Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘stränder’

Ullsläke,  Ceramium tenuicorne, passar fint som alg för november, där den färgar klippor vackert röda. Ullsläke är en brackvattensart. Den dyker upp på klipporna tidigt på hösten där den kan bilda en bred bård som sitter kvar till våren om inte isen skapar loss den.

1klippa i höstfärger

Det är en av rödalgsarterna som växer djupt, ner till ca 10 meter. I skuggan under tång eller djupt ner i vattnet blir de vackert mörkt röda. Linné beskriver sommarplantor av ullsläke på Gotland som ”fin och fördelt som ull… blek med förlängda mellanrum mellan två knutar”. Det är det ulliga utseendet som gett ullsläken sitt namn.

2Ullsläke -ullig

Hur känner du igen ullsläke? Den bildar ca 12 cm höga tofsar av randiga grenar, med klolika ihopböjda toppar.  Huvudaxeln består av stora bleka centralceller som delvis är klädda med små röda barkceller. Detta  gör att grenarna ser randiga ut. Det finns en släke-art till i Östersjön, rödsläke, Ceramium virgatum, men den har barkceller utmed hela grenarna så den blir jämt röd i färgen.

3Ceramium tenuicorne randig klotoppar

De olika stadierna i Ceramium tenuicorne’s livscykel ser likadana ut, men är olika stora. Tetrasporofyten är störst, honplantorna lite mindre och hanplantorna minst. Men att se skillnad på stadierna är överkurs.

Många ullsläkeplantor sitter också på blåstång, Fucus vesiculosus. Efter den senaste stormen som drog in utmed kusten i Uppland, kastade stormbyar upp massor med blåstång och ullsläke utmed stränderna. Ullsläke kan vara mycket vanlig i tångvallen, upp till ¼ av materialet.

4tångvall 20171027 ceramium o spigg

Runt Gotland och Öland har mängden blåstång minskat, och istället dominerar ullsläke och andra rödalger på bottnarna och i materialet som spolas iland. Orsaker till blåstångens minskning runt Gotland och Öland kan bero på förändringar i siktdjup och ökade algblomningar eller på hårt bete av havsgråsuggor. Tyvärr finns inga äldre data av mängder av de olika arterna att jämföra med. Att det nu mest är ”sleke” som det kallas lokalt och inte tång ställer till problem genom att förstöra sandstränder, där de gräver ner sig. När ullsläke vissnar och ruttnar läcker den rött pigment.

5färgläckage

Bilden ovanför visar några små tofsar av ullsläke som legat i sötvatten över natten och börjat läcka röd färg. Tyvärr håller inte färgen utan bleknar med tiden – annars skulle det vara kul att färga med. Ser ganska häftigt ut! Blir det mycket material av ullsläke som ligger i strandkanten kan bli syrefritt och lukta ganska läskigt.                                            Det går lätt att föreställa sig när man ser på bilden.

6läckage från Ceramium

Med tiden blir stranden mer och mer gyttjig om inte algerna samlas in och transporteras bort. Men om algerna samlas in och tas bort kommer också näringsämnen som fosfor och kväve att föras bort ur havet och tillbaka till land. I samband med projektet ”Vatten på Gotland” samlas alger in vid ett antal stränder, bl. a. Bunge, Nisseviken och Slite. Vill du veta mer om vad som gäller för insamling av iland spolat material läs broschyren Algskörd och släktäckt, den ger grundläggande information att tänka på.

Annonser

Read Full Post »

Det är en underbar känsla att komma ner till havet och se en strand som färgas för av rosa trift och vita skjörbjuggsörtsblommor. Även om det ligger lite tunna moln som skymmer solen. Tyvärr blir jag inte lika glad av att se allt skräp på stranden en bit ner.

Det behövs städning av stranden på Saltö, samma strand som jag skrivit förut om. Denna gång var det högar med förpackningar av alla möjliga sorter, flaskor, burkar och långa band från Coca cola förpackningar.

En förpackning som kanske varit på resa i vattnet i flera månader är ett mjölkpaket med sista datum är 15 februari 2017, och produktionsort Christianfeld i Danmark. Var den slängts i havet är svårt att veta men en har klarat sig bra och låg högt uppe på stranden.
3Coca cola och sjö och hav
Det är ju också lite passande med fyndet med texten ”Sjö och Hav”- en plastflaska med bra flytkraft som kan driva långt. På innehållsbeskrivningen står att schampot ”Hav och Sjö” är framtaget för att passa i svenska vatten, att den löddrar rikligt i både salt- och sötvatten, inte skadar miljön och att flaskan flyter!

