Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Ascophyllum nodosum’

Månadens alg är smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus, en marin brunalg som förekommer utmed hela den svenska kusten. Den är vanlig som påväxt på blåstång på hösten som jag skrev om nyligen på Tångbloggen. Smalskägg blir extra vanlig i Östersjön där tången alltid växer under vattenytan, jämfört med Västkusten och Atlanten där tången ofta ligger torrlagd vid lågvatten, vilket minskar överlevnaden hos smalskägg. På västkusten växer den istället den ofta på strandpiska, Chordaria flagelliformis och andra alger, mellan 0-5 meters djup.

I Östersjön är den vanlig från Falsterbo till Ålandshav. Den går att hitta i näringsrika miljöer norrut till södra Bottenviken, där salthalten blir för låg för denna marina art. Det makroskopiska sporofytstadiet förekommer från tidig vår till sen höst. Sporerna utvecklas till skildkönade mikroskopiska trådformiga gametofyter under den kalla perioden (0-8 0C). Smalskägg har rörliga han- och hongameter som släpps ut i vattenmassan.  Hongameter producerar ett feromon, finavarrene, som attraherar spermierna. Samma feromon kan också attrahera spermier hos knöltång (Ascophyllum nodosum), men det resulterar inte i någon lyckad befruktning om dessa två arter råkar korsas.

Äldre plantor blir mörkare bruna, tappar håren och kan täcka stora delar av blåstångsplantorna. Smalskäggsplantan kan bli upp till ca 30 cm lång och är fäst med en pytteliten fästskiva mot underlaget.

På den vänstra bilden syns att smalskäggsplantan är fäst på de äldre delarna av blåstången, under flytblåsan som brukar växa till i slutet april början maj.

Såhär års lossnar de gamla plantorna av smalskägg och driver iland. De är en gynnsam miljö för tångmärlor att gömma sig i. Ännu senare på året flyttar tångmärlor och havsgråsuggor djupare ner i algbältet, till rödalgbältet där de inte riskerar infrysning eller riktigt låga temperaturer.

Blev lite inspirerad att skapa något nytt av de stora smalskäggsplantorna som jag hittade inne ibland vassen förra veckan. Resultatet blev ett fat och en liten skål, med många små svagt rosafärgade torkade tångmärlor, några havsgråsuggor och en tångräka. Det grekiska namnet Dictyosiphon känns passande för arten där diktyon betyder nät och siphon betyder rör och även för ett ART- konstverk där små havsdjur fångats i trådarna av smalskägg.

I skålen till vänster ligger en handfull algtabletter. De är kosttillskott och består av Spirulina, blåstång och knöltång. Spirulina är en trådformig cyanobakterie som odlas i många länder och som ofta används som kosttillskott.

Det finns flera projekt som funderar på att producera framtidens ”Take-Away –förpackningar” av bioplast producerad av makroalger. Nedbrytbara förpackningar som kan komposteras när de förbrukats. Vid mitt senaste besök på akvariet på Tjärnö marinbiologiska laboratorium , Göteborgs universitet såg jag några olika skålar, dels en gjord av purpurtång, Porphyra umbilicalis och en av fingertare, Laminaria digitata.


Resultatet av ett examensarbete av Martina Green.

4 Algaebra examensarbete

Martina Green är, som ni kan läsa, designer med inriktning på hållbara förpackningar. Vi gillar såklart namnet på hennes företag: Algaebra, och hoppas att vi snart kan köpa hennes produkter ute i handeln.

Read Full Post »

Tångbloggen fick en fråga för några veckor sedan om möjligheten att hitta makroalger och då i första hand stora kelp arter för att göra konstverk. Utmed kusten i Kalifornien finns det flera stora fleråriga brunalger, bland annat ”bull kelp” (Nereocystis luetkeana) och ”walking kelp” (Ptergophora california), som har stora runda långa skaft som lämpar sig för att göra konstnärliga korgar och andra intressanta konstverk.

