Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘marina arter’

Lagom till midsommar kom de första rapporterna om blomningar i Östersjön utanför Gotland och södra Östersjön.

Och på torsdagen, den 17 juni fick Askölaboratoriets personal samtal om att det observerats början till ansamlingar av cyanobakterier i inre fjärdar där vattnet varit lugnt och stilla i hela veckan.  Många tycker att det verkar ovanligt tidigt – men det beror dels på att det varit en tidig vår och nu det senaste en längre varm period. De riktigt stora ansamlingarna i öppna Östersjön brukar inte dyka upp förrän i början av juli. Tångbloggen har rapporterat om detta under Almedalsveckan på Gotland flera år i rad.

Så hur ser det ut i vattnet vid den lilla badbryggan på Räfsnäs, nära Kapellskär, norr om Stockholm? Vattnet ser lite grumligt ut och när jag håvade med planktonhåven var det klart att det fanns lite cyanobakterier i vattnet. Den art som förekommer nu är knippvattenblom, Aphanizomenon flos-aquae och är den art som är vanligare när det är lite kallare i vattnet. När jag mätte temperaturen vid bryggan var den 17,5 grader. Temperaturen längre ut i öppet vatten vid fältstationen Askölaboratoriet, som tillhör Stockholms universitet, var bara ca 14-15 grader.

Det går att känna igen knippvattenblom i ett vattenprov genom att titta efter små, små mörkt gröna pinnar eller streck i vattnet.

Aphanizomenon blomning 20200618 Räfsnäs

Ett bra sätt att samla mer är att ta lite vatten och ställa i ett högt glas eller burk och låta det stå stilla – då flyter de upp till ytan. Det är precis det som händer när det är lugnt och stilla i vattnet som det var igår och i förrgår.

Idag på midsommardagens morgon blåser det ganska bra här vid bryggan och då blandas de om i en stor vattenvolym – och blomningen är försvunnen! För att sen komma tillbaka när det blir lugnt och stilla väder igen.

Den andra arten som bildar blomningar på sommaren är katthårsalgen, Nodularia spumigena, men den blommar först när det blir lite varmare i vattnet Den är lite mer gulaktig i färgen och trådarna bildar som små nystan. I provet som jag undersökte nu hittade jag inga katthårsalger men däremot en hel del pollen. Både pollen och katthårsalgen, som är en cyanobakterie trots sitt namn, flyter upp på ytan i lugnt väder.

Bild från Livet i Havet

Bilden kommer från boken ”Livet i havet”, där finns mer kunskap att hämta om vad du kan hitta i Östersjöns unika miljö – en blandning av arter från sötvatten och hav. Något att ta med till stranden eller på båtturen i sommar!

 

 

Read Full Post »

Fredagen den 10de januari försvarade Eva Ehrnsten sin doktorsavhandlingHelsingfors universitet. Hennes studier har skett i samverkan med Stockholms universitets Östersjöcentrum och Baltic Bridge. Vi på Tångbloggen vill passa på att gratulera Eva till en spännande avhandling där kopplingen mellan bottenlevande organismer undersökts och modellerats i olika klimatscenarier under större eller mindre tillsats av närsalter till Östersjön!

Ny avhandling bottenlivande djur

På avhandlingens omslag syns en handfull östersjömusslor som är svarta av att ha legat i syrefritt sediment.

Trots att det är relativt få arter så är Östersjön ett komplext ekosystem. Det kommer att behövas många nya avancerade modeller och fältstudier också framöver för att förstå hur allt hänger ihop. Speciellt med tanke på vad som kan tänkas ske när klimatet förändras. Arter som östersjömusslan (Macoma balthica, numera Limecola balthica) och blåmusslan (Mytilius edulis) är två marina arter som har ökat i många av Östersjöns kustområden som har hög tillförsel av näringsämnen och produktion.  Samtidigt har tillförseln av näringsämnena fosfor och kväve till olika bassänger, t.ex. Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten resulterat i att stora områden på bottnarna nu är syrefria och inga musslor eller större djur klarar av att överleva där.

