Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Ascophyllum nodosum’

n Knöltång, Ascophyllum nodosum, är en av de vanligaste algerna du hittar i strandzonen utmed kusten i Bohuslän. Den är flerårig och kan bli upp till 2 meter lång, men för det mesta är plantorna ca 0,3-1 meter långa. Bålen är oregelmässigt förgrenad och ca 5-10 mm bred. Den har inte någon mittnerv som blåstång och sågtång har. Däremot har den stora ovala flytblåsor som sitter med jämna mellanrum utmed skotten. Färgen på knöltången är gulgrön till olivgrön. De ljust gulgröna delarna är årets tillväxt.
1Knöltång med påväxt
De mörkare delarna sitter i skuggan under grenar som flyter på ytan. Det är också så att det är på dessa grenar som det växer en mängd olika påväxt av alger och ryggradslösa djur. De stora bruna tofsarna är trådslick, Pylaiella littoralis och det växer också lite rödsläke, Ceramium på några av grenarna. På en gren växte en liten blåstångsplanta från förra året. De små vita spiralformade sakerna på tången är skalet till en havsborstmask, Spirorbis spirorbis.
2blåstång
Två vanliga grupper av ryggradslösa djur som förekommer på knöltång är olika arter av mossdjur och hydroider. Mossdjur bildar kolonier där de enskilda husen där det sitter en liten filtrerande individ vart och ett av de som utrymmena är t.ex. Cryptosula pallasiana, som är som ett litet rivjärn med en vackert orangeröd färg och Alcyonidium hirsutum, ser ut som ett ca 1-2 cm stor mjukt ludd som täcker knöltångens yta. På bilden finns också tunna raka kolonier av en hydroid- mer om denna senare.

Den tredje mossdjursartern bildar gråaktiga kolonier där varje litet hus syns tydligt och heter Electra crustulenta. Electra crustulenta, tångskorv är ett av mossdjuren som också klarar att leva vid låga salthalter och som gett namn till vårt nya forskningsfartyg, Elektra af Askö, Stockholms universitets Östersjöcentrums forskningsfartyg.


En vanlig hydroid på knöltången är Dynamena pumula som ser ut som små trekanter som sitter i en rad, med ett litet rum för en hydroid på varje sida. De har nästan ingen egen färg men på en av bilderna ser de röda ut av en alg som växer inne i mossdjuret. Det är en rödalg som heter Rhodochorton purpureum en liten mikroskopiskt tunn tråd. Räknar man nivåerna av vad som växer på vad är det lite som i en tropisk regnskog med en ena arten efter den andra, där knöltången är trädet – mossdjuret en epifyt och rödalgen en epifyt på epifyten.
5Dynamena med rödalg kopia

Den sista arten av hydroid heter Clava multicornis och bildar små klungor med rosa-lila hydroider. På bilden syns spridda tentakler i toppen på djuret. Denna art är lite speciell för den finns bara på knöltång och inte på andra stora brunalger.
8Hydroid Clava multicornis kopia

Knöltång har använts på många ställen just för att den växer lättillgänglig, i nedre delen av sågtångsbältet i tidvattenzonen på Atlantkusten. Utmed vår svenska kust hittar man den från vattenytan ner till ca 1 meters djup i ett bälte mellan blåstången och sågtång. Gärna på lokaler med god vattenomsättning men den klarar inte för kraftig vågexponering. Den tål inte heller låga salthalter och försvinner i utsötade inre fjärdar på västkusten.

I Norge samlades stora mängder in för produktion av tångmjöl och alginat och förr i världen användes den till djurfoder. Detta har gett den namnet grisetang i Norge. Detta är min favorit alg att laga till och göra en god sallad på. Så samtidigt som jag var ute och fotade knöltång för bloggen så samlade jag de nya årsskotten som ännu inte fått någon påväxt till en sallad i kväll. Tror att det får bli som tilltugg till några gratinerade japanska jätteostron. En middag med asiatiskt inslag plockad på vår strand här hemma i Sverige.