Hos oss utmed svenska västkusten finns inte några så stora kelp arter utan skaften hos kelparterna inom släktet Laminaria (L. digitata och L. hyperborea) är ganska små och korta.Däremot finns fler arter av tång, (Fucus) och knöltång (Ascophyllum nodsum). Knöltången har relativt långa grenar, som borde kunna funka bra att fläta med. De är relativt mjuka och sega. Den har också stora flytblåsor som borde kunna bidra till  spännande former! Och det finns många fler makroalger att göra spännande och intressanta arrangemang av. Själv blev jag så inspirerad så jag kunde inte vänta tills jag kommer ner till västkusten nästa vecka. Så här kommer ett första alster gjord av blåstångsplantor som är ihopflätade.

Materialet är hämtat vid stranden på Räfsnäs, Rådmansö i Östersjön. För att få lite mer färgnyanser på doppade jag några plantor med flytblåsor och förökningstoppar i kokade vatten. Det gör att de vattenlösliga phaeopigmenten försvinner i vattnet och färgar det gulbrunt samtidigt som klorofyll inte löser sig i vattnet utan tången blir vackert gröna.

Även om den gröna färgen dämpas när den torkat klart och inte blir lika grön.

Nästa steg var att dokumentera den torkade tångskålen. Vacker avtecknad mot himlen eller i bokhyllan.

Snygg mot gräsmattans gröna färg eller kanske använda som en dekorativ tång hatt?

Fler tips att bli inspirerad av hittar du på @contemporaryslojd och @kelp.prairie på Instagram. Nu väntar jag bara på att komma till västkusten, komma ner till en strand och kanske just prova med att göra något av alla former och färger som finns där av både bruna, röda och gröna alger. Och komma på mer kul idéer på vad man kan hitta på att använda tång och andra alger till.

Read Full Post »

Detta är tiden på året när det är dags att inte bara göra olika resor i minnet utan också att försöka summera året som gått. Vem som vunnit Guldbaggar, vilka filmer som haft mest tittare eller andra större och mindre events. Så precis som i TV och övriga media kommer här några av Tångbloggens toppnoteringar och lite annat och det avslutas såklart med årets spaning för 2019.

Som alla år är ”The Algal Bloom”, eller för att vara korrekt cyanobakterieblomningen ett säkert kort under sommarens nyhetstorka. Det är därför knappast ens en någon sport att tippa rätt och så blev fallet även 2018, som ju var ett ovanligt torrt och varmt år. Då blir det ju extra fint att istället för att kissa i havet – vattna någon liten torr växt uppe på land.

4 vass, drivande alger, tång o cyanobakterier (kopia)

En bred kant av cyanobakterier i kanten utanför drivande blåstång och ett vassbälte.

Samtidigt noterade vi på Tångbloggen andra algblomningar, t.ex. en kraftig rödfärgad blomning av dinoflagellaten Peridinium catenatum vid Askölaboratoriets brygga. Men den kom och försvann lika fort.

Peridinium cat blomning askö

Stockholms universitets Östersjöcentrum besökte Almedalen med sitt välutrustade nya forskningsfartyg R/V Electra. Med ombord fanns en utställning om problem i Östersjön som överfiske, övergödning, miljögifter och nedskräpning, främmande arter och olika åtgärder för att förbättra miljön samt vilken påverkan klimatförändringar kan komma att få på ekosystemet. Här deltog vi på Tångbloggen och från Östersjöcentrum med bland annat en presentation om nya arter i Östersjön och vad klimatförändringar med ökad nederbörd och avrinning till Östersjön kan innebära för arters utbredning i Östersjön.

Som med alla spaningar finns redan flera ”Blå Tillväxtprojekt”, t.ex. musselodling för att ta upp näring ur havet. Och hur skalen kan användas till kyckling foder. Publiken fick gissa vilket ägg som kom från hönor som fått musselskal i sitt foder.

 

 

 

Musselrep från Ecopelags odlingar i Stockholms skärgård visades på forskningsfartyget Electra’s däck i Almedalen.

Några av projekten går ut på att plantera ålgräs i områden där ålgräsängarnas utbredning minskat. Man undersöker även om ålgräs kan bli räddningen när stranderosionen förväntas öka i samband med kommande klimatförändringar och stigande havsnivåer. I Kalmar har också försök med att återplantera ålgräs startats i år. Här kan vi vänta på intressanta resultat till våren. Ett aktuellt projekt presenterades i STV i oktober som jag tursamt nog var uppe på morgonen för och hann fånga några bilder av.

