Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘strutsallat’

Denna helgen slog det mig att nu är det bara fyra dagar kvar tills att det finns ett kunskapscentrum om Östersjöns speciella och unika miljöer och utmaningar på Skansen.

1 Säldammen 2014 ett minne blott

En plats full av minnen. Här låg förr säldammen, där det gick att gå in och se sälar dyka under vattnet.

Nu står det nya huset på plats. Där kommer det att för alla oss som på olika sätt lever och bor runt Östersjön, använder havets resurser för transporter, fritidsaktiviteter eller rekreation och mycket mer att finnas stora och små akvarier, utställningar kring Östersjöns utmaningar, fiske, övergödning och miljögifter. Det finns också en skolsal som kan ta emot skolklasser.

2 Brunnsviken flygfoto1960-tal

Flygfoto över Brunnsviken från 1960-talet.

För mig personligen, som startade mina studier i Brunnsviken, en liten miniatyr av Östersjön 1970, är det underbart att se kunskap om Östersjön spridas. Då för 50 år sedan släppte vi ut Solna stads avloppsvatten orenat ut i denna lilla avsnörda vik av Östersjön. Den stank då av svavelväte varje år, på hösten och på våren efter islossningen. Min uppgift var att undersöka hur viken återhämtade sig när utsläppets stoppades. 1979 när jag disputerade hade minskningen av utsläpp resulterat i att salthalten ökat lite, genom att sötvattentillförseln minskade. Därmed minskade blomningen av cyanobakterier  och viken stank inte längre av svavelväte när vattnet blandades om.

Det har genomförts många åtgärder i Stockholms skärgård sedan föroreningssituationen var som värst under 1960-70-talet. De har bland annat resulterat i att mängden näringsämnen minskat och siktdjupet ökat. Men det finns mer kvar att göra. Just när det gäller vattenmiljöerna i och omkring Stockholm initieras många åtgärder. Ett sådant är åter igen i Brunnsviken, där ytterligare ett reningssteg med att binda in fosfor i sedimentet med aluminium kommer att starta. Detta för att belastningen från avloppsvatten reducerats och det finns även planer på att rena dagvatten från vägar. Istället kommer numera mycket av tillförseln av fosfor till vattnet från bottensediment, som släpper ut lagrad fosfor när de blir syrefria.

I utställningen berättas om vad händer i kustvattenmiljöerna, vad som minskar tillförseln av näringsämnen och hur blir algblomningen i år? Det finns många frågor kvar att studera och följa. Därför är det toppen att kunna bo precis vid en strand och se hur långt våren har kommit, både på land och i vattnet.

På väg ner till Råttviken, som nu är lite knepigt med alla trädfällen efter stormen Alfrida i januari ute på Rädmansö, blommar de första blåsipporna. Och alens hängen blommar för fullt. Några har redan ramlat ner på marken.

Att se tussilago och blåsippor blomma är en härlig känsla av att nu är våren här. Samma sak gäller för oss forskare att följa den viktiga vårblomningen av växtplankton på våren. Det är den stora produktion som studeras noga både artsammansättning och storlek.  Däremot får den inte den uppmärksamhet i media som den borde jämfört med cyanobakterie-blomningen på sommaren. Under rubriken ”Röster om Östersjön”, Skansen.se kan du hitta en intervju om just den viktiga vårblomningen – som just nu är på gång i Östersjön.

Den senaste veckan har vattenståndet sjunkit, vilket syns tydligt utmed klippor och på stenstranden. Där sitter de intorkade kiselalgerna som gör att det kan se ut som någon varit och målat klipporna vita i hela skärgården.

5 lågvattenkiselalger 20190406

Det är nu och fram till maj som det brukar vara som lägst vattenstånd. Det finns en tidig vårart av en alg, strutsallat (Monostroma grevillei). Den ser ut som ett tunt ljusgrönt strutformat salladsblad. Den kan bli ca 15 cm lång och den spricker upp med tiden. Den växer på stenar och strån mellan ca 0,5 – några meters djup.

6 Sten från 18 feb. - Det våras i Östersjön.

Genom att vattenståndet minskat ligger nu mycket att strutsallaten torrlagd. Det är gametofyten som bildar det stora makroskopiska bladet och kvar blir det encelliga mikroskopiska sporofytstadiet.

7 Monostroma grevillei iland 20190406

Det betyder att om någon vecka kommer det synliga stadiet att vara försvunnen och inte dyka upp förrän nästa år.  Så vill jag uppleva de tidiga arterna gäller det att passa på, både på land och i vattnet. Kunskapen om flera av tidiga vårarter och sena höstarter av alger i Östersjön är relativt begränsad, beroende på att få av oss är ute i skärgården så här års. Tänk om genom skolverksamheten på Skansen och tillgången till akvarierna det framöver finns många fler som kan följa och rapportera vad som händer vid stranden hemmavid! Det vore trevligt.

8 svanen startbanan

Fortsättning på nedräkningen följer.

