Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Dictyosiphon foeniculaceus’

Krulltrassel, Stictyosiphon tortilis gör verkligen skäl för sitt namn. Den kan bli riktigt mörkt brun, ibland så att den ser ut att vara en rödalg. Oftast är den ca 5-20 cm lång och bålen är rikt förgrenad utan en tydlig huvudaxel. Sitt latinska namn kommer från grekiskan stikós som betyder prickig eller fläckig och siphon= rör och torquere som är latin och betyder ungefär vrida eller vända. Unga plantor är ljust gulbruna och spensliga men när de blir äldre på hösten är de ofta mörkt bruna, grova och krulliga. Bilden från Danmarks Havsalger, del 2, visar hur den ser ut. Detta exemplar visar hur det ofta är fler grenar i den översta delen av algen.

Bilden är från Danmarks Havsalger, en utmärkt algflora för den som vill veta mer om alger.

Den liknar en annan art, smalskägg Dictyosiphon foeniculaceus, men skiljer sig från den genom att skotten slutar med ett toppställt, ofärgat hår och att grenarna ser ledade ut genom att den har jämnhöga celler. Barkcellerna hos krulltrassel är ganska stora och rektangulära, och sitter i rader över bålen så att den får en yta som lite liknar en majskolv. För att kunna se det behöver du använda en lupp. Är du ute på stranden eller simmar i vattnet är det omöjligt att skilja dessa två arter åt.

Fotot till vänster visar håret i toppcellen och de andra fotona hur cellerna ser ut. Bilderna är från Alger vid Sveriges Östersjökust en fantastisk fotoflora som är svårt att få tag på.

Krulltrassel förekommer hela året och flera individer kan bilda ett riktigt stort trassel. Den växer både som epifyt på andar alger och direkt. på stenar och klippor. Den förekommer ner till ca. 8 meter. Krulltrassel kan också bilda lösdrivande mattor på sedimentbottnar. Det är en av flera arter i Östersjön som även förekommer i frilevande form. Arten är ganska vanlig i Nordsjön och in i Östersjön till ungefär Ålands hav, för att bli mindre vanlig upp till Norra Kvarken

Read Full Post »

Vi vill önska alla våra läsare en riktigt Glad Påsk. Kändes fint att plocka fram några av skålarna som vi gjort av alger att lägga de nymålade kokta äggen i.

tångskål m målade ägg

Ägg med Östersjömotiv i en algskål.

Temat för våra målade ägg i år var olika motiv från Östersjön och Västerhavet. Det blev dels ett ägg med blåstångsplantor och två betande snäckor, ett med en sjöstjärna som sitter och försöker öppna en mussla, ett med en öronmanet (Aurelia aurita) som simmar ovanför en sjögräsäng och ett med en fantasi-rödalg.

Skålens utsida är gjord av flätade sudare, Chorda filum. Några plockades fortfarande sittande på små stenar. Dessa sticker ut i kanten på skålen. Insidan är blank och täckt med fintrådiga grönalger, grönslick (Cladophora glomerata) och brunalgen Dictyosphon foeniculaceus, smalskägg.

Äggkoppen är gjord av axslinga (Myriophyllum spicatum) som rullades runt ett långsmalt glas och fått torka. Det passade fint att äta med tångkaviart såklart.

På hyllan i uterummet placerades ett lite ovanligt påskris  av knöltång (Ascophyllum nodulosum). Tyckte det passade fint med sina blanka flytblåsor istället för att hänga ägg i riset eller sätta dit några fjädrar. Dessutom går det att äta upp i en sallad när påsken är över. Recept på knöltångssallad kan du hitta i tidigare inlägg här på Tångbloggen. Glad Påsk!

Påsk knöltång

Read Full Post »

Månadens alg är smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus, en marin brunalg som förekommer utmed hela den svenska kusten. Den är vanlig som påväxt på blåstång på hösten som jag skrev om nyligen på Tångbloggen. Smalskägg blir extra vanlig i Östersjön där tången alltid växer under vattenytan, jämfört med Västkusten och Atlanten där tången ofta ligger torrlagd vid lågvatten, vilket minskar överlevnaden hos smalskägg. På västkusten växer den istället den ofta på strandpiska, Chordaria flagelliformis och andra alger, mellan 0-5 meters djup.

