Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Littorina fabalis’

Precis som på land där trädkronan av en ek som stått fritt ute på ett fält och kunnat breda ut sig, tallen som blivit sned av vinden från havet och enbusken som är helt kal nedtill där fåren betat av alla skott så högt upp de nått på stammen, avslöjar färg, växtform, hur betad och påväxt tångruskan är den miljö den vuxit till i och påverkats av.

Både på ost- och västkusten är tång en viktig art för många små ryggradslösa djur, som snäckor, tångmärlor, havstulpaner och musslor.
Picture2

Picture1

Det som kännetecknar blåstång är de parvisa flytblåsorna. De hjälper till att hålla tångplantan upprätt i vattnet och de är fyllda med syrgas som tången producerar under de ljusa timmarna på dygnet. Att flyta och stå upprätt i vattenmassan är viktigt på platser som är skyddade från mycket vågor för att inte tångruskan skall bli liggande på botten. På ställen med kraftig påverkan av vågor, finns former av blåstång som saknar flytblåsor. Här gör vattenrörelserna att tången far fram och tillbaka i vattnet och de får då tillgång till ljus, koldioxid och näringsämnen för sin tillväxt.

Med lite träning är det lätt att känna igen om en tångruska vuxit i Östersjön eller på västkusten vid högre salthalt, där den bara finns grunt, precis i vattenlinjen. De som kommer från västkusten är vackert olivgröna överst och nere vid basen på grenen ofta mörkt gröna. Östersjöns tång är mer gulbrun i de övre delarna och mörkt brun vid basen.

3ost- västkust tång

Blåstång från Östersjön (t.v) och västkusten (t.h)

Om det kommer ut mycket näringsrikt vatten där tången växer förändras sammansättningen av algarterna som växer som påväxt på den. I rent vatten syns små tofsar av tångludd, Elachista fucicola på tången.

Bild med påväxt.- Elachista och Electra

I vatten med höga halter av fosfor och kväve gynnas snabbväxande grönalgsarter som grönslick, Cladophora glomerata och olika arter av tarmalger, t.ex. Ulva intestinalis. De växer naturligt på klippor, stenar och på sommaren. När de växer direkt på tången är det ett tydligt tecken på att vattnet är näringsrikt.

Det finns många små ryggrdaslösa djur både olika snäckor och små kräftdjur som havsgråsuggor och tångmärlor som äter fintrådiga alger och tång. När det blir riktigt många havsgråsuggor kan de beta så hårt på tången att hela beståndet skadas och blåstången kan t.o.m. försvinna från ett större område. En orsak till att det kan finnas massor med havsgråsuggor är att det inte finns tillräckligt med fisk som annars äter upp dem och håller nere mängden.

Bild 4 betad tång och 5 färgvarianter av Idotea

Snäckor, t.ex. schackmönstrad snäcka Theodoxus fluviatilis äter bara små, små alger och tånggroddplantor med sin rasptunga. När tångens groddplantor blir större än 0,9 mm, är de säkra från dessa snäckor.
På svenska västkusten finns det flera arter av släktet Littorina, strandsnäckor som äter tång. Den största arten Littorina littorea klarar att äta ganska stora groddplantor.

Bild 6 på Massor med Littorina i standlinjen som äter av de på de nya groddplantorna som producerades runt fullmånen vid midsommar!
Lägg in filmen här om befruktningen här?

Littorina fabalis och Littorina obtusata använder blåstång att lägga sina äggsamlingar på. För mer detaljer om dessa snäckors beteende se postern som presenterades på Nordic Oikos i Åbo i februari 2016.
Ge Länk till tidigare inlägg på bloggen.

Nästa gång du kommer ner till din favoritbadklippa, ta en stund och fundera på hur blåstången ser ut, och om du t.ex. hittar, små nya groddplantor som visar att den kan föryngra sig. Har du frågor får du gärna höra av dig till oss.

Annonser

Read Full Post »

The number of posters was very large and one poster presented by a PhD student won the award as the best poster, selected by the board of Oikos during the conference. This was number 100 with the title: “Ant larvae as a secret weapon against social parasites” by Unni Pulliainen. During the poster session lots of engaged presentations occurred.

1Winning poster Ants

Winner of ”Best Poster Award”

1 a Ben presents his poster

Ben presents his poster

There were also a number of marine and aquatic posters, for some the author had the possibility to pitch their poster in 3 minutes.

Tiina Salo, now being on a post-doc, showed in her poster that Lymnea stagnalis responds more strongly to a heat wave after exposure to a mixture of micropollutants. But they recovered fast after the heat wave had passed. To feed the snails she used ecological salad. In the future experiments they will be fed leaves from different aquatic plant species.

2Tiina presents her poster

Tiina (left) pitches her poster

Several posters presented different aspects on the hot topic “ top- down – bottom-up” regulation of different ecosystems and impact of cascading effects and interactions between species. One species that creates lots of emotions is the cormorant, when establishing large populations on small islands along the Baltic coast.