Read Full Post »

The number of posters was very large and one poster presented by a PhD student won the award as the best poster, selected by the board of Oikos during the conference. This was number 100 with the title: “Ant larvae as a secret weapon against social parasites” by Unni Pulliainen. During the poster session lots of engaged presentations occurred.

1Winning poster Ants

Winner of ”Best Poster Award”

1 a Ben presents his poster

Ben presents his poster

There were also a number of marine and aquatic posters, for some the author had the possibility to pitch their poster in 3 minutes.

Tiina Salo, now being on a post-doc, showed in her poster that Lymnea stagnalis responds more strongly to a heat wave after exposure to a mixture of micropollutants. But they recovered fast after the heat wave had passed. To feed the snails she used ecological salad. In the future experiments they will be fed leaves from different aquatic plant species.

2Tiina presents her poster

Tiina (left) pitches her poster

Several posters presented different aspects on the hot topic “ top- down – bottom-up” regulation of different ecosystems and impact of cascading effects and interactions between species. One species that creates lots of emotions is the cormorant, when establishing large populations on small islands along the Baltic coast.

4 aPelagic food-web  poster

Top-down fish poster

5Cormorant poster

Bottom-up cormorant poster

From the Department of Ecology, Environment and Evolution two posters were presented, one on the long-term effect of Pilayella on the settlement of Fucus vesiculosus by Susanne Qvarfordt and the other one presented results from a master project on the Swedish west coast about two closely related Littorina snail species behaviour when placing their egg sacs on different fucoid species.

6Pylaiella påverkan på etablering av blåstång

Susanne Qvarfordt show how the effects of Pylaiella can be seen for a long time in the macroalgal community

7Littorina poster

Our poster!

The last poster that I want to present was of high interest dealing with the new crab species, the mud crab, Rhithropanopeus harrisii and its impact on the local fauna. It is just a question when this crab will arrive on the Swedish coast. Keep your eye out for it.
8Mud crab introduced

The conference ended after three intense days.

9Thanks for the conference

 

Read Full Post »

Here is the first report from the Baltic Sea Weed blog participating in the OIKOS conference. The conference was opened by professor Gunilla Rosenqvist. She has been engaged in Baltic Sea research for many years and is the Coordinator of the Baltic Sea Region at Uppsala University. Professor Mikko Mönkkönen from Turku University gave some information about the conference, the importance of net-working and pointed out that the Nordic countries have a strong tradition in long-term studies and the high value of these data sets, which should be regarded as national assets for ecological research and management. A panel discussion “Open science” was chaired by him after the coffee break.Programme 2016

During the conference a broad range of research subjects were presented. In the first plenary lecture by Tómad Grétar Gunnarsson I learned about the dynamics of Godwit populations and how their migration and increased populations may be affected by volcanic dust deposition on Iceland during their breeding period together with feeding on polychaetes and Macoma on the large mudflats during overwintering in England and Scotland, linking these two ecosystems together.Icelandic Godwit

This presentation was followed by a talk on how water quality changed during the last 20 years (1990- 2010) in Danish lakes focusing on benthic vegetation and species richness. The interesting question addressed by Lars- Baastrup-Spohr was if it has been worth while all the costs put into cleaning the sewage water? The answer was YES!1nutrient reduction has payd off

Alga biomass has decreased in the polluted in lakes but it was not possible to record as an increase in Secchi depth. The number of species had increased since 20 years ago and more species had spread and were found in more of the lakes. This has resulted in the lakes becoming more similar. One functional group that had increased in abundance were Lemnids, small species floating on the surface. So the tremendous effort in restoring lakes in Denmark is starting to pay off. Still, there seems to be some time-lag effects possibly from the sediments containing large stores of nutrients.2long term changes in lake vegetation

Next talk was given by Fiia Haavisto. She presented together with professor Veijo Jormalainen cage experiments testing the spread of water-borne herbivore resistance in natural marine environment.3Spread of water borne

