Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Electra crustulenta’

Nu börjar det bli lite kallt för att bada om man inte har en torrdräkt och dyker. Det är klart bekvämare att kolla på vad som finns i tångvallen. Tångbloggen kommer att följa årstidsförändringen i standzonen och hur en tångvall bildas och bryts ner under ett år. Viken ligger i norra Egentliga Östersjön, strax norr om Kapellskär, i Norrtälje. Såhär års börjar den nya tångvallen byggas upp av material som spolas iland.

1tångvallen byggs upp 20171021

Det första som kommer in till land samlades i slutet av september och består till stor del av rotade vattenväxter som vissnar ner och lossnar när det börjar blåsa och en del tång. Här blandas också löv in från den omgivande vegetationen.I ytterkanten på vallen ligger mest blåstång. På bilden syns de två delarna av tångvallsmaterial.

Vid en närmare undersökning av de två delarna av tångvallen i slutet på oktober finns tydliga skillnader i vilka arter som kan identifieras. Det nya materialet består mest av tång med lite påväxt av ullsläke, Ceramium tenuicorne. Intressant var också den stora variationen av former av blåstång i vallen.

2Tre tångplantor nytt material 20171020

Bilden visar tre olika typer, en krusig utan flytblåsor, en med bredare bål och flytblåsor och en med smalare bål.

3betad tångplanta 20171020

Vid genomgång av materialet i denna nya del av tångvallen visade sig många vara kraftigt betade så att i stort sett bara de yttersta topparna ovanför flytblåsorna finns kvar. Resten är bara mittnerv. Detta betyder att det finns gott om havsgråsuggor, Idotea spp. i tångbältet utanför som betat hårt på blåstången under hösten. Att vissa plantor är hårt betade och andra inte kan bero på att de innehåller mer kväve eller mindre florotanniner som gör dem mindre aptitliga för havsgråsuggorna.

4arter i tångvallen 20171020

I det relativt färska materialet bestod påväxten mest av ullsläke, lite tofsar av smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus och små sudare, Chorda filum. Några skott av korta övervintringsskott av borstnate, Stucenia pectinata fanns också i denna yttersta del av tångvallen.

5arter i tångvallen, slutet september 20171020

Att analysera materialet i den äldre delen var lite av ett detektivarbete, för det hade legat uppe på land i några veckor. Blåstången i denna del av tångvallen var mer påväxt utav mossdjuret, tångbark, Electra crustulenta (gråvita mönster på tången) och påväxt av Dictyosiphon foeniculaceus. Utanför på mjukbotten växer det flera olika arter av rotade vattenväxter som vissnar på hösten och nu fanns i stor mängd i vallen bl.a. borstnate och ålnate, Potamogeton perfoliatus och små kransalger. I högen syns enstaka blad av ålgräs vilket talar om att utanför måste det finnas åtminstone lite ålgräs inblandad med andra vattenväxter. I denna del av vallen finns också ett inslag av olika löv från omgivande skog.

Prov är insamlade för analyser av näringsinnehåll och närmare artbestämning. Artlistan kommer säkert att bli längre. Analyser av fosfor och kväve i olika material som samlas i vallen bidrar till en rik frodig tillväxt hos strandväxter nästa sommar och är en naturlig återföring av näring från Östersjön.

6Tånggvall 20170606

Bilden är från juni i somras.

Annonser

Read Full Post »

n Knöltång, Ascophyllum nodosum, är en av de vanligaste algerna du hittar i strandzonen utmed kusten i Bohuslän. Den är flerårig och kan bli upp till 2 meter lång, men för det mesta är plantorna ca 0,3-1 meter långa. Bålen är oregelmässigt förgrenad och ca 5-10 mm bred. Den har inte någon mittnerv som blåstång och sågtång har. Däremot har den stora ovala flytblåsor som sitter med jämna mellanrum utmed skotten. Färgen på knöltången är gulgrön till olivgrön. De ljust gulgröna delarna är årets tillväxt.
1Knöltång med påväxt
De mörkare delarna sitter i skuggan under grenar som flyter på ytan. Det är också så att det är på dessa grenar som det växer en mängd olika påväxt av alger och ryggradslösa djur. De stora bruna tofsarna är trådslick, Pylaiella littoralis och det växer också lite rödsläke, Ceramium på några av grenarna. På en gren växte en liten blåstångsplanta från förra året. De små vita spiralformade sakerna på tången är skalet till en havsborstmask, Spirorbis spirorbis.
2blåstång
Två vanliga grupper av ryggradslösa djur som förekommer på knöltång är olika arter av mossdjur och hydroider. Mossdjur bildar kolonier där de enskilda husen där det sitter en liten filtrerande individ vart och ett av de som utrymmena är t.ex. Cryptosula pallasiana, som är som ett litet rivjärn med en vackert orangeröd färg och Alcyonidium hirsutum, ser ut som ett ca 1-2 cm stor mjukt ludd som täcker knöltångens yta. På bilden finns också tunna raka kolonier av en hydroid- mer om denna senare.

Den tredje mossdjursartern bildar gråaktiga kolonier där varje litet hus syns tydligt och heter Electra crustulenta. Electra crustulenta, tångskorv är ett av mossdjuren som också klarar att leva vid låga salthalter och som gett namn till vårt nya forskningsfartyg, Elektra af Askö, Stockholms universitets Östersjöcentrums forskningsfartyg.