1 Stranderosion 1 Skåne

Detta är ett samverkansprojekt där Region Skåne tillsammans med kommuner och Lunds universitet kommer att testa flera metoder för att mildra stranderosionen. Projektet kommer att pågå under fyra år och kostar totalt 45 miljoner kronor med EU som den ena av finansiärerna. Dels kommer man att bygga strandfodringar, vilket är aktuellt för många kustområden där landhöjningen inte är tillräckligt stor med tanke på kommande höjningar av havsnivån när glaciärerna smälter. Men det som direkt fångade mitt intresse var testerna med att plantera ålgräs.

2 Stranderosion Ålgräs 20181031

Biologer från Lunds universitet kommer att testa om 40 000 ålgräsplantor kan fungera för att stoppa och minska vågornas påverkan. En personlig reflektion är att mycket stora delar av ålgräsets biomassa som producerats under året normalt spolas iland på höstarna i oktober. Det syns också på bilderna att det ligger stora drivor av ålgräs på stranden. Och att Zostera marina, ålgräs, inte börjar växa till igen förrän till våren när temperaturen och ljuset kommer tillbaka. Så skyddet kanske inte blir så stort under senhöst och vintermånaderna, när det ofta drar in stora stormar utmed kusterna i Östersjön. I klippet kan du se hur de små ålgräsplantorna ser ut och hur man tänker sig att de kan bidra till att lösa problemet med stranderosion.

Kan du skilja mellan grönslick och ålgräs? Klicka här om du är osäker.

2018 var också året när det svensk-finska projektet FunkVeg fick tillökning med en doktorand i form av Roxana Preston. Under året har hon hunnit med att vara både i fält och att arbeta mycket inne på laboratoriet. Hon har till och med hunnit starta en egen blogg om hur det går för henne i försöken att ta reda på mer om den frilevande blåstången i Östersjön. Det ska bli spännande att följa hennes arbete.

dav

Roxana i gott säl-skap

 

Vi har även under året haft en del experiment i fält ute i Trälhavet, där vi har undersökt förutsättningarna för blåstångens återkomst. Vi vill rikta ett STORT TACK till alla er som sett våra försök och låtit dem ligga kvar. Guldstjärnor till er alla. Vi vill även ännu en gång passa på att tacka markägarna som vi kontaktade för att vi fick ha våra stenar och galler på dessa platser. Guldstjärnor till er också. Flera av experimenten kommer att sammanställas under vintern och förhoppningsvis hjälpa oss ta fram rekommendationer för hur man bäst kan återställa hårt utsatta blåstångsmiljöer i vår Blåstångsmanual.

Så Tångbloggens nyårsspaning för 2019 är att det kommer massor med nya Blå Tillväxt-projekt där målsättningen är att producera mer mat och bättre nyttja Östersjöns resurser och produktion, vilket vi såklart kommer att rapportera om under 2019. Även om förutsättningarna i Östersjön inte är lika bra som i den marina miljön på västkusten eller ännu bättre i Norge.

Och apropå Norge kan vi rapportera om ett projekt  där man samlar in och odlar upp sjöborrar (kråkebollar) och säljer dem för konsumtion. Sjöborrarnas rom, uni, är en läckerhet som sushi-älskare gärna betalar bra för. ”Kråkebollar blir økonomisk gullgruve” som de skriver i artikeln, samtidigt som insamlingen av dem förbättrar den marina miljön. I Norge har man nämligen länge haft problem med att enorma mängder av sjöborrar har ätit upp stora delar av den norska tareskogen, vilket haft negativa effekter på det norska marina livet. Nu hoppas man istället på en återhämtning av tareskogen i takt med att sjöborrarna minskar i antal. Tänk att kunna bli rik och skapa en ny ekonomi ”Urchinomics” genom att samla in och odla sjöborrar, Strongylocentrotus droebachiensis!

Foto: E. Schagerström

Omnomnom…Dröbakk-sjöborren är glad i tång, minsann. Här mumsas det på knöltång, Ascophyllum nodosum.

