Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Rådmansö’

I veckannär vattnet var lugnt och stilla i Räfsnäs hamn på Rådmansö var det läge för en fin promenad mellan gamla båthus och bryggor. Mellan några bryggor längre in i hamnen låg tyvärr en hinna av bensin på ytan efter någon båt som spillt, inte mycket men ändå. Synd. Och mellan nästa brygga flöt en död råtta i ytan på den regnbågsfärgade  hinnan av bensin. Den trivsamma promenaden blev mindre njutbar.

Det är lätt hänt att vi kan ställa till det även på liten skala genom att även genom en olyckshändelse spilla ut bensin i vattnet. Men råttan måste ha hittat mat någonstans innan den av oklar anledning hamnade i vattnet.

Kanske hade den ätit sig mätt på matrester ur de många plastkassar som hamnat utanför på marken vid sophämtningsstationen?

Det ser inte bara skräpigt ut. Problemet är att det både sprids plast och annat skräp, matrester, papper runt i hamnen och ner i vattnet. Soptunnorna kommer inte att öppna förrän om ca 6 veckor. Det syns både på skylten och på att nedkastet är stängt! Plastpåsen är ju lättare nu när mat och dryck är konsumerad, så det borde vara enkelt att ta med i bilen hem och slänga i tunnan där.

Tussilago solar20200327

Fortsätter min promenad och blir glad av att se en härlig tuva tussilago och lite längre ut i vattnet mellan några bryggor var det fullt med spigg i vattnet. Detta är fjolårets ungar av storspigg som till stor del stannar kvar nära stranden under vintern.

Bild 1 spiggen samlas vid bryggan

De vuxna individerna av storspigg drar ut på den öppna fjärden ganska tidigt redan i juli och stannar där tills nästa är när värmen kommer tillbaka. Under perioden när spiggen är ute i den närmaste fjärden kan många bli mat åt öring. När det blir varmare i vattnet kommer de stora spiggarna komma tillbaka i större stim. Nu är det fortfarande för kallt i vattnet bara ca 4 C. Så vi får vänta ett tag till tills de dyker upp. Något att se fram emot.

Read Full Post »

Tångbloggen har fått låna en härlig bild från när vår kollega Susanne Qvarfordt dök vid Räfsnäs brygga på Rädmansö vid nyår.  Det var en fin dag och vattnet var fortfarande ganska varmt, +3 oC. Kanske inte så att jag skulle vilja ta ett dopp utan torrdräkt. Enligt dykarnas rapport var många fiskar, både havsnålar och tångsnällor ute och rörde på sig mellan tångruskorna. Ute i vattnet i bakgrunden syns flera spiggar.Tång vid Räsnäs -nyårsdyk   Foto S. Qvarfordt.

God fortsättning på 2020 önskar vi på Tångbloggen våra läsare.

Read Full Post »

Nästa vattenväxt som börjar gå i vintervila är borstnate, Stuckenia pectinata, (i äldre litteratur Potamogeton pectinatus). Borstnate är en vanlig art i många grunda näringsrika grunda vattenområden och förekommer både i Östersjöns bräckta vatten och i sötvattenssjöar. Den kan bilda tät vegetation och växer ut på våren när isen lossnat och vattnet värms upp. Som för många andra vattenväxter och alger startar tillväxten vid 8-10 grader.

1 borstnate årscykel

Diagram som visar variationen i tillväxt med temperaturen över ett år hos borstnate

Från en övervintringsknöl växer det ut nya skott som grenar sig från en jordstam under sommaren. Hur de växer syns tydligt i vattnet under sommaren där de kan bilda långa rader av skott från samma knöl.

2 Borstnateskott i rad 20190411

De kan också förgrena sig och täcka en stor yta från en och samma knöl. I lösare sediment, där det går lättare att plocka fram en sammanhängande planta med hela sin rotstam, har jag lyckats få fram plantor som täckt en kvadratmeter! Men då gäller det att ha tålamod. Då är det lätt att förstå att borstnate kan bilda täta bestånd som kan vara både svåra att ta sig simmande igenom och trasslar in sig i propellern om du skulle försöka ta dig igenom med båt.

Borstnate övervintrar både med frön och med rotknölar nere i sedimentet. Övervintringsknölarna är ännu inte så stora och näringsrika som de kan bli senare på året. På lösa bottnar kan de bli stora som jordnötter och smakar sött och gott. Det har knölsvanar (Cygnus olor), gräsänder (Anas platyrhynchos) och sothönor (Fulica atra) också upptäckt. I viken nära Askölaboratoriet, Stockholms universitets fältstation, kan du, efter att en grupp knölsvanar varit och grävt runt ett tag, hitta flytande knölar i det grumliga vattnet. Tydliga spår efter av att fåglarna letat efter dessa näringsrika knölar.

