Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘klimat’

Den 9 juni disputerade doktoranden Alexandra Kinnby, vid Göteborgs universitet, med avhandlingen Habitat forming seaweeds in a changing climate.

För att läsa en populärvetenskaplig sammanfattning av Alexandras forskning kring klimatets påverkan på tångskogen, klicka här.

Ett stort grattis till Alexandra önskar vi på Tångbloggen!!

Tångskogen är en viktig miljö för många av havets invånare. Förändingar i tångskogen kan ha stor på verkan på havets ekosystem.
Tångskogen är en viktig miljö för många av havets invånare. Förändingar i tångskogen kan ha stor på verkan på havets ekosystem.

Read Full Post »

Denna vecka pågår en jättespännande konferens för alla oss som är intresserade av vad som händer i våra kustmiljöer och då speciellt där växt och algsamhällen bidrar med ekologiska varor och tjänster.

Det finns fyra blå skogar utmed den norska kusten. De miljöer som främst diskuteras under denna konferens är tareskogen.

Två dagar har redan gått på konferensen som hålls av norsk nettverk for Blå skog. Du hittar ännu mer information om de norska marina miljöerna på hemsidan till Norsk institutt for vannforskning (NIVA). Jag lyckades vara med under tisdagens presentationer och kommer definitivt att delta under följande förmiddagar, mellan 9 -11.30. Sista dagen på fredag hålls föredragen på engelska. En av anledningarna är de fantastisk vackra undervattensbilder som visas under fika pausen.

Under pausen rullar vackra foton tagna av Erling Svensen/Havsforskningsinstituttet

Under dagen presenterades hur stora arealer av tång, tare och ålgräs (Zostera marina) som finns utmed Norges kust.

Bilden visar att vardera sockertång

Sockertare, (Saccharina altissima) och stortare (Laminaria hyperborea) är två tredjedelar av arealen och olika tångarter den sista tredjedelen. Ålgräs är bara 1 procent. En första presentation om hur tillståndet är i de olika bestånden presenterades också.

I norr har sjöborrar betat ner mycket av tareskogen.

Stora skillnader finns från norr till söder. Vissa tecken på återhämtning finns i de nordligaste delarna samtidigt som överväxning av fintrådiga alger minskar förekomsten av sockertare i söder. Mer om dessa förändringar kommer att presenteras i morgon. Då blir det också dykningar och vilka möjligheter till odling och skörd av tare som pågår och kan utvecklas.

Och hur är det – kan Blå skog minska utsläpp från kornas rapande eller bli nya ingredienser i hamburgaren?

Vi har tidigare berättat om möjligheten att ge kor rödalger för att minska utsläpp av metan. Innan konferensen är slut finns det säkert något mer att lära oss. Och inte minst hur vackra dessa tareskogar är och vikten av att nyttja resurserna hållbart!

Tareskog i en klippskreva. Frestande att se vad som finns längre fram.
Fotograferat under fikapausen från datorskärmen.

Read Full Post »

För det första varför inte lyssna på en webbinarieserie, arrangerad av Miljömålsberedningen och Havsmiljöinstitutet om ”Människan och havet -2.0”. Tångbloggen kommer att följa de olika presentationerna som sänds mellan 8.30- 9.15  varje dag 7-11 september. Här kommer ett första smakprov på vad som händer i veckan.

På måndag handlar webbinariet om ”Havets framtid i ett förändrat klimat”. För Östersjön, detta unga artfattiga hav med låg salthalt kan t.ex. en ökad avrinning genom att nederbörden förväntas öka flytta de marina arternas utbredning söderut. Samtidigt som sötvattensarternas utbredning gynnas. Östersjön kommer kanske i en framtid att göra rätt för sitt namn – att det är en sjö inte ett hav.

På tisdag är temat ” Vad kostar havet?” Ämnen som vilka varor och tjänster produceras i havsmiljön. Att värdera produktion av fisk i kronor och ören är lätt att förstå, men hur är det med att få se en havsörn eller att ta ett morgondopp från bryggan utan algblomning?

Fin morgon för ett dopp – svårt att värdera i pengar

Går det att sätta ett pris på allt vi får från havet? Lönar det sig ens något att försöka alla ser ju olika på värdet av havet? Är det inte bättre att sätta ett jättehögt värde på en fungerande havsmiljö i balans med landskapet på land?