Avslutningsvis vill vi på Tångbloggen tacka ER kära läsare, för att vi i år hade 19 700 besökare och över 31 000 views! Det får oss att vilja anstränga oss än mer för att ni ska få ert ökande behov av tångnyheter tillfredsställt även under 2019.

Gott nytt tång-år önskar Lena och Ellen!!

I hörnan såklart

Read Full Post »

n Knöltång, Ascophyllum nodosum, är en av de vanligaste algerna du hittar i strandzonen utmed kusten i Bohuslän. Den är flerårig och kan bli upp till 2 meter lång, men för det mesta är plantorna ca 0,3-1 meter långa. Bålen är oregelmässigt förgrenad och ca 5-10 mm bred. Den har inte någon mittnerv som blåstång och sågtång har. Däremot har den stora ovala flytblåsor som sitter med jämna mellanrum utmed skotten. Färgen på knöltången är gulgrön till olivgrön. De ljust gulgröna delarna är årets tillväxt.
1Knöltång med påväxt
De mörkare delarna sitter i skuggan under grenar som flyter på ytan. Det är också så att det är på dessa grenar som det växer en mängd olika påväxt av alger och ryggradslösa djur. De stora bruna tofsarna är trådslick, Pylaiella littoralis och det växer också lite rödsläke, Ceramium på några av grenarna. På en gren växte en liten blåstångsplanta från förra året. De små vita spiralformade sakerna på tången är skalet till en havsborstmask, Spirorbis spirorbis.
2blåstång
Två vanliga grupper av ryggradslösa djur som förekommer på knöltång är olika arter av mossdjur och hydroider. Mossdjur bildar kolonier där de enskilda husen där det sitter en liten filtrerande individ vart och ett av de som utrymmena är t.ex. Cryptosula pallasiana, som är som ett litet rivjärn med en vackert orangeröd färg och Alcyonidium hirsutum, ser ut som ett ca 1-2 cm stor mjukt ludd som täcker knöltångens yta. På bilden finns också tunna raka kolonier av en hydroid- mer om denna senare.

Den tredje mossdjursartern bildar gråaktiga kolonier där varje litet hus syns tydligt och heter Electra crustulenta. Electra crustulenta, tångskorv är ett av mossdjuren som också klarar att leva vid låga salthalter och som gett namn till vårt nya forskningsfartyg, Elektra af Askö, Stockholms universitets Östersjöcentrums forskningsfartyg.


En vanlig hydroid på knöltången är Dynamena pumula som ser ut som små trekanter som sitter i en rad, med ett litet rum för en hydroid på varje sida. De har nästan ingen egen färg men på en av bilderna ser de röda ut av en alg som växer inne i mossdjuret. Det är en rödalg som heter Rhodochorton purpureum en liten mikroskopiskt tunn tråd. Räknar man nivåerna av vad som växer på vad är det lite som i en tropisk regnskog med en ena arten efter den andra, där knöltången är trädet – mossdjuret en epifyt och rödalgen en epifyt på epifyten.
5Dynamena med rödalg kopia

Den sista arten av hydroid heter Clava multicornis och bildar små klungor med rosa-lila hydroider. På bilden syns spridda tentakler i toppen på djuret. Denna art är lite speciell för den finns bara på knöltång och inte på andra stora brunalger.
8Hydroid Clava multicornis kopia

Knöltång har använts på många ställen just för att den växer lättillgänglig, i nedre delen av sågtångsbältet i tidvattenzonen på Atlantkusten. Utmed vår svenska kust hittar man den från vattenytan ner till ca 1 meters djup i ett bälte mellan blåstången och sågtång. Gärna på lokaler med god vattenomsättning men den klarar inte för kraftig vågexponering. Den tål inte heller låga salthalter och försvinner i utsötade inre fjärdar på västkusten.

I Norge samlades stora mängder in för produktion av tångmjöl och alginat och förr i världen användes den till djurfoder. Detta har gett den namnet grisetang i Norge. Detta är min favorit alg att laga till och göra en god sallad på. Så samtidigt som jag var ute och fotade knöltång för bloggen så samlade jag de nya årsskotten som ännu inte fått någon påväxt till en sallad i kväll. Tror att det får bli som tilltugg till några gratinerade japanska jätteostron. En middag med asiatiskt inslag plockad på vår strand här hemma i Sverige.