4 aPelagic food-web  poster

Top-down fish poster

5Cormorant poster

Bottom-up cormorant poster

From the Department of Ecology, Environment and Evolution two posters were presented, one on the long-term effect of Pilayella on the settlement of Fucus vesiculosus by Susanne Qvarfordt and the other one presented results from a master project on the Swedish west coast about two closely related Littorina snail species behaviour when placing their egg sacs on different fucoid species.

6Pylaiella påverkan på etablering av blåstång

Susanne Qvarfordt show how the effects of Pylaiella can be seen for a long time in the macroalgal community

7Littorina poster

Our poster!

The last poster that I want to present was of high interest dealing with the new crab species, the mud crab, Rhithropanopeus harrisii and its impact on the local fauna. It is just a question when this crab will arrive on the Swedish coast. Keep your eye out for it.
8Mud crab introduced

The conference ended after three intense days.

9Thanks for the conference

 

Read Full Post »

I onsdags presenterade Marit Hichens-Bergström sitt magisterarbete med titeln ”Egg laying preferences of two Littorina species on co-occuring Fucus and Ascophyllum thalli” på Stockholms Universitet.

Marit har tidigare gästbloggat om sitt magisterarbete som hon utförde på Sven Lovén Center Tjärnö under sommaren 2013 under handledning av professor Lena Kautsky.

Littorina fabalis (gul) och Littorina obtusata (mörk) under en äggsamling på blåstång.

Littorina fabalis (gul) och Littorina obtusata (mörk) under en äggsamling på blåstång.

Arbetet har undersökt vilken av de två tångarterna Fucus vesiculosus(blåstång) och Ascophyllum nodosum (knöltång) som de två trubbiga strandsnäckorna Littorina fabalis och Littorina obtusata föredrar att lägga sina ägg på. Genom studier i fält och på lab har Marit visat att Littorina obtusata överhuvudtaget inte lägger sina ägg på knöltång utan endast på blåstång, medan Littorina fabalis lägger sina ägg på bägge tångarterna.

Marit har även observerat hur de flesta snäckorna väljer att lägga sina ägg under flytblåsorna, något som troligen förhindrar att äggen torkar ut ifall tången växer ända upp till ytan.

Till dagligdags jobbar Marit som biologilärare på gymnasiet i Norberg, och vi hoppas att hon med sin entusiasm och myckna klokhet fortsätter att inspirera och entusiasmera sina elever att bry sig om den marina miljön.

En stolt handledare och en glad magister.

En stolt handledare och en glad magister.

GRATTIS MARIT!!

Read Full Post »

Tänk att få ägna fyra veckor åt att vada i havet och undersöka tång!

Som biologilärare och verksam inne i djupaste Bergslagen är den ständiga drömmen att få mer tid för marinbiologi. Och detta har jag fått denna sommar!

Jag gör mitt examensarbete på Tjärnö där jag undersöker vilken tångart som trubbiga strandsnäckor helst lägger sina ägg på. Tillsammans med Lena Kautsky och Ellen Schagerström har vi samlat in 100-tals Littorina fabalis och Littorina obtusata. Dessa små bulliga strandsnäckor har blivit mina bästa vänner. Man kan inte låta bli att älska dem; dessa små gula, lysande solstänk i vattnet (L. fabalis) och deras släktingar som är vackert mörka olivgröna, svåra att först upptäcka i tången (L. obtusata).

Tjärnö 2013 050

De trubbiga strandsnäckorna fick välja att lägga sina ägg på blåstång (Fucus vesiculosus) eller knöltång (Ascophyllum nodosum) under fyra veckor. Jag håller nu på att göra statistik och räkna ut vad jag kan läsa ut av försöket. De la ägg mestadels på blåstången, men valde sällan knöltången. Vad detta beror på kommer att undersökas vidare!

Fältarbete är det absolut mest underbara som finns! Medan man väntar på sina försök kan man sitta på bryggan och läsa in material.

DSC00389 - Kopia

Jag har fått delta i spännande delar av det större projektet som utförs både på Askö och Tjärnö. Vi sydde t.ex. fast trådar i skott av betade tångplantor för att identifiera dem senare. Visste ni att grön, grå och blå tråd ser exakt lika ut när de är våta? Så även gul, vit och rosa tråd. Små saker att tänka på när man gör fältstudier…

DSC00393 - Kopia

Tillbaka i skogarna i Norberg drömmer jag mig tillbaka till Tjärnö och har på Tångbloggens inrådan gjort en minnesplakett över mina snäckor och min tång!

Littorina Tjärnö 2013 001

Tack Tångbloggens ansvariga för en otrolig upplevelse!
Marit Hichens-Bergström

Read Full Post »