Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Riddersholm’

I sommar har vi haft två perioder när det varit ovanligt varmt på land, vilket gjort att vattnet värmts upp ordentligt. Den första var lite drygt en vecka i juni och den andra varade en stor del av juli. Jag minns fortfarande sommaren 2018 när värmeböljan varade i ca 3 veckor och hur växtligheten i den närmaste viken vid Askölaboratoriet förändrades.

Där gick det att hitta stora klumpar av olika cyanobakterier som jag fick hjälp med att beskriva av Roland Bengtson

Tankarna går såklart till den pågående klimatförändringen och vad den kan innebära för vegetationen i Östersjön, både på de hårda bottnarna med blåstång och smaltång och på de grunda mjuka bottnarna med gäddnate, borstnate, kransalger mm. Jag blev intervjuad i veckan om just detta. Intervjun kommer att sändas i Sverigens Radio P1 ”Godmorgon Världen” nu på söndag för den som är intresserad. 

I början av juli åkte jag till Umeå och undersökte smaltången Fucus radicans, bland annat vid Järnäs. Där har jag inte varit sedan mitten på 1990-talet. Det fanns gott om smaltång ute i viken och den enda möjliga effekten av att det varit varmt i vattnet tidigt var att de flesta smaltångsplantorna redan hade tappat sina förökningtoppar. För runt 25 år sedan gjorde vi undersökningar här i början av juli. Då brukade de vara fullt utvecklade med massor med förökningstoppar. 

Fin smaltångsplanta från Järnas med förökningstopparna kvar.

En annan förändring som var tydlig i strandkanten var de stora mängderna med fintrådiga brunalger, särskilt trådslick Pylaiella littoralis, som låg i tjocka drivor längst inne i viken.

Tjocka algmassor som torkat så att de gick att gå på. Men de luktade inte jättegott.

Och så hade vresrosbestånden brett ut sig över hela stranden, så det blev lite knepigt att hitta ner till stranden och gå ut i vattnet. 

Var är stigen ner till vattnet? Svår att hitta bland alla vackert blommande rosor i rosa och vitt.

Nu i början av augusti bar det av till Askölaboratoriet över några dagar. Vackert sommarväder med en hel del regnskurar som det ofta är såhär års. Så gick det att se några spår av de två värmeböljorna. Ja, på de riktigt grunt växande blåstångsplantorna var många toppar torkade och ”solbrända” och lite längre ner på plantorna växte det jättemycket grönalger, både grönslick Cladophora glomerata och tarmalger Ulva intestinalis. Både grönalger och fintrådiga brunalger som trådslick Pyilaiella littoralis och molnslick Ectocarpus siliqulosus växer bra i lite varmare vatten. Blir det mycket påväxt på tången skuggas den och kan växa sämre. 

På andra ställen var tångbältet som vanligt, speciellt där vågor hela tiden rör om i vattnet. Men det finns gott om trådalger på många av de rotade vattenväxterna. 

På Rådmansö, vid naturreservatet Riddersholm, där vi ofta går promenader och följer vad som kommer in till stranden, har det börjat driva in mycket lösryckt, vissnad grönslick och brunalger. Och tång-, eller de bör kanske kallas algvallarna, på stränderna har redan hunnit bli stora och tjocka. Men det ligger fortfarande mycket kvar och driver i vattnet.