På onsdag handlar det om ”Kusten – där alla vill vara”- ett bra exempel varor (t.ex. fisk) och tjänster (t.ex. naturupplevelser) som kustekosystemen ger oss människor. Det är också de kustnära miljöerna som påverkas som mest av utsläpp av förorenat vatten och utbyggnad av hamnar mm. Hur påverkan av utsläpp ser ut utmed kusten varierar mycket och betyder att det krävs olika åtgärder i t.ex. tättbebyggda områden jämfört med glesbygden, och i gradienten från inner – ytterskärgården.

På torsdag ges ytterligare ett exempel under rubriken ”Är köl alltid rätt val?” kommer frågor om hur vi nyttjar havet för transporter och hur sjöfarten påverkar havsmiljön i stort och smått att presenteras. Något som är känt sedan länge är att många främmande arter kommit hit med ballastvatten och sittande på skrovet. Här gäller det att komma överens och ta beslut på internationell nivå om vi vill minska intransporten av främmande arter till Östersjön.  Samtidigt kan främmande arter få viktiga funktioner i Östersjön när salthalten minskar. Eller som den svartmunnade smörbult ge oss en ny art att fiska. Även om den är ganska liten blir det en god soppa.

Svartmunnad smörbult i akvarium
Flera små svartmunnade smörbultar kokade till en soppa.

Webbinariet avslutas på fredag med ett samtal mellan Miljömålsberedningens ledamöter och leds av Emma Nohrén, Miljömålsberedningens ordförande.

Går inte att sätta ett pris på!

Nu är det dags att sitta på bryggan och kolla på solnedgången. Blir en spännande vecka framöver.

Read Full Post »

Det är viktigt att vi inte bara bryr oss om våra regionala problem kring Östersjön, utan även förstår att klimatet på en global skala påverkar på den lilla, nära nivån.

Just nu, mellan den 6:e till 17:e november, pågår klimatmötet COP23 i Bonn, Tyskland. Påcop23-logo mötet ska man besluta hur Parisavtalet ska implementeras. Målet är att sänka utsläppen av växthusgaser samt att stödja de som drabbas till följd av höjda temperaturer.

Värd för mötet är den lilla önationen Fiji, men eftersom de är så små, fattiga och ligger så långt bort, ordnas mötet istället i Bonn, där sekretariatet för klimatkonventionen (UNFCCC) finns. Stora hjälper små, i sann Bamse-anda. Det gillar vi!

Men det är inte bara små länder långt bort som påverkas av stigande temperaturer. Tvärtom! Hela klotet påverkas! Även Östersjöns flora och fauna kan alltså komma att känna av direkta och indirekta effekter av ökade förändringar i klimatet.

Så den frågan ni, kära läsare, ställer er är såklart : Hur kommer det gå för blåstången?

Ett forskningsprojekt med bland andra Göteborgs Universitet och SMHI har skapat olika framtida klimatscenarier för norra Östersjön för att se hur blåstångens framtid ser ut.

I dagens upplaga av Expressen finner ni att Tångbloggens egna Tant Tång, professor Lena Kautsky, sammanfattar Östersjöforskningens resultat kring klimatstudier för några olika arter i en intressant artikel. Se även det filmade inslaget med examensarbetare Johanna Holmberg, Linnéa Ström och Daniel Ahlström.

De arter som har ett marint, saltare ursprung, kommer att flytta allt längre söderut, vissa kanske helt försvinna, om salthalten minskar. Dit hör torsken, skrubban, öronmaneten och blåmusslan samt vår älskade blåstång.

Dessa arter är beroende av en viss mängd salt i vattnet för att deras fortplantning ska lyckas. Östersjöns salthalt har på de senaste 8000 åren ändrats. I Stockholmstrakten var den som mest 15 promille, idag ligger det på runt 5-6 promille. Men dessa förändringar har skett långsamt och de arter som finns idag har klarat av att anpassa sig över tiden. Dessa anpassningar gör att Östersjöns arter har helt unika gener för att klara av att leva här. Om de försvinner kan man inte ersätta dem med individer från andra platser utanför Östersjön.

Däremot kan andra, invasiva arter, som vandringsmussla och svartmunnad smörbult, komma att sprida sig längre norrut i Östersjön. Utbredningen av dessa arter gynnas ifall det blir lägre salthalt och kan bli arter som tar över i framtiden.

Lena Kautsky är noga med att påpeka att dagens klimatmodeller, som tas fram för att ge forskare och beslutsfattare en bild av tänkbara framtider, fortfarande har stora osäkerheter. Därför är det viktigt att fortsätta med olika åtgärder för att förbättra Östersjöns miljö, med avseende på exempelvis övergödning och tungmetaller, så att livet i havet har bästa möjliga förutsättningar inför kommande klimatförändringar.

 

Read Full Post »