There is good evidence for such induced resistance in land plants and has also been found in macroalgae, especially in dense stands among other species, Ascophyllum nodosum, Fucus vesiculosus, and several red algal species. You find some references in the picture.4Water-borne herbivore resitance

Cage experiments were performed in a shallow sandy bay at Seili during 25 days in May. The results presented showed a resistance in the Fucus thalli being less grazed by Idotea balthica and increased phlorotannin content. The conclusion from the study was that resistance spreads to undamaged not grazed thalli near by but that currents will result in strong spatial variation in water borne substances. One question from the audience was related to how fast do Idotea move between thalli and what could the effect be since the induction takes a few days? Issues that still will have to be studied further. After a presentation or study you are usually left with more questions.

 

Read Full Post »

1.SVEA TILL FACKBOOK FPROLIGBILD+
Det blåste bra ute på Saltö den 2 januari, då årets första storm Svea drog in över västkusten och några av fynden som drev in var riktigt spännande. Från tidigare på året hittade vi ett säl skelett och sen fågelvinge högt upp på stranden.
2 SÄLSKELETT
3 FÅGELVINGE
Skelettet av säl känner man igen på att själva bäckenet är lite och sitter långt bak. Huvudet fanns inte kvar. Det var inte heller mycket kvar av fågeln.
4 många backar
Längre ner låg en bred zon med material som spolats iland. Det innehöll massor med backar i olika färger, stor skyffel och olika arter av tång.
5 KNöltång o spade
6 knöltång betad o ostron
Grön skyffel med påväxt och stor knöltång med jättestora förökningstoppar på väg att utvecklas och mogna. Det syns också att någon snäcka varit framme och betat på de stora flytblåsorna och skavt av ytan så det bildats ljusa fläckar på dem. Ett annat tecken utöver knöltången på att mycket av materialet kommer från andra länder än den svenska kusten var de långa repliknande banden från remtång, Himentalia elongata. Dessa är deras förökningsdelar och det fanns både han och hon delar.
6 a Remtång
På bilden syns groparna på den övre honplantan från vilken det kommer ut äggpaket när den är mogen. På den undre hanplantan syns tydliga orangefärgade fläckar. Detta är massor med spermier som kommit ur de som gropar som finns på ytan. De närmaste områdena där denna art förekommer är norska kusten.
7 blå hink
10 havsborstmask
Det riktigt långväga fyndet var en blå hink, med lite grönalger på utsidan och vita kalkrör på insidan. Det tillhör en art av havsborstmask som också finns i våra vatten som heter Pomatoceros triqueter på latin, men kallas trekantsrörmask på svenska. Vid noggrannare kontroll av insidan hittade jag också två andra havsborskmaskar som var klädda med små skalbitar och sandkorn. Har inte kunnat bestämma vilken art det är.
8Trollhummer o havstulpan
9 sjöborre
Att hinken kommer ända ifrån Engelska Kanalen avslöjar de små lite rosafärgade havstulpanerna. De närmaste lokalerna för denna art som heter Balanus perforatus på latin finns just där. Den är en sydlig art och förekommer också i Medelhavet. Tillsammans med dem och en liten trollhummer och en sjöborre har de gjort en lång resa till havs innan de spolades iland på en av stränderna på Saltö, nära Tjärnö där den marinbiologiska forskningsstationen ligger.
12Rotsystem binder sanden
Den lilla stranden vid sidan om piren hade mycket sand spolats bort. Det är tur att rotsystemet av strandrågen och andra växter kan hjälpa till att hålla kvar en del av sanden så den inte helt försvinner.
13handske höger
14handske vänster
Några dagar tidigare var det ganska kallt och allt täckt av rimfrost. Det som är underligt är att man alltid bara hittar en gummihandske inte två. Så här låg högerhandsken. Efter stormen Svea hittade jag vänsterhandsken på en annan strand , så nu har jag ett par.
15 solnedgång vid piren
Sista kvällen innan vi åker hem till Stockholm. En underbart vacker solnedgång vid piren på Svallhagen. En God fortsättning på det nya året – med förhoppning om många nya spännande upptäckter och ny lärdom om allas vårt hav.