Jämfört med andra år så känns det som att det är lite tidigt och kanske lite mer, jämfört med somrar när det inte varit riktigt lika varmt. Tyvärr finns det inte några studier där påverkan av värmeböljor eller avrinning efter större regnmängder, som leder till lokal utsötning av vattenmassan, undersökts på bottenvegetationen. Och även om klimatmodeller blir bättre och bättre så är upplösningen på regional nivå dålig. Generellt tyder klimatmodellerna på att det kommer att regna mer, vilket innebär att tillrinningen av sötvatten till de norra delarna av Östersjön kommer att öka. Detta betyder att salthalten kommer att sjunka. När salhalten sjunker under ca 4,5 promille blir det svårt för blåstången att överleva. Smaltången tål ännu lite lägre salthalt, ända ner till 3,5 promillle, och kommer att kunna bli kvar i ett område lite längre. Med ökad tillrinning från land tillförs mer näringsämnen till havet, som kan gynna arter av fintrådiga alger, t.ex. grönslick, tarmalger och trådslick. Prediktionerna förutspår att det också kommer bli allt vanligare med värmeböljor som t.ex. i år. Och blåstång och smaltång kommer att flytta söderut i Östersjön. Först försvinner de från Bottenhavet, som då kommer att blir mer likt Bottenviken dvs. utan stora fleråriga alger på klippor och stenar. Men det kommer fortfarande vara en artrik miljö, eftersom fler sötvattensarter kommer att breda ut sig. Frågan framöver kommer att vara hur fort dessa förändringar kommer att gå och hur långt söderut i Östersjön marina arter kommer att få flytta. Enligt många modeller handlar det om sådär 100 år.

Read Full Post »

Nu känns det som tiden går fort och det händer en massa på land. Hägg och slån börjar slå ut också här nära kusten där vattnet fortfarande är kallt. Vädret varierar lite men det är lugnt och klart i vattnet. Dags att ta en tur och se vad händer under ytan? Så det var av till en av favoritstränderna på Riddersholm, naturreservat på Rådmansö. Jag undrar vad som kan ha drivit iland efter den senast blåsten? 

Stor vall med mycket tång ligger vid stranden denna soliga dag i maj.
På vissa ställen låg det ett brett fält med tång. I den yttre delen av tångvallen hade det blåst iland en massa ganska stora blåmusslor. Det var inte så varmt att de börjat ruttna och lukta ännu. Inne ibland musslorna låg det flera stora döda ishavsgråsuggor, även kallade skorv, Saduria entomon.
Fynd i tångvallen
Skrov är ett kräftdjur och ser ut lite som ett urtidsdjur och är en ishavsreklikt. Andra fynd i strandvallen en bit bort var små vackert gröna tofsar av algen liten grönkudde, Acrosiphonia arcta. De små tofsarna låg intorkade ibland tången. Liten grönkudde en tidig vårart, som tydligen redan passerat sin livslängd och lossnat från klipporna och spolats iland. 
Så här långt har blåstången kommit i mitten av maj!
Att våren kommit en bit på väg syns också klart i att blåstångens förökningstoppar kommit ganska långt och de nya små flytblåsorna syns tydligt på grenen som jag tog med hem och fotade.  
Till höger syns stenen med klart grön grov tarmalg. Resten av stenarna har grönslick
Sen jag gick samma väg och kollade i vattnet för en vecka sedan hade stenarna hunnit bli gröna. Tillväxten är i full gång! Lite intressant är att jämfört med förra veckan är stenarna gröna av alger, men det är bara en sten med grov tarmalg, Ulva intestinalis. Den klart gröna stenen till höger. Alla de andra stenarna är klädda med ljusgröna luddiga tofsar av grönslick, Cladophora glomerata. Skall hålla koll på vad som händer framöver om skillnaden blir kvar eller om grov tarmalg kan ta över och dominerar på fler stenar framöver. Det är ju tarmalger som är goda att äta medan det inte går att äta grönslick. Populärt är att t.ex. fritera tarmalger eller äta den som den är i en sallad. Glömde plocka med mig lite alger hem förra gången, så det får bli en tur till. Vet precis var stenen ligger!
Visst ser de uppblåsta trådarna av grov tarmalg smaskiga ut!

Hoppas den ligger kvar tills jag kommer dit nästa gång, kanske redan på söndag?

Read Full Post »

Trots att det fortfarande är lite kallt i vattnet är det nu när april månad startat dags att leta efter tidiga vårtecken utmed stranden. Ett sådant är strutsallat, Monostroma grevillei som dessutom är god att ha i en sallad. Den är en tidig vårprimör och kommer inte att gå att hitta så länge till.

Här ligger massor med små lösliggande blad av strutsallat färdig att samlas in.
Ett vackert grön blad av strutsallat.

