du på Stockholms universitets Östersjöcentrums hemsida.
Vi vill också ha din hjälp med att undersöka djurlivet i en blåstångsruska och senare på sommaren leta efter höstförökande blåstång. Men nu till årets första uppgift – när förökar sig blåstången i vattnet hos dig? Bor du längre norrut så är det lika intressant att få veta när smaltång (Fucus radicans) som blåstång förökar sig i Bottenhavet. Du behöver inte bry dig om att skilja på vilken art det är. Men titta på beskrivningen på länken först.
Men för Tångbloggens följare kommer här ett tips om att det går att tjuvstarta och inte invänta fullmånen den 16 maj. Hur kommer det sig? Jo, precis som med växterna på land tar det tid för äggsamlingarna (oogonen) och spermiesamlingarna (anteridierna) att växa till, mogna och bli klara för att släppas ut i vattnet.
På många ställen utmed Östersjökusten syns knottriga förökningstoppar, receptakler, flytande i ytan. Där värms också vattnet upp snabbare. Jag var nere och mätte i vattnet vid bryggan på Räfsnäs, vid Rådmansö i norra Stockholms skärgård. Där var temperaturen redan 8,3 grader i ytvattnet. Inget att bada i för min del men det kanske inte dröjer så länge innan topparna börjar mogna här.
Fick prover från Helsingborg, av Louise Albertson och vi undersökte förökningstoppar från flera plantor. De såg riktigt mogna ut när vi skar igenom topparna med en skalpell. Så med stor sannolikhet kommer det första stora förökningstillfället att ske den 16 maj. Louise gör sitt mastersarbete på Lunds universitet och hon har lovat att ställa upp som gästbloggare på Tångbloggen och berätta mer om sitt mastersarbete.
Tångbloggen 