Vid bryggan i Räfsnäs, hittade jag också två puppor som fäst sig på jordstammen till borstnate tillhörande vattenlevande bladbaggar tillhörande släktet Macroplea (som också bytt namn förut kallades de Haemonia). Larverna är vita, med korta ben och lever nere vid rötterna i bottensedimentet. De får sitt syre genom ett par hakar som sitter på larvens undersida nära bakänden som de fäster i borstnatens ledningsvävnad.  Hittade inga larver nu och inte heller några vuxna individer av arten Trubbstrimbock (Macroplea mutica). Första gången jag såg en Trubbstrimbock i ett prov med borstnate trodde jag det var en landlevande bladbagge som ramlat ner i provet från land. Men också den vuxna skalbaggen lever under vattnet. De rör sig långsamt, har en låg syreförbrukning och kan med sitt täta mikroskopiska skikt av hår som skapar de ett tunt luftskikt att ta upp syre ur vattnet.

Macroplea-mutica-Fabricius-1792-a-b-Larva-a-Lateral-view-b-Ventral-view-of

Trubbstrimbocken ser ut som en landlevande skalbagge men bor i vattnet (Bildkälla: Wikipedia)

Read Full Post »

Här kommer några blogginlägg om hur olika vattenväxter förbereder sig för vintern. Vi börjar med hornsärv, (Ceratophyllum demersum) som är en flerårig vattenväxt.  Stjälkarna har få grenar, med kransställda gaffelgreniga blad. Bladen är styva, gaffelgrenade och i bladkanten sitter grova vårtlika tänder. Beroende på tillgång på ljus kan den variera i färg från klart grön till röd. Såhär års på hösten har bladen börjat vissna och slingorna lossnar och driver iväg.

vattenväxter vid stranden20191013

Många skott kan driva iland som här i en grund vik på Rådmansö, i naturreservatet Riddersholm. Samtidigt sjunker många till botten och kommer att rota sig där.

Hornsärv förökar sig främst vegetativt, dels genom att en bit kan fästa sig igen med de tunna nya rötter som växer ut från stjälken och dels genom de mörkgröna turionerna som bildas när det blir kallt i vattnet. En turion är ett litet kort kompakt skott som övervintrar och växer ut till våren när temperaturen ökar i vattnet. Hornsärven förekommer både i näringsrika sjöar och grunda vikar i Östersjön. Den klarar att leva i grumligt vatten efter muddring och med kraftig båttrafik.

Hornsärv Riddersholm20191013

Hornsärv blommar i juli – augusti med små obetydliga enkönade blommor. Han- och honblommor växer på samma planta. Hanblommorna släpper ifrån sig pollen som först flyter på ytan för att sedan sjunka ner och befrukta honblommorna. För en lyckad befruktning är en förutsättning av täta bestånd. Hornsärv är också en vanlig akvarieväxt och finns att köpa i akvarieaffärer. Det positiva med att använda hornsärv i sitt akvarium är att den minskar tillväxten av alger.  Rötterna är däremot små och det gör att hornsärv lätt lossnar från botten.

turion o rötter

Vackert mörkgröna turioner, många små tunna rottrådar och blad som börjat bli röda på hösten när ljustillgången minskar.

Read Full Post »

Valet för oktober månads alg föll på violettslick, Polysiphonia fibrillosa dels för att den är en sensommar och höst art och dels för den vackra färgen som skiftar i purpurrött till brunröd.

Algen är en fint förgrenad och blir ca 15 – 20 cm hög. Har den blekts av solen blir den halmgul till färgen. Violettslick är en annuell art, men den kan övervintra. I vattnet ser violettslick ut som ett tunt moln i skiftande i rött.

1. Violettslick 20170927

På badstegen på Räfsnäs, Rådmansö hittade jag flera exemplar som satt på de olika steg. Tursamt nog städas de inte bort så även en liten tångruska har vuxit här under flera års tid. Plockar du upp violettslick faller den samman.

2 Violettslick höst

Bilden visar hur den ser ut på lite närmare håll när den ligger i lite vatten på en tallrik. De upprättstående cylindriska grenarna är själva grenade. Violettslick är fäst mot botten med en liten rund fästplatta. Grenarna består av en central axel av celler som är omgiven av fyra pericentralceller.

3 tvärsnitt violettslick

Målningen visar en celltråd i tvärsnitt. Den har huvudsakligen barkceller i de nedre delarna av tofsen vilket gör att den nedre delen av grenarna är lite mörkare i färgen.

4 trichoblast violettslick

Violettslick har många trichoblaster, d.v.s. färglösa hårliknade bildningar i toppen på grenarna. Även om de gaffelförgrenade ”håren” är färglösa bidrar de till det mjukt luddiga utseendet hos algen.

Violettslick är diok och sporofytgenerationen ser lika dan ut som gametofytgenerationen, som har skilda hon- och hanindivid. Hongametofyten med sina runda cystocarp är ofta lite större än hangametofyten. Hos hanindividen sitter spermatangia sitter nära toppen på grenarna. På fertila honindivid syns cystocarpen som små mörka prickar. För att se mer detaljer behövs ett mikroskop. Tetrasporangierna sitter i en rad nära toppen på tetrasporofyten.