Skulle du hitta strutsallat eller östersjösallat Monostroma balitcum får du gärna berätta om dina fynd för oss! Vi försöker hjälpa en forskare på svenska västkusten att samla in plantor för genetisk analys eftersom de inte är helt enkla att artbestämma.

Tydliga förökningstoppar syns på en av plantorna som jag har hängande vid bryggan på Räfsnäs, Rådmansö.

Andra tecken på vårens ankomst i Östersjön är att blåstångens förökningstoppar börjar växa till. Tar några månader till tills de är mogna att föröka sig.

På stranden eller i tångruskorna går det ganska lätt att hitta några blåmusslor att dekorera med. Däremot är det svårare att hitta skorvar för de lever på djupare bottnar.

Med denna påskhälsning vill vi önska alla våra läsare en riktigt GLAD PÅSK och många roliga och intressanta stunder vid någon av våra fantastiska stränder.

Read Full Post »

Havsris, Ahnfeltia plicata, kändes plötsligt som rätt alg att representera februari månad 2021. Denna lilla risiga, broskartade rödalg blir så liten i Östersjöns bräckta vatten att det krävs ett riktigt detektivarbete att hitta den. Grenarna hos havsris är trinda och för det mesta oregelbundet förgrenade, men de kan också vara gaffelförgrenade. Färgen är mörkt brunviolett till nästan svart. De blir mer och mer dvärgformiga ju längre norrut man kommer i Östersjön. Det är såklart den minskande salthalten som är orsaken till detta. Hamnar havsris uppe i tångvallen eller sitter grunt när det blir lågvatten kan den däremot blekas och bli gulgrön eller helt vit. 

Havsris är en flerårig diok art, dvs han –och honorgan sitter på skilda plantor. Den är också heteromorf, d.v.s. den könliga generationen (gametofyten = små buskar) och det könlösa stadiet (tetrasporofyten= en liten skorpa eller skiva på botten), ser olika ut. 

Sitt namn har släktet Ahnfelita fått från en svensk botaniker, N.O. Ahnfelt, mest känd för sina arbeten om mossor. Artnamnet plicata betyder rynkad. 

Havsris i Östersjön är ofta löslevande på bottnar från 2 – 15 meters djup, intrasslad mellan andra rödalger och vattenväxter eller band blåmusslor. Där blir den ca 1-4 cm stor. Den löslevande formen finns från Falsterbo till Södra Kvarken utmed den svenska kusten och upp till Norra Kvarken i Finland. På västkusten och in till Bornholm i Egentliga Östersjön är den fastsittande. Här blir havsris plantorna betydligt större mellan 5 – 20 cm höga.

Tångvall från Riddersholm innan snön hade täckt marken.

För några dagar sedan var det så dags att gå ut på jakt efter februari månads alg, havsris. Hittade en bra strand på Rådmansö, i naturreservatet Riddersholm, där det efter blåsten spolats iland en massa blåstång. Inne i vallen låg det buntar av ihoptrasslade borstnateskott (Stuckenia pectinata) och vackra små rödalger av släktena Coccotylus och Phyllophora. Området utanför är långgrunt så det skulle ju kunna ligga någon liten planta av havsris i tångvallen. 

Efter att ha hållit på en god stund och sorterat ut olika rödalger ur tången insåg jag att jag inte skulle hitta något exemplar denna gång utan får nöja mig med ett gammalt pressat exemplar som illustration. Den visste jag var den låg.

Pressat ark med hasvris från Tjärnö, Strömstad. Grenarna blir ca 1 mm tjocka eller bättre att säga smala?

Det som det däremot fanns många exemplar av var tre andra rödalger: kräkel, Furcellaria lumbricalis, blåtonat rödblad, Phyllophora pseudoceranoides och kilrödblad, Coccotyus truncatus.

Små gaffelgrenade kräkel plantor plockade ur tångvallen på Riddersholm. Grenarna är ca 1 mm tjocka. Varje gång som en av dom skymtade steg förhoppningen om att det var en havsris planta. Men tyvärr ingen lycka.