Read Full Post »

The number of posters was very large and one poster presented by a PhD student won the award as the best poster, selected by the board of Oikos during the conference. This was number 100 with the title: “Ant larvae as a secret weapon against social parasites” by Unni Pulliainen. During the poster session lots of engaged presentations occurred.

1Winning poster Ants

Winner of ”Best Poster Award”

1 a Ben presents his poster

Ben presents his poster

There were also a number of marine and aquatic posters, for some the author had the possibility to pitch their poster in 3 minutes.

Tiina Salo, now being on a post-doc, showed in her poster that Lymnea stagnalis responds more strongly to a heat wave after exposure to a mixture of micropollutants. But they recovered fast after the heat wave had passed. To feed the snails she used ecological salad. In the future experiments they will be fed leaves from different aquatic plant species.

2Tiina presents her poster

Tiina (left) pitches her poster

Several posters presented different aspects on the hot topic “ top- down – bottom-up” regulation of different ecosystems and impact of cascading effects and interactions between species. One species that creates lots of emotions is the cormorant, when establishing large populations on small islands along the Baltic coast.

4 aPelagic food-web  poster

Top-down fish poster

5Cormorant poster

Bottom-up cormorant poster

From the Department of Ecology, Environment and Evolution two posters were presented, one on the long-term effect of Pilayella on the settlement of Fucus vesiculosus by Susanne Qvarfordt and the other one presented results from a master project on the Swedish west coast about two closely related Littorina snail species behaviour when placing their egg sacs on different fucoid species.

6Pylaiella påverkan på etablering av blåstång

Susanne Qvarfordt show how the effects of Pylaiella can be seen for a long time in the macroalgal community

7Littorina poster

Our poster!

The last poster that I want to present was of high interest dealing with the new crab species, the mud crab, Rhithropanopeus harrisii and its impact on the local fauna. It is just a question when this crab will arrive on the Swedish coast. Keep your eye out for it.
8Mud crab introduced

The conference ended after three intense days.

9Thanks for the conference

 

Read Full Post »

Here is the first report from the Baltic Sea Weed blog participating in the OIKOS conference. The conference was opened by professor Gunilla Rosenqvist. She has been engaged in Baltic Sea research for many years and is the Coordinator of the Baltic Sea Region at Uppsala University. Professor Mikko Mönkkönen from Turku University gave some information about the conference, the importance of net-working and pointed out that the Nordic countries have a strong tradition in long-term studies and the high value of these data sets, which should be regarded as national assets for ecological research and management. A panel discussion “Open science” was chaired by him after the coffee break.Programme 2016

During the conference a broad range of research subjects were presented. In the first plenary lecture by Tómad Grétar Gunnarsson I learned about the dynamics of Godwit populations and how their migration and increased populations may be affected by volcanic dust deposition on Iceland during their breeding period together with feeding on polychaetes and Macoma on the large mudflats during overwintering in England and Scotland, linking these two ecosystems together.Icelandic Godwit

This presentation was followed by a talk on how water quality changed during the last 20 years (1990- 2010) in Danish lakes focusing on benthic vegetation and species richness. The interesting question addressed by Lars- Baastrup-Spohr was if it has been worth while all the costs put into cleaning the sewage water? The answer was YES!1nutrient reduction has payd off

Alga biomass has decreased in the polluted in lakes but it was not possible to record as an increase in Secchi depth. The number of species had increased since 20 years ago and more species had spread and were found in more of the lakes. This has resulted in the lakes becoming more similar. One functional group that had increased in abundance were Lemnids, small species floating on the surface. So the tremendous effort in restoring lakes in Denmark is starting to pay off. Still, there seems to be some time-lag effects possibly from the sediments containing large stores of nutrients.2long term changes in lake vegetation

Next talk was given by Fiia Haavisto. She presented together with professor Veijo Jormalainen cage experiments testing the spread of water-borne herbivore resistance in natural marine environment.3Spread of water borne