5 karposporangium Violettslick

Målningen visar ett moget karposporangium. Inne i karposporangiet syns några mörkare röda carposporer.

Violettslick är vanlig på klippor från strax under vattenlinjen (0,5 m) ner till 15 meter men den kan också växa påväxt på andra alger. Den kan också förekomma lösliggande, t.ex. på sandbottnar i ytterskärgården. Arten har en bred spridning i Europa, runt England utmed Frankrikes kuster och norrut till svenska kusten, in i Östersjön till Ålands Hav och utmed Norges kuster. Den har också hittats upp till Kronören, i norra Bottenhavet och till Norra Kvarken i Finland. Även om det börjar bli lite kallt i vattnet går det fortfarande att hitta violettslick.

 

Read Full Post »

En lugn och stilla morgon. Tog ett morgondopp från bryggan i Räfsnäs, på Rådmansö.Vattnet är klarare och kallare. Det går lätt att se ner till botten där blåstångsruskorna sitter på ca 2 meters djup. Vid badstegen driver några öronmaneter runt i vattnet.

I solen såg vattenytan nästan lite oljig ut. Hade tagit med mig planktonhåven ner för att se om det fortfarande fanns lite kvar av cyanobakterieblomningen. Och visst var det så. Det behövdes inte många drag med håven i vattenytan för att samla in en massa knippvattenblom, Aphanizomenon flos-aquae. Knippvattenblom syns som små, små mörkt gröna barr som flutit upp till ytan. Denna art av cyanobakterie är vanligare såhär års i vattnet än katthårsalgen, Nodularia spumigenasom dominerar blomningarna när det är varmt i vattnet.

knippvattenblom 20190908

Denna blomning och andra blomningar som dyker upp under hösten när de flesta av oss slutat bada kommer att gå förbi utan att de noteras. Samtidigt är de en viktig del i den dynamik som sker under året i vattenmassan. För att förstå vad som händer med närsalterna när vattenmassan blandas om på hösten eller hur olika växtplankton och djurplankton arter avlöser varandra krävs mätningar med regelbundenhet. Detta är en del i den nationella miljöövervakningen.  På den lilla skalan är det spännande och intressant att följa vad som händer vid den egna brygga.

Den sista bilden tog jag för mer än ett år sedan, 5 november 2018. Då hade det drivit in en blomning av knippvattenblom nere vid den lilla sandstranden.  Får se när och om det dyker upp en sen blomning av denna cyanobakterie också i år. Det gäller att hålla ögonen öppna.

Knippvattenblom 20181105

 

Read Full Post »

Tångbloggen fick en fråga för några veckor sedan om möjligheten att hitta makroalger och då i första hand stora kelp arter för att göra konstverk. Utmed kusten i Kalifornien finns det flera stora fleråriga brunalger, bland annat ”bull kelp” (Nereocystis luetkeana) och ”walking kelp” (Ptergophora california), som har stora runda långa skaft som lämpar sig för att göra konstnärliga korgar och andra intressanta konstverk.

Hos oss utmed svenska västkusten finns inte några så stora kelp arter utan skaften hos kelparterna inom släktet Laminaria (L. digitata och L. hyperborea) är ganska små och korta.Däremot finns fler arter av tång, (Fucus) och knöltång (Ascophyllum nodsum). Knöltången har relativt långa grenar, som borde kunna funka bra att fläta med. De är relativt mjuka och sega. Den har också stora flytblåsor som borde kunna bidra till  spännande former! Och det finns många fler makroalger att göra spännande och intressanta arrangemang av. Själv blev jag så inspirerad så jag kunde inte vänta tills jag kommer ner till västkusten nästa vecka. Så här kommer ett första alster gjord av blåstångsplantor som är ihopflätade.

Materialet är hämtat vid stranden på Räfsnäs, Rådmansö i Östersjön. För att få lite mer färgnyanser på doppade jag några plantor med flytblåsor och förökningstoppar i kokade vatten. Det gör att de vattenlösliga phaeopigmenten försvinner i vattnet och färgar det gulbrunt samtidigt som klorofyll inte löser sig i vattnet utan tången blir vackert gröna.

Även om den gröna färgen dämpas när den torkat klart och inte blir lika grön.

Nästa steg var att dokumentera den torkade tångskålen. Vacker avtecknad mot himlen eller i bokhyllan.

Snygg mot gräsmattans gröna färg eller kanske använda som en dekorativ tång hatt?

Fler tips att bli inspirerad av hittar du på @contemporaryslojd och @kelp.prairie på Instagram. Nu väntar jag bara på att komma till västkusten, komma ner till en strand och kanske just prova med att göra något av alla former och färger som finns där av både bruna, röda och gröna alger. Och komma på mer kul idéer på vad man kan hitta på att använda tång och andra alger till.

Read Full Post »

Older Posts »