En vanlig hydroid på knöltången är Dynamena pumula som ser ut som små trekanter som sitter i en rad, med ett litet rum för en hydroid på varje sida. De har nästan ingen egen färg men på en av bilderna ser de röda ut av en alg som växer inne i mossdjuret. Det är en rödalg som heter Rhodochorton purpureum en liten mikroskopiskt tunn tråd. Räknar man nivåerna av vad som växer på vad är det lite som i en tropisk regnskog med en ena arten efter den andra, där knöltången är trädet – mossdjuret en epifyt och rödalgen en epifyt på epifyten.
5Dynamena med rödalg kopia

Den sista arten av hydroid heter Clava multicornis och bildar små klungor med rosa-lila hydroider. På bilden syns spridda tentakler i toppen på djuret. Denna art är lite speciell för den finns bara på knöltång och inte på andra stora brunalger.
8Hydroid Clava multicornis kopia

Knöltång har använts på många ställen just för att den växer lättillgänglig, i nedre delen av sågtångsbältet i tidvattenzonen på Atlantkusten. Utmed vår svenska kust hittar man den från vattenytan ner till ca 1 meters djup i ett bälte mellan blåstången och sågtång. Gärna på lokaler med god vattenomsättning men den klarar inte för kraftig vågexponering. Den tål inte heller låga salthalter och försvinner i utsötade inre fjärdar på västkusten.

I Norge samlades stora mängder in för produktion av tångmjöl och alginat och förr i världen användes den till djurfoder. Detta har gett den namnet grisetang i Norge. Detta är min favorit alg att laga till och göra en god sallad på. Så samtidigt som jag var ute och fotade knöltång för bloggen så samlade jag de nya årsskotten som ännu inte fått någon påväxt till en sallad i kväll. Tror att det får bli som tilltugg till några gratinerade japanska jätteostron. En middag med asiatiskt inslag plockad på vår strand här hemma i Sverige.

Read Full Post »

Precis som på land där trädkronan av en ek som stått fritt ute på ett fält och kunnat breda ut sig, tallen som blivit sned av vinden från havet och enbusken som är helt kal nedtill där fåren betat av alla skott så högt upp de nått på stammen, avslöjar färg, växtform, hur betad och påväxt tångruskan är den miljö den vuxit till i och påverkats av.

Både på ost- och västkusten är tång en viktig art för många små ryggradslösa djur, som snäckor, tångmärlor, havstulpaner och musslor.
Picture2

Picture1

Det som kännetecknar blåstång är de parvisa flytblåsorna. De hjälper till att hålla tångplantan upprätt i vattnet och de är fyllda med syrgas som tången producerar under de ljusa timmarna på dygnet. Att flyta och stå upprätt i vattenmassan är viktigt på platser som är skyddade från mycket vågor för att inte tångruskan skall bli liggande på botten. På ställen med kraftig påverkan av vågor, finns former av blåstång som saknar flytblåsor. Här gör vattenrörelserna att tången far fram och tillbaka i vattnet och de får då tillgång till ljus, koldioxid och näringsämnen för sin tillväxt.

Med lite träning är det lätt att känna igen om en tångruska vuxit i Östersjön eller på västkusten vid högre salthalt, där den bara finns grunt, precis i vattenlinjen. De som kommer från västkusten är vackert olivgröna överst och nere vid basen på grenen ofta mörkt gröna. Östersjöns tång är mer gulbrun i de övre delarna och mörkt brun vid basen.

3ost- västkust tång

Blåstång från Östersjön (t.v) och västkusten (t.h)

Om det kommer ut mycket näringsrikt vatten där tången växer förändras sammansättningen av algarterna som växer som påväxt på den. I rent vatten syns små tofsar av tångludd, Elachista fucicola på tången.

Bild med påväxt.- Elachista och Electra

I vatten med höga halter av fosfor och kväve gynnas snabbväxande grönalgsarter som grönslick, Cladophora glomerata och olika arter av tarmalger, t.ex. Ulva intestinalis. De växer naturligt på klippor, stenar och på sommaren. När de växer direkt på tången är det ett tydligt tecken på att vattnet är näringsrikt.

Det finns många små ryggrdaslösa djur både olika snäckor och små kräftdjur som havsgråsuggor och tångmärlor som äter fintrådiga alger och tång. När det blir riktigt många havsgråsuggor kan de beta så hårt på tången att hela beståndet skadas och blåstången kan t.o.m. försvinna från ett större område. En orsak till att det kan finnas massor med havsgråsuggor är att det inte finns tillräckligt med fisk som annars äter upp dem och håller nere mängden.

Bild 4 betad tång och 5 färgvarianter av Idotea

Snäckor, t.ex. schackmönstrad snäcka Theodoxus fluviatilis äter bara små, små alger och tånggroddplantor med sin rasptunga. När tångens groddplantor blir större än 0,9 mm, är de säkra från dessa snäckor.
På svenska västkusten finns det flera arter av släktet Littorina, strandsnäckor som äter tång. Den största arten Littorina littorea klarar att äta ganska stora groddplantor.

Bild 6 på Massor med Littorina i standlinjen som äter av de på de nya groddplantorna som producerades runt fullmånen vid midsommar!
Lägg in filmen här om befruktningen här?

Littorina fabalis och Littorina obtusata använder blåstång att lägga sina äggsamlingar på. För mer detaljer om dessa snäckors beteende se postern som presenterades på Nordic Oikos i Åbo i februari 2016.
Ge Länk till tidigare inlägg på bloggen.

Nästa gång du kommer ner till din favoritbadklippa, ta en stund och fundera på hur blåstången ser ut, och om du t.ex. hittar, små nya groddplantor som visar att den kan föryngra sig. Har du frågor får du gärna höra av dig till oss.

Read Full Post »