Andra fynd bestod av 4 vänsterhandskar och 1 högerhandske. De var alla av olika storlekar men en passade av vänsterhandskarna var lagom stor och utan mycket påväxt så den fick följa med hem så nu har jag både en höger och vänster handske. Detta kan man verkligen kalla återanvändning. Även många kepsar har en hård plast skärm som flyter bra. Ibland brukar det finnas alger och djur som sitter fast på saker som legat i vattnet en längre tid, men denna gång var det bara lite mossdjur och hydroider inget speciellt intressant.
6tappade gummihandskar o kepa

De närmaste dagarna har det skrivits mycket om all plast som hamnar i våra hav. Mycket spolas iland men ännu mer blir kvar i havet och det tar jättelång tid för materialet att brytas ner. Det är hög tid att stoppa tillförseln. Därför är beslutet att starta en kampanj – Håll havet rent –(http://www.hallhavetrent.se/), klart positiv och ett steg på rätt väg. Men vi kan alla bidra här. Så det bara är vackra blommor och slipade stockar och blått hav när man kommer ner till stranden.
trift och stockar

Read Full Post »

Det går inte riktigt att föreställa sig att Visby kommer att vara fullt med folk om drygt två månader när semestrande människor och den politiska Almedalsveckan drar igång. Nu blommar påskliljor och pestskråp i backarna och vågorna rullar in mot det fina och rundspolade stenarna i strandkanten nedanför Almedalen.1 påskliljor pestskråp 2spolade stenar Visby 2015

Var på Havsfrumöte; (ett nätverk för marina kvinnliga forskare och doktorander också öppet för de som arbetar med frågor i sötvatten), i Visby och passade på att ta en tur ner till stranden under lunchen för att kolla upp vad som växte på stenarna och hur långt våren kommit i vattnen ute i öppna Östersjön.

3Visby grönalger 4Visby tångvallen

I zonen där vågorna rullar in var stenblocken härligt knallgröna av olika arter av grönalger som är typiska så här på våren. Längre upp fanns en tångvall som mest bestod av blåstång och rödalger bland annat gaffeltång även kallad kräkel. På några av tångplantorna syntes anlagen till förökningstoppar tydligt. Det är fortfarande kallt i vattnet under 10 grader så det kommer att ta ett tag till innan blåstångens förökningstoppar är mogna och tången kan föröka sig. 5 tång o furcellaria6strand kust visby

Det blev två fantastiska dagar i Visby – med vågskvalp och solglitter.

Read Full Post »

1.SVEA TILL FACKBOOK FPROLIGBILD+
Det blåste bra ute på Saltö den 2 januari, då årets första storm Svea drog in över västkusten och några av fynden som drev in var riktigt spännande. Från tidigare på året hittade vi ett säl skelett och sen fågelvinge högt upp på stranden.
2 SÄLSKELETT
3 FÅGELVINGE
Skelettet av säl känner man igen på att själva bäckenet är lite och sitter långt bak. Huvudet fanns inte kvar. Det var inte heller mycket kvar av fågeln.
4 många backar
Längre ner låg en bred zon med material som spolats iland. Det innehöll massor med backar i olika färger, stor skyffel och olika arter av tång.
5 KNöltång o spade
6 knöltång betad o ostron
Grön skyffel med påväxt och stor knöltång med jättestora förökningstoppar på väg att utvecklas och mogna. Det syns också att någon snäcka varit framme och betat på de stora flytblåsorna och skavt av ytan så det bildats ljusa fläckar på dem. Ett annat tecken utöver knöltången på att mycket av materialet kommer från andra länder än den svenska kusten var de långa repliknande banden från remtång, Himentalia elongata. Dessa är deras förökningsdelar och det fanns både han och hon delar.
6 a Remtång
På bilden syns groparna på den övre honplantan från vilken det kommer ut äggpaket när den är mogen. På den undre hanplantan syns tydliga orangefärgade fläckar. Detta är massor med spermier som kommit ur de som gropar som finns på ytan. De närmaste områdena där denna art förekommer är norska kusten.
7 blå hink
10 havsborstmask
Det riktigt långväga fyndet var en blå hink, med lite grönalger på utsidan och vita kalkrör på insidan. Det tillhör en art av havsborstmask som också finns i våra vatten som heter Pomatoceros triqueter på latin, men kallas trekantsrörmask på svenska. Vid noggrannare kontroll av insidan hittade jag också två andra havsborskmaskar som var klädda med små skalbitar och sandkorn. Har inte kunnat bestämma vilken art det är.
8Trollhummer o havstulpan
9 sjöborre
Att hinken kommer ända ifrån Engelska Kanalen avslöjar de små lite rosafärgade havstulpanerna. De närmaste lokalerna för denna art som heter Balanus perforatus på latin finns just där. Den är en sydlig art och förekommer också i Medelhavet. Tillsammans med dem och en liten trollhummer och en sjöborre har de gjort en lång resa till havs innan de spolades iland på en av stränderna på Saltö, nära Tjärnö där den marinbiologiska forskningsstationen ligger.
12Rotsystem binder sanden
Den lilla stranden vid sidan om piren hade mycket sand spolats bort. Det är tur att rotsystemet av strandrågen och andra växter kan hjälpa till att hålla kvar en del av sanden så den inte helt försvinner.
13handske höger
14handske vänster
Några dagar tidigare var det ganska kallt och allt täckt av rimfrost. Det som är underligt är att man alltid bara hittar en gummihandske inte två. Så här låg högerhandsken. Efter stormen Svea hittade jag vänsterhandsken på en annan strand , så nu har jag ett par.
15 solnedgång vid piren
Sista kvällen innan vi åker hem till Stockholm. En underbart vacker solnedgång vid piren på Svallhagen. En God fortsättning på det nya året – med förhoppning om många nya spännande upptäckter och ny lärdom om allas vårt hav.

Read Full Post »