Annonser

Read Full Post »

Våren är en härlig tid, när den ena blomman efter den andra dyker upp och gräset blir grönt. I gräsmattan blommar vårlök, luktviol och nunneört och i kanten under buskarna lyser blåsipporna. En tur ner till bryggan visar på att livet i havet har kommit gång och det är full fart på alla små spiggar. Det är omöjligt att räkna hur många det är. En fundering – finns det mat till alla eller tar djurplankton slut?
1spigg vid bryggan

Närmast stranden och på klipporna växer det kolonibildande kiselalger, som bildar decimeter långt brunt ludd eller lösa tofsar. När vattenståndet minskar torrläggs de och tappar sitt bruna pigment och kvar blir kiselskalen som gör klippor och stenar vita. Kiselalger kan också sitta på andra trådformiga alger i massor. Också en sådan tråd täckt med mikroskopiska kiselalger kommer att bli vit när den torkar in.

Lägger man en sten med intorkade alger i en lupp, syns de vackra kiselalgerna som glänsande och glittrande små, små pinnar eller stjärnor.

Vissa tidiga vårarter har nästan blommat över. Hit hör strutsallat, Monostroma grevillei, som är en mycket tidig art. Den kan börja växa i december och växer vanligen från 0,5 meter – ner till några meters djup. Där bildar den som namnet anger tunna ca 10 centimeter stora strutformiga plantor.
6 Monostroma våralg
Så nu i början på april, med en tidig vår, verkade det vara slut med deras växtsäsong när jag utmed stranden hittade en smal bård med strutsallat ligga strax ovanför vattenlinjen.
7monostroma ilandspolad
En annan typisk vårart är liten grönkudde, Acrosiphonia arcta. Den blir en ca 5 cm hög, ljusgrön kudde och växter från ca 0,3 meter – till några meters djup. Den är förgrenad, med lika långa grenar. Detta är en annuell, ettårig art, som finns ett tag till under vår och försommar. Den har som många andra arter ett mikroskopiskt stadium.
8 Acrosiphonia

Efter höstens och vintern högvattenperioder ligger mycket blåstång uppspolad lång uppe på land. Där den göder landväxterna, t.ex. en tussilago. När det regnar lakar det ur humusämnen ur både från tången och annat dött material som ligger på stranden eller uppe i skogen ovanför. Bäcken eller ån för ut vattnet till havet.
9 tussilago o tång20170409
I den närmaste bäcken var vattnet alldeles gulbrunt av humus. Det som inte syns är all näring, som fosfor och kväve, som också rinner ut i havet utanför. Därför är det spännande att se hur brunt vattnet är och hur många meter ut det syns att det är ett utflöde av sötvatten. Detta är ett litet dike, men det finns många diken som rinner ut i Östersjön. Man brukar säga – många diken små blir en stor å. Resten av påverkan får man lämna till fantasin. Men för mig är det en oändlig källa till tankar och funderingar att gå ner till stranden och bryggan och kolla på vad som hänt från förra veckan.
10 brunt bäckvatten

Read Full Post »

Strandpromenaden på Annandag påsk gav flera positiva vårtecken. Ett var de vackra ljusgröna  tunna bladen av strutsallat, (Monostroma grevillei)som växer på stenar och större sandkorn eller på olika vattenväxter. Detta är en typisk vårart och kan bli ca 1-1,5 dm stor,  och går att hitta i strandzonen antingen fastsittande eller så småningom lossnar de strutformade bladen och driver in i skyddade vikar. Den likarna lite havssallat (Ulva lactuca) och östersjösallat (Monostroma balticum), men såhär års finns det ingen risk för förväxling för de andra två arterna är arter som förekommer på sommaren. De har också tjockare blad eller båldelar.

strutsallat i viken

Titta noga på fotot på spetsen av det stora bladet åt vänster, så ser du små bubblor. Det är det syre som algen producerar när den tillväxer och som bidrar till att öka syrehalten i havet.

En annan art som tål lite kallare vatten än grönslick är tarmalg (Ulva intestinalis, tidigare kallad Enteromorpha intestinalis). Den börjar dyka upp på stenar och klippor i strandkanten redan nu. Dessa uppblåsta trådar är ännu så länge korta och ligger som lite krulliga gröna trådar på stenen. Också går det att se syrebubblor i tråden.

Tarmalg på G

Den sista arten som finns hela året runt men växer till på våren är trådslick (Pylaiella littoralis). Hittade en liten tångplanta som var helt överväxt av trådslick. Trådslicken kommer att öka nu under de kommande månaderna och täcka mycket av tången.Det vita som täcker den torrlagda delen av stenen är intorkade kiselalger. Det är de som gör så att det ser ut som om någon målat alla klippor och stenar i skärgården vita på våren när det blir lågt vattenstånd och kiselalgerna som tidigare var gulbruna i färgen torkar in och förlorar sitt pigment.

Pilayella påväxtÄnnu så länge är det inte mycket djurliv i den grunt sittande blåstången. Hittade en och annan snäcka under stenarna i strandkanten. Inte så konstigt, vattentemperaturen är ännu bara några grader plus. Har satt ut ett par små temperatur- och ljusmätare för att följa förändringarna under de kommande månaderna. En sitter nära bryggan och en inne i ett tångbälte. Att ljusmängden skiljer sig är säkert men hur är det med temperaturen? Var blir det varmast fortast? HOBOS

Mätinstrumentet är den lilla vitaktiga saken fastknuten med tandtråd på en sten. Tandtråd är ett utmärkt material för oss forskare som vill fästa saker på olika föremål i vattnet, vattenfast och lite seg men sliter inte sönder material.

 

Read Full Post »