I grunda kustmiljöer är bottenlevande djur fortfarande en viktig komponent genom att de gräver runt i sedimentet och syresätter sedimentet. Samtidigt äter de också av det organiska materialet som sjunker till botten, de förbrukar syre och frigör näringsämnen igen.

processer mellan botten-och vatten

Figuren illustrerar några av alla samband mellan djur och rotade vattenväxter som sker mellan sediment och vattenmassan. Här har avhandlingen bidragit till ökad kunskap men mycket forskning återstår.

I avhandlingen fokuserar Eva sina studier på att undersöka hur kombinationen av ändrad tillförsel av näring tillsammans med ökad temperatur kan påverka mängden biomassa och hur dessa faktorer i sin tur kan få påverka kolets kretslopp i olika delar av Östersjön. Frågorna rör både hur kolets kretslopp såg ut förr, idag och hur det kan komma att förändras i framtiden.

Hittills har åtgärder för att minska tillförseln av fosfor och kväve börjar ge resultat, även om det kommer att ta tid då Östersjöns vattenomsättning är långsam, ca 25-30 år. Ett rikt djurliv i i sedimentbottnar i kustnära områdena har en viktigt roll för omsättningen av närsalter och kol, dvs nedbrytningen av organiskt material.Eva visar i avhandlinge att knopplingen mellan tillgång på mat för musslor och andra bottenlevande organismer har betydelse för hur stora mängder av dessa organismgrupper som kan produceras. Vidare visar resultaten från de nya modeller som presenteras att en fortsatt minskad tillförsel av näringsämnen till Östersjön kan leda till en minskad mängd djurbiomassa, färre grävande djur och därmed ett minskat utbyte mellan bottensediment och vattenmassan ovanför.

Vill du läsa mer om resultaten se: EHRNSTEN, E. 2019. Quantifying biomass and carbon processing of benthic fauna in a coastal sea – past, present and future. Doctoral thesis, University of Helsinki, Faculty of Biological and Environmental Sciences.

Read Full Post »

I kväll kommer professor Kerstin Johannesson, föreståndare för Tjärnö marina laboratorium, Göteborgs universitet, att berätta om hur arter i havet har hittat olika sätt för att klara av att föröka och sprida sig i den marina miljön. Som vi ju tidigare berättat här på Tångbloggen, gäller det för skildkönade blåstångsplantor, där förökningstopparna sitter på olika individer, att kunna tima in att släppa ägg och spermier samtidigt i vattnet. Många marina arter, även blåstång, som lever i tidvattenzonen har under årmiljonerna hittat anpassningar till en lyckad förökning när tidvattenvariationen är som störst, dvs vid fullmåne.

populärföreläsning Tjärnö

Hur lyckad förökningen var i år för blåstången kan du se om du går och letar i blåstångsbältet där det nu sitter små, små groddplantor, ca. 0,3 -1 cm stora på klippor, stenar eller skal. De största är 2-3 månader gamla, och med den högre salthalten utmed Bohusläns kust växer de mycket snabbare än inne i Östersjön.

Små plantor på kakelplatta 10x10 cm

Mängder av små groddplantor av blåstång på baksidan av en kakelplatta.

Är du i närheten av Strömstad är detta ett utmärkt tillfälle att få höra mer spännande om anpassningar och evolution hos marina arter under en populärvetenskaplig föreläsning i hörsalen på Tjärnö marina laboratorium, Strömstad.

Entren utanförhörslaen

I entrén till hörsalen och akvariet möts man både av presentationer av spännande projekt som rör odling av alger, vad vi kan använda dem till och vackra tavlor med alger, i rött, brunt och grönt på väggarna. Det går också att köpa fina kort med pressade alger – eller, som vi tidigare beskrivit, samla alger på stranden nästa gång du badar och gör egna kort, tavlor eller dör ditt eget herbarium. En härlig känsla för oss på Tångbloggen.

Nästa torsdagsföreläsning kommer att handla om ”Scary Seafood – den nya maten från havet”. Mer från Tångbloggen om detta senare.