De två senaste är knepiga att skilja åt när de blir små och förkrympta i Egentliga Östersjöns låga salthalt. På tallriken nedan ligger ett antal plantor. Överst ligger några som bedömds vara kilrödblad, mellersta raden är nog lite blandade och i den understa raden ligger exemplar av blåtonat rödblad som är mer fjäderförgrenade med en kortare eller längre stjälk. Men det kändes inte lätta att bestämma de små plantorna. Storleken varierade mellan 1-4 cm hos dessa plantor från norra Egentliga Östersjön och en salthalt runt 5-6 promille.

En tallrik full med småformer av rödalgerna kilformat rödblad överst och blåtonat rödblad underst.

Därför anges de som grupp Coccotylus/Phyllophora i samband med den nationella miljöövervakningen.  Hur som helst skall det bli spännande att till sommaren ta sig ut i området och kolla hur vegetationen ser ut på botten. Då skall undervattenskameran med!

Read Full Post »

Det tog lite tid ända till slutet av januari 2021 tills känslan kom på riktigt att nu är det vinter. Förhoppningsvis ligger snön kvar ett tag och isen kommer att lägga sig i vikarna. 

Innanför piren håller tallriksisen att bildas. När isen lagt sig blir det svårare för svanar att hitta mat.

Det hade samlat sig flera svanar utmed stranden när vi gick ut till udden vid Riddersholm, Norrtälje. Förra helgen innan snön lagt sig avslöjade lite av vad de kan hitta som mat på de närmast grunda bottnarna utanför stranden. 

Massor med skott av borstnate och ålgräs

Det låg en massa småbitar av borstnate, Stuckenia pectinata som till stora delar vissnar ner på vintern. Men kvar i botten sitter mumsiga övervintringsknölar, som ser ut som små grodda ärtor. 

Hela gruppen påväg till nästa ställe för att leta efter mat.
Två av svanarna ser ut som snöklädda stenar där de ligger i vattnet och sticker ner halsen för att få tag i något på botten.
Inte helt lätta att gissa vad som döljer sig under snön bredvid skylten.

På platsen med information om fåglar i skärgården som Skärgårdsstiftelsen satt upp utmed stranden finns två stora träskulpturer nu maskerade under ett täcke med snö. 

Det är inte helt lätt att gissa vad som gömmer sig under snön men här kommer två ledtrådar. Den till höger om skylten ser ut som en sockertopp, brukar av gemeneman kallas för tulpan och ge många båtägare en massa jobb. Det som gömmer sig under den lång smala formen är något som går fint att äta både av svanar när de äter vattenväxter och av oss människor. Fast här i Östersjön blir de lite små och växer till långsamt.

Träskulpturerna som gömde sig under snön är blåsmusslan, Östersjöns vanligaste ryggradslösa djur med den största biomassan och som täcker stora delar av bottnarna och havstulpanen som kom hit på mitten av 1800-talet, troligen sittande på ett båtskrov.

Detta vykort avslutas med en bild från udden längst ut vid Riddersholm och strån klädda med isdroppar i vattenlinjen och en tångvall täckt av snö.

Vattenytan blir lite som siden när solen nästan kommer igenom molnen.

Nu skall det blir kallt och soligt den närmaste veckan så det blir svårt att hitta och berätta om vad som händer ytan i svenska vatten. Nästa vykort får kanske komma från en resa i gamla album nu när det inte går att resa utomlands på ett tag till.

Read Full Post »

Här kommer några blogginlägg om hur olika vattenväxter förbereder sig för vintern. Vi börjar med hornsärv, (Ceratophyllum demersum) som är en flerårig vattenväxt.  Stjälkarna har få grenar, med kransställda gaffelgreniga blad. Bladen är styva, gaffelgrenade och i bladkanten sitter grova vårtlika tänder. Beroende på tillgång på ljus kan den variera i färg från klart grön till röd. Såhär års på hösten har bladen börjat vissna och slingorna lossnar och driver iväg.

vattenväxter vid stranden20191013

Många skott kan driva iland som här i en grund vik på Rådmansö, i naturreservatet Riddersholm. Samtidigt sjunker många till botten och kommer att rota sig där.