Read Full Post »

Igen har stormar slängt upp en massa saker på stränderna nere på Tjärnö. En kort promenad på den närmaste stranden på Saltö gav en mängd fynd, av olika plast föremål. Ett himmelrike för Pippi Långstrump! Hon hade säkert kommit på någon spännande historia kring fyndet av en blå napp, en grön spade fastsatt i sanden, en jacka lindad om en sten, en gul hjälm och två trasiga ballonger. Allt lite mindre vanliga fynd.
blå nappspade glömdfrostig jackahjälm och ballonger
Däremot var det dåligt med fynd av fastsittande spännande arter på det ilanddrivna materialet. Bara lite havstulpaner och hydroider. Förra året var mer givande med långhalsar och knöltång från Norska kusten eller ännu längre bortifrån.
långhalsar
Måste få visa en bild på inlagda långhalsar på burk i ett basarstånd i Cat Ba. Eller denna bild från basaren där det fanns allt från sjöstjärnor till ödlor i sprithaltig dryck. Bara att tappa från de små kranarna i botten på flaskan. Ser lite ut som tomteluvor på långt håll och med svaga ögon.
långhals på burkbasaren i Cat Ba

Gott slut på det gamla året!

Read Full Post »

Såhär på våren är det kutym att man vårstädar, lite där man tycker att det kan behövas.
I måndags var vi ute på Askölaboratoriet för att förbereda lite inför den stundande säsongen.

Det har som vanligt stått blandade spännande experiment i byttor och baljor under vintern i det termokonstansrum (walk-in kylskåp) som vi förfogar över ute på labbet. Men nu var det dags att se vad som var något att ha, slänga resten och städa undan.

I en av baljorna har vi haft knöltång (Ascophyllum nodosum) från västkusten i uppsaltat vatten, för att se om vi kunde få den att föröka sig och få små bebisar som kunde sätta sig på kakelplattor i botten av baljan.

Det hade den verkligen lyckats med!

Små bebis-knöltång på kakelplatta.

Små bebis-knöltång på kakelplatta.

Såhär söta är alltså knöltångsbebisar när de bara är millimetern stora.
Bilden är tagen med mobilkamera genom okularet på en lupp.

Read Full Post »

I onsdags presenterade Marit Hichens-Bergström sitt magisterarbete med titeln ”Egg laying preferences of two Littorina species on co-occuring Fucus and Ascophyllum thalli” på Stockholms Universitet.

Marit har tidigare gästbloggat om sitt magisterarbete som hon utförde på Sven Lovén Center Tjärnö under sommaren 2013 under handledning av professor Lena Kautsky.

Littorina fabalis (gul) och Littorina obtusata (mörk) under en äggsamling på blåstång.

Littorina fabalis (gul) och Littorina obtusata (mörk) under en äggsamling på blåstång.

Arbetet har undersökt vilken av de två tångarterna Fucus vesiculosus(blåstång) och Ascophyllum nodosum (knöltång) som de två trubbiga strandsnäckorna Littorina fabalis och Littorina obtusata föredrar att lägga sina ägg på. Genom studier i fält och på lab har Marit visat att Littorina obtusata överhuvudtaget inte lägger sina ägg på knöltång utan endast på blåstång, medan Littorina fabalis lägger sina ägg på bägge tångarterna.

Marit har även observerat hur de flesta snäckorna väljer att lägga sina ägg under flytblåsorna, något som troligen förhindrar att äggen torkar ut ifall tången växer ända upp till ytan.

Till dagligdags jobbar Marit som biologilärare på gymnasiet i Norberg, och vi hoppas att hon med sin entusiasm och myckna klokhet fortsätter att inspirera och entusiasmera sina elever att bry sig om den marina miljön.

En stolt handledare och en glad magister.

En stolt handledare och en glad magister.

GRATTIS MARIT!!

Read Full Post »