För mer än en vecka sedan fick jag möjligheten att på berätta om mitt doktorand projekt i Brunnsviken, en liten då jätteförorenad vik av Östersjön, där Solna stads avloppsvatten gick ut orenat fram till 1970. Varje vår och höst när vattenmassan blandades om stank det som av ruttna ägg från viken från allt svavelväte som kom upp från botten. Döda fiskar flöt upp till ytan när isen lossnade.
Flygfoto över Brunnsviken från 1970-talet.
På Café Sjöstugan som ligger vid stranden av Brunnsviken, samlades ca 35-40 personer under för att lyssna på det första av tre vattentema. Dagens ämne var ”Hur rent är vattnet i Brunnsviken”.Brunnsviken påannonsering
När jag startade mina studier i Brunnsviken 1970, hade jag inte kunnat föreställa mig att jag över 40 år senare skulle kunna få berätta hur det var då och hur mycket bättre vattenkvalitén blivit. Idag går det att bada i Brunnsviken! Och många har glömt hur illa det var på 60-70 talet i de närmaste vattnen runt Stockholm. Mannaminnet är kort! Brunnsviken 2015 till bloggen del 1 Samtidigt så innehåller fortfarande fisken i Brunnsviken för höga halter av olika miljögifter för att få lov att säljas. Brunnsviken 2015 till bloggen del 2
Och nya prover från september visar på mängden Ecoli-bakterier är höga i norra delen där dagvattnet går ut. Mer åtgärder behövs och planeras. Brunnsviken är en del av Östersjön och får fortsatt hjälp så att det inte blir så stora syrefria bottenområden, genom att syrefattigt näringsrikt bottenvatten pumpas ut i Värtan och mer näringsfattigt och syrerikt vatten rinner in. Och om inte Ålkistan byggts 1863-64 skulle Brunnsviken idag varit en sjö.
Det kom många frågor och diskussionen var livlig. Det blev en för min del givande kväll och precis som på vägen till Café Sjöstugan i skymningen med en spegelblank yta av Brunnsviken som inte avslöjade något alls – syntes kanske en kommande skur som en speglingen av de grå moln på himlen.
Tångbloggen 
[…] Det är svårt, för att inte säga omöjligt att få veta något om hur det såg i vattnen under ytan om inte några algologer (forskare med fokus på alger) hade samlat in och pressat alger som sparats i våra herbarier för framtiden. Det finns dessutom några unika samlingar av hur blåstången såg ut i Stockholmsområdet ifrån den innersta utbredningen i Stockholms skärgård. Där gränsen för tångens utbredning har legat i Trälhavet. Det finns nu tecken på att tången kanske håller på att flytta ännu lite närmare Stockholm, men det är inte det detta inslag på Tångbloggen kommer att handla om. Istället kommer här ett litet försmaksprov på vad detta unika herbariematerial kan berätta för oss. Vad som annars varit försvunnen kunskap. Materialet täcker en period på över 50 år, när stora förändringar skett i vattnen i Stockholms skärgård. […]