Hornsärv förökar sig främst vegetativt, dels genom att en bit kan fästa sig igen med de tunna nya rötter som växer ut från stjälken och dels genom de mörkgröna turionerna som bildas när det blir kallt i vattnet. En turion är ett litet kort kompakt skott som övervintrar och växer ut till våren när temperaturen ökar i vattnet. Hornsärven förekommer både i näringsrika sjöar och grunda vikar i Östersjön. Den klarar att leva i grumligt vatten efter muddring och med kraftig båttrafik.

Hornsärv Riddersholm20191013

Hornsärv blommar i juli – augusti med små obetydliga enkönade blommor. Han- och honblommor växer på samma planta. Hanblommorna släpper ifrån sig pollen som först flyter på ytan för att sedan sjunka ner och befrukta honblommorna. För en lyckad befruktning är en förutsättning av täta bestånd. Hornsärv är också en vanlig akvarieväxt och finns att köpa i akvarieaffärer. Det positiva med att använda hornsärv i sitt akvarium är att den minskar tillväxten av alger.  Rötterna är däremot små och det gör att hornsärv lätt lossnar från botten.

turion o rötter

Vackert mörkgröna turioner, många små tunna rottrådar och blad som börjat bli röda på hösten när ljustillgången minskar.

Read Full Post »

I förrgår var en av många dagar när Skärgårdsstiftelsen firade att den funnits och varit verksam i skärgården varje dag året om sedan 1959. Det var extra roligt att vara inbjuden till de nya lokalerna på Nybrokajen i Stockholm och få delta i firandet.

Skärgårdsstiftelsen 60 år!

Lite av innehållet i den tygkasse med alla reservaten som vi fick med oss hem.

I samband med 60-års minglet lanserades årets vänbok ”Skärgården upp och ner” och Oskar Kihlborg berättade om sitt engagemang för Östersjöns och skärgårdsmiljön. Det är verkligen en bok som ger många vinklar på skärgården och hur var och en av oss kan göra skillnad, minska vår påverkan lokalt och njuta av alla spännande vyer både över och under ytan. Extra spännande var att höra Oskar berätta om några av sina många äventyr på Östersjön, allt i från att flyga ballong utan att veta var det går att landa till hur du sätter upp ditt tält på en kobbe i ytterskärgården så att morgonsolen lyser in på morgonen. Att bilden från i höstas där jag står med famnen full med blåstång på framsidan till Stångmärket kändes speciellt hedrande.

På Nåttarö och Björnö finns snorkelleder där det går att följa förändringar under ytan. Det är spännande att se både tångskog och fisk och småkryp inne ibland algerna och ålgräset. I många områden i skärgården håller blåstången på att komma tillbaka. Men det kan finnas behov av att öka förutsättningar för en lyckad förökning genom att borsta bort fintrådiga alger på klippor och stenar.

 

Bilderna är dels från ”Skärgården upp och ner” där Oskar borstar klipporna inför förökningen hos blåstången i juni och en tidig bild från de första försöken på fältstationen Askölaboratoriet, Stockholms universitets Östersjöcentrum, där jag skrubbar klipporna. Det som är viktigt att tänka på är att dels göra rent klippan eller stenarna ganska djupt ner, ca 1-2 veckor i förväg innan tången förökar sig. Och att andra förutsättningar finns som lite tångplantor i närheten och att det inte blir för grunt för då kommer de nya groddplantorna att riskera uttorkning eller skrapas bort   av isen.

I år är det riktigt lågt vattenstånd, ca – 40 cm under medelvattenstånd. Och just nu är det vita bältet av intorkade kiselalger ovanligt brett. 6 Askö lågvatten ränder 20180523

Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar 40 naturreservat från norr till söder i Stockholms skärgård. Under jubileumsåret kommer ett antal särskilda events gå av stapeln. För oss som bor nära Riddersholm längst ut på Rådmansö finns ett förslag att följa med på en guidad tur i detta artrika naturreservat den 22 maj.  Eller på egen hand ta en tur till Fejan eller Lidö. Det finns massor att upptäcka i skärgården.

 

Några bilder från Riddersholms stora blomprakt förra året. Skall bli spännande och följa med på turen i år och kanske få prova på ramslökspesto och älgräsdryck.

 

Read Full Post »