I Östersjön är den vanlig från Falsterbo till Ålandshav. Den går att hitta i näringsrika miljöer norrut till södra Bottenviken, där salthalten blir för låg för denna marina art. Det makroskopiska sporofytstadiet förekommer från tidig vår till sen höst. Sporerna utvecklas till skildkönade mikroskopiska trådformiga gametofyter under den kalla perioden (0-8 0C). Smalskägg har rörliga han- och hongameter som släpps ut i vattenmassan.  Hongameter producerar ett feromon, finavarrene, som attraherar spermierna. Samma feromon kan också attrahera spermier hos knöltång (Ascophyllum nodosum), men det resulterar inte i någon lyckad befruktning om dessa två arter råkar korsas.

Äldre plantor blir mörkare bruna, tappar håren och kan täcka stora delar av blåstångsplantorna. Smalskäggsplantan kan bli upp till ca 30 cm lång och är fäst med en pytteliten fästskiva mot underlaget.

På den vänstra bilden syns att smalskäggsplantan är fäst på de äldre delarna av blåstången, under flytblåsan som brukar växa till i slutet april början maj.

Såhär års lossnar de gamla plantorna av smalskägg och driver iland. De är en gynnsam miljö för tångmärlor att gömma sig i. Ännu senare på året flyttar tångmärlor och havsgråsuggor djupare ner i algbältet, till rödalgbältet där de inte riskerar infrysning eller riktigt låga temperaturer.

Blev lite inspirerad att skapa något nytt av de stora smalskäggsplantorna som jag hittade inne ibland vassen förra veckan. Resultatet blev ett fat och en liten skål, med många små svagt rosafärgade torkade tångmärlor, några havsgråsuggor och en tångräka. Det grekiska namnet Dictyosiphon känns passande för arten där diktyon betyder nät och siphon betyder rör och även för ett ART- konstverk där små havsdjur fångats i trådarna av smalskägg.

I skålen till vänster ligger en handfull algtabletter. De är kosttillskott och består av Spirulina, blåstång och knöltång. Spirulina är en trådformig cyanobakterie som odlas i många länder och som ofta används som kosttillskott.

Det finns flera projekt som funderar på att producera framtidens ”Take-Away –förpackningar” av bioplast producerad av makroalger. Nedbrytbara förpackningar som kan komposteras när de förbrukats. Vid mitt senaste besök på akvariet på Tjärnö marinbiologiska laboratorium , Göteborgs universitet såg jag några olika skålar, dels en gjord av purpurtång, Porphyra umbilicalis och en av fingertare, Laminaria digitata.


Resultatet av ett examensarbete av Martina Green.

4 Algaebra examensarbete

Martina Green är, som ni kan läsa, designer med inriktning på hållbara förpackningar. Vi gillar såklart namnet på hennes företag: Algaebra, och hoppas att vi snart kan köpa hennes produkter ute i handeln.

Read Full Post »

I grunda skyddade vikar är det fortfarande ganska brun luddigt och blåstången syns knappast till. Från Åland har det kommit rapporter om att tången verkar vara ovanligt mycket påväxt av brunalgen smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus. En anledning kan vara den varma sommaren som gynnat tillväxten hos smalskägg.

Bilden till höger visar hur tångplantorna som döljer sig under smalskägg ser ut när en sten har plockats upp på land och ligger på bryggan. Massor med stora och små tångplantor men det blir inte så mycket kvar av smalskägg.

Successivt kommer de stora rikt förgrenade plantorna av smalskägg som växer ut från äldre delar av blåstången att lossna. Det går att hitta smalskägg som sitter både på små unga tångplantor och på större äldre plantor.