There is good evidence for such induced resistance in land plants and has also been found in macroalgae, especially in dense stands among other species, Ascophyllum nodosum, Fucus vesiculosus, and several red algal species. You find some references in the picture.4Water-borne herbivore resitance

Cage experiments were performed in a shallow sandy bay at Seili during 25 days in May. The results presented showed a resistance in the Fucus thalli being less grazed by Idotea balthica and increased phlorotannin content. The conclusion from the study was that resistance spreads to undamaged not grazed thalli near by but that currents will result in strong spatial variation in water borne substances. One question from the audience was related to how fast do Idotea move between thalli and what could the effect be since the induction takes a few days? Issues that still will have to be studied further. After a presentation or study you are usually left with more questions.

 

Read Full Post »

1.SVEA TILL FACKBOOK FPROLIGBILD+
Det blåste bra ute på Saltö den 2 januari, då årets första storm Svea drog in över västkusten och några av fynden som drev in var riktigt spännande. Från tidigare på året hittade vi ett säl skelett och sen fågelvinge högt upp på stranden.
2 SÄLSKELETT
3 FÅGELVINGE
Skelettet av säl känner man igen på att själva bäckenet är lite och sitter långt bak. Huvudet fanns inte kvar. Det var inte heller mycket kvar av fågeln.
4 många backar
Längre ner låg en bred zon med material som spolats iland. Det innehöll massor med backar i olika färger, stor skyffel och olika arter av tång.
5 KNöltång o spade
6 knöltång betad o ostron
Grön skyffel med påväxt och stor knöltång med jättestora förökningstoppar på väg att utvecklas och mogna. Det syns också att någon snäcka varit framme och betat på de stora flytblåsorna och skavt av ytan så det bildats ljusa fläckar på dem. Ett annat tecken utöver knöltången på att mycket av materialet kommer från andra länder än den svenska kusten var de långa repliknande banden från remtång, Himentalia elongata. Dessa är deras förökningsdelar och det fanns både han och hon delar.
6 a Remtång
På bilden syns groparna på den övre honplantan från vilken det kommer ut äggpaket när den är mogen. På den undre hanplantan syns tydliga orangefärgade fläckar. Detta är massor med spermier som kommit ur de som gropar som finns på ytan. De närmaste områdena där denna art förekommer är norska kusten.
7 blå hink
10 havsborstmask
Det riktigt långväga fyndet var en blå hink, med lite grönalger på utsidan och vita kalkrör på insidan. Det tillhör en art av havsborstmask som också finns i våra vatten som heter Pomatoceros triqueter på latin, men kallas trekantsrörmask på svenska. Vid noggrannare kontroll av insidan hittade jag också två andra havsborskmaskar som var klädda med små skalbitar och sandkorn. Har inte kunnat bestämma vilken art det är.
8Trollhummer o havstulpan
9 sjöborre
Att hinken kommer ända ifrån Engelska Kanalen avslöjar de små lite rosafärgade havstulpanerna. De närmaste lokalerna för denna art som heter Balanus perforatus på latin finns just där. Den är en sydlig art och förekommer också i Medelhavet. Tillsammans med dem och en liten trollhummer och en sjöborre har de gjort en lång resa till havs innan de spolades iland på en av stränderna på Saltö, nära Tjärnö där den marinbiologiska forskningsstationen ligger.
12Rotsystem binder sanden
Den lilla stranden vid sidan om piren hade mycket sand spolats bort. Det är tur att rotsystemet av strandrågen och andra växter kan hjälpa till att hålla kvar en del av sanden så den inte helt försvinner.
13handske höger
14handske vänster
Några dagar tidigare var det ganska kallt och allt täckt av rimfrost. Det som är underligt är att man alltid bara hittar en gummihandske inte två. Så här låg högerhandsken. Efter stormen Svea hittade jag vänsterhandsken på en annan strand , så nu har jag ett par.
15 solnedgång vid piren
Sista kvällen innan vi åker hem till Stockholm. En underbart vacker solnedgång vid piren på Svallhagen. En God fortsättning på det nya året – med förhoppning om många nya spännande upptäckter och ny lärdom om allas vårt hav.

Read Full Post »

Older Posts »