Read Full Post »

Juli månads alg ektång, Halidrys siliculosa är en flerårig inhemsk brunalg och hör till Fucales: Cystoseiraceae. Den förekommer utmed Atlantkusten, ända uppefrån Nordnorge och ner till Biscaya bukten. Det som annars sker mest är att sydliga arter hittas längre norrut när vattentemperaturen ökar. Tvärt emot detta har ektång nyligen hittats utmed Portugals kust, vilket innebär att den istället har ökat sin utbredning söderut. Detta är lite märkligt eftersom det är en art som främst förekommer i de kalla delarna av Atlanten. En möjlig förklaring skulle kunna vara att kallt bottenvatten väller upp utmed delar av kusten just där.

DSCF5072

Ektång är lätt att känna igen

Ektången är lätt att känna igen där den står som en liten enbuske på botten, eller sitter som en grovt förgrenad buske i hällkaret. Grenarna är lite tillplattade och har en karakteristisk ljusbrun, nästan gyllene färg.

DSCF5078

Ektång i hällkar är vackert och kul att fotografera

Många fler bilder på ektång hittar du på den nyligen lanserade appen Havet.nu/Livet i havet som nu innehåller marina arter.

Ektång är samkönad, dvs det finns både ägg och spermier i samma förökningstopp. Flytblåsor bildas först efter två år efter att den nya plantan bildats och de första förökningstopparna bildas efter ett år. Flytblåsorna ser lite ut som en ärtskida där varje del är fylld med luft. De gör att plantan står upp i vattnet. På så vis når den solljuset bättre.

2 Ektång torkade flytblåsor

När ektången har spolats iland och torkat ser man tydligt de nu rödorangea flytblåsorna med flera kammare. De liknar verkligen ärtskidor.

Under våren och sommaren sker en snabb vegetativ tillväxt när både ljuset och temperaturen är gynnsamma. Förökningstopparna börjar anläggas från slutet av augusti och nya fortsätter att bildas fram till december. De kan vara mogna redan i december och förökningen pågår under hela vintern, ända fram till mars. Efter förökningen vissnar förökningstopparna bort och kvar blir själva skaftet till toppen, som en kort tagg. såhär års hittar men inga förökningstoppar.

Den främmande arten sargassotång, Sargassum muticum förekommer i liknade miljöer som den inhemska arten ektång. Frågan är om den skulle kunna konkurrera ut ektång? Sargassotång tillväxer snabbt och har producerat en stor ny biomassa redan till midsommar, som sedan lossnar och spolas iland. Sargassotång överlever vintern som en liten kort flerårig del, från vilken det växer ut en stor ny ruska nästa år. Ektång, däremot, är flerårig och tillväxer långsamt. Då båda arterna har liknade krav på miljön och förekommer i hällkar eller fastsittande på mindre stenar och klippor, finns det faktiskt en möjlighet att sargassotång kan konkurrera ut ektång t.ex. genom att skugga ut den.

4 Sargassum Svallhagen 20160815

En rad med plantor av sagassotång vid piren på Svallhagen, nära Tjärnö marina laboratorium, Stömstad. De ser också ut som små enbuskar.

Samtidigt klarar sargassotång också att växa i mer skyddade miljöer och näringsrika miljöer. Lite senare på sommaren har sargassotången blivit mycket större och skuggar vegetationen under.

5 Sargassum 2015-07-04

Sargassotången breder ut sig, på andra algers bekostnad. Alla vill ha solljus!

Så en fråga: Används ektång till något speciellt? En snabb sökning på nätet efter vetenskapliga artiklar visar att precis som för många marina arter, både alger och djur, producerar ektång en mängd olika aktiva substanser, bland annat för att hindra påväxt av andra arter. En grupp substanser är olika polyfenoler, som är vanliga i ektång och andra alger. Extraktet kan användas för att förhindra påväxt av havstulpaner på båtskrov. Men extrakt från ektång används också i kosmetika och som solskyddsmedel.

Under en strandföreläsning i Lysekils skärgård för Friluftsfrämjandet, visade jag hur vackert grön ektången blir när man häller på kokande vatten, och de bruna och gula pigmenten försvinner. Deltagarna hade redan smakat på flera alger och några tog även en bit av denna. De uttryckte förvånat att de tyckte ektången nog var den godaste av allt de smakat. Minsann! Det får bli något för sommarens bjudningar tror jag bestämt.

DSCF5063

Solljuset glittrar över brunalgen ektång tillsammans med fintrådiga grön- och rödalger.

Read Full Post »