Till vänster syns en liten ung tångplanta med påväxt av smalskägg på de äldre delarna som producerades sent på hösten 2018. På den högra bilden syns fästena av smalskägg som sitter strax under flytblåsorna, på tångens äldre delar. Fästskivan hos smalskägg är liten men själva algen kan bli stor och skymma tångplantan när den sprider ut sig i vattnet.

Om någon månad och till våren ser syns ingen påväxt av smalskägg på tången längre och tången kommer att upplevas som frisk och ren från påväxt. Genom att tillväxten sker från toppmeristemet skadas inte tångplantan. De nedre delarnas funktion är att hålla fast tångplantan på stenen eller klippan och transporterar ingen näring.

 

Read Full Post »

Har spenderat tiden på västkusten sedan efter midsommar, men är nu tillbaka på ostkusten. Först på Rådmansö, i Norrtälje och sedan på Askölaboratoriet i Trosa skärgård. Flera har hört av sig till oss på Tångbloggen med rapporter från Stockholms skärgård om att blåstången inte ser bra ut i år, med mycket påväxt. Det har ju annars glädjande  rapporterats om förbättrat tillstång för blåstången under flera års tid, med mer välutvecklade blåstångsbälten utmed många stränder i skärgården. Så vad kan vara orsaken till att de i år är mer påväxta?

En anledning kan vara den varma tidiga våren vi hade, tillsammans med en lång lågvattensperiod under våren och försommaren, som gjort att det växer ovanligt mycket grönalger och brunalger på tången i år. Just tidig värme gynnar snabbväxande fintrådiga alger, som grönslick (Cladophora glomerata) och trådslick (Pylaiella littoralis) Det har dels gjort att olika fintrådiga gröna och bruna alger gynnats och växt ut ifrån de nedre, äldre delarna på blåstången. Däremot växer de inte på de nya topparna ovanför flytblåsorna. Det gör att tången ser mer lurvig ut och inte speciellt ”frisk”.

I delar av skärgården har mycket av de stora buskarna av smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus redan lossnat. Men lite sitter kvar. Också denna växer på fjolårsskotten. Den är grövre än trådslick och kan bilda en ansenlig stor buske där den sitter på blåstången.

4 blåstång med smalskägg

Blåstång med påväxt av den fintrådiga brunalgen smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus

Och så verkar förra sommaren 2018 varit ett år när mycket av blåstången förökade sig. Lite som på land när granen blommar och sätter många kottar, vilket brukar kallas för ”masting” , ett år med massförökning. Efter en sådan satsning dröjer det flera år innan nästa stora förökningstillfälle. Olika länge för olika arter, såklart. Efter det att blåstången har förökat sig vissnar de fertila grenarna och lossnar. Det kan ha gjort att mycket material från ett tångbälte lossnat och hamnar strandkanten utanför vassarna. Sen dröjer det något år innan nya grenar hinner växa till och bli stora nog för att föröka sig. Detta betyder också att det inte drev in lika mycket tång till stranden i år.

Det tredje är att när vattenståndet är så lågt att tångtopparna kan bli torrlagda, kommer det att bildas som ”häxtkvastar” i toppen på skottet, om det inte dör. Häxkvasten orsakas av skador på den lilla toppcellen, som är centrum för tillväxten. Det gör också att plantan ser konstig ut. Med tiden kommer plantan att få ett buskigt och lite risigt utseende.

Unga tångplantor, med häxkvastar (kopia)

Flera häxkvastar i skadade toppar och påväxt av trådslick på unga blåstångsplantor.

Vid Askölaboratoriet, Östersjöcentrums fältstation i Trosa skärgård,  där jag är just nu, ser tången fin ut. Där har de mesta av de stora smalskäggs-tofsarna, som kan klä in hela tångruskan i augusti, släppt. Här kan man, om med tittar noga, se att en rödalg koloniserat de nya årsskotten. Den heter ullsläke Ceramium tenuicorne. Att ullsläke kan etablera sig på blåstångens årsskott beror på att blåstångens slemproduktion minskar och också innehållet av antibakteriella substanser som annars hindrar andra arter att sätta sig fast på tång-ytan när skotten är nyproducerade.

5 ullsläke påväxt på tång

Ullsläke, Ceramium tenuicorne, sitter gärna på blåstång och är vanlig på hösten i Östersjön.

Ullsläke brukar dyka upp såhär års för att senare på hösten bilda ett grunt rött bälte utmed lite vågexponerade stränder när grönslick, Cladophora glomerata vissnat och lossnat. Ullsläke kan också kolonisera den nya tomma ytan när vattenståndet blir högre under hösten.

6 ullsläke bälte och tång oktober

Fotografiet är från oktober förra året. Klipporna var klädda med vackert höströd ullsläke ovanför blåstången.

Read Full Post »

Nu börjar det bli lite kallt för att bada om man inte har en torrdräkt och dyker. Det är klart bekvämare att kolla på vad som finns i tångvallen. Tångbloggen kommer att följa årstidsförändringen i standzonen och hur en tångvall bildas och bryts ner under ett år. Viken ligger i norra Egentliga Östersjön, strax norr om Kapellskär, i Norrtälje. Såhär års börjar den nya tångvallen byggas upp av material som spolas iland.

1tångvallen byggs upp 20171021

Det första som kommer in till land samlades i slutet av september och består till stor del av rotade vattenväxter som vissnar ner och lossnar när det börjar blåsa och en del tång. Här blandas också löv in från den omgivande vegetationen.I ytterkanten på vallen ligger mest blåstång. På bilden syns de två delarna av tångvallsmaterial.

Vid en närmare undersökning av de två delarna av tångvallen i slutet på oktober finns tydliga skillnader i vilka arter som kan identifieras. Det nya materialet består mest av tång med lite påväxt av ullsläke, Ceramium tenuicorne. Intressant var också den stora variationen av former av blåstång i vallen.

2Tre tångplantor nytt material 20171020

Bilden visar tre olika typer, en krusig utan flytblåsor, en med bredare bål och flytblåsor och en med smalare bål.

3betad tångplanta 20171020

Vid genomgång av materialet i denna nya del av tångvallen visade sig många vara kraftigt betade så att i stort sett bara de yttersta topparna ovanför flytblåsorna finns kvar. Resten är bara mittnerv. Detta betyder att det finns gott om havsgråsuggor, Idotea spp. i tångbältet utanför som betat hårt på blåstången under hösten. Att vissa plantor är hårt betade och andra inte kan bero på att de innehåller mer kväve eller mindre florotanniner som gör dem mindre aptitliga för havsgråsuggorna.

4arter i tångvallen 20171020

I det relativt färska materialet bestod påväxten mest av ullsläke, lite tofsar av smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus och små sudare, Chorda filum. Några skott av korta övervintringsskott av borstnate, Stucenia pectinata fanns också i denna yttersta del av tångvallen.

5arter i tångvallen, slutet september 20171020

Att analysera materialet i den äldre delen var lite av ett detektivarbete, för det hade legat uppe på land i några veckor. Blåstången i denna del av tångvallen var mer påväxt utav mossdjuret, tångbark, Electra crustulenta (gråvita mönster på tången) och påväxt av Dictyosiphon foeniculaceus. Utanför på mjukbotten växer det flera olika arter av rotade vattenväxter som vissnar på hösten och nu fanns i stor mängd i vallen bl.a. borstnate och ålnate, Potamogeton perfoliatus och små kransalger. I högen syns enstaka blad av ålgräs vilket talar om att utanför måste det finnas åtminstone lite ålgräs inblandad med andra vattenväxter. I denna del av vallen finns också ett inslag av olika löv från omgivande skog.

Prov är insamlade för analyser av näringsinnehåll och närmare artbestämning. Artlistan kommer säkert att bli längre. Analyser av fosfor och kväve i olika material som samlas i vallen bidrar till en rik frodig tillväxt hos strandväxter nästa sommar och är en naturlig återföring av näring från Östersjön.

6Tånggvall 20170606

Bilden är från juni i somras.

Read Full Post »