Årets Tångdag i Bohuslän utspelar sig lördagen den 25 april 2026 i Grebbestad.
Tång, mat och miljö möts i en smakrik och inspirerande upplevelse, en spännande marknad och en härlig båttur till en närliggande tångodling. En toppendag för alla tång-entusiaster!
Vart: Grebys, Grebbestad När: klockan 10:00 till 16:00, den 25 april 2026 Båtturer: Kl 11:00 & 13:00
Vill du veta mer kikar du in på Tångakademi Norra Bohusläns hemsida, eller så kikar du in på Glicko Nyhetsblogg som också rapporterar om eventet. Vi hoppas såklart på strålande sol och spegelblankt hav, men kläder efter väder rekommenderas.
Upptäck den fantastiska och färgsprakande världen under ytan! Och våga smaka på den.
Ett litet haveri blir en utmärkt möjlighet att studera Östersjöns filtrerarsamhälle!
Pontonen låg ut till flytbryggan och ligger nu på land för reparation.
Vid en tur ner till hamnen i Räfsnäs hittade vi en av de stora pontonerna uppe på land. Den hade gått sönder och behövde lagas. För mig blev det rena upptäcktsresan. En ponton erbjuder stora nya ytor att växa på för många av Östersjöns arter med larvstadier. Kanske lite svårare för en del alger som blåstång att hitta fäste på en lodrät vägg? Men det fanns också en del fintrådiga alger och någon enstaka blåstångsplanta.
Min man undersöker det smala blåmusselbältet längst ner på pontonen. Det gäller att böja sig ner för att kolla storlekar ordentligt och leta efter den nya främmande arten trekantig brackvattensmussla. Men den hittad vi inte denna gång fastän den finns i några vikar lite längre in åt Norrtälje.
Redan på långt håll syns zoneringen, med ett bälte av slät havstulpan (Amphibalanus improvisus) från strax under vattenytan och ner till basen på pontonen. Slät havstulpan är en främmande art som ko hit på fartygsskorv för länge sedan. Det syns också att det på stora delar av ytan sitter någon art av grönalg som får sidan på pontonen att skifta i grågrönt. Längst ner syns ett smalt bälte med blåmusslor. På blåmusslorna satt det många havstulpaner och mossdjurskolonier av tångbark (Einhornia crustulenta). Pontonen har legat uppe på piren ett tag så alla djuren och de fintrådiga algerna har dött. Tursamt nog är det fortfarande kallt så det luktar inte så mycket ännu från pontonen. Men blir det vackert och soligt väder kanske det börjar lukta riktigt illa. Det gäller att välja vilka dagar man undersöker sådant här.
Delar av ytan skiftar i grågrönt. det är fintrådiga grönalger. Vidvinkel är nog inte det mest fördelaktiga -men här visar jag hur mycket musslor det växte på pontonens frärme del.Döda havstulpaner lånar eftersäg vackra basplattor.
I den främre delen av pontonen växer det mycket mer blåmusslor och det är bara högst upp som havstulpanerna dominerar. Tittar man riktigt noggrant så är många av havstulpanerna döda och bara basplattan sitter kvar. Det beror på att pontonen legat kvar i vattnet under vintern och isen har skrapat bort de grunt sittande havstulpanerna.
Nyligen presenterades Rödlistan 2025 och där står blåmussla nu på listan som nära hotad (NT). Känns lite märkligt att ta upp en så vanlig marin art på rödlistan utan att det finns några större inventeringar som visar att den minskat storskaligt. Dessutom finns det inte någon orsak till vad minskningen skulle bero på. Vi får undersöka mer och återkomma om detta.
Skrapade av lite av musslor och kollade storlekarDet fanns fyra tydliga storlekar som kommer från fyra års etablering av larver. De allra minsta satt inne iland grönalgerna.Det går inte att se men de minta hittade jag här bland trådalgerna. De har nog haft svårt att få tillräckligt med mat för att växa. till
Inventeringen av pontonen visar i alla fall att det inte har varit någon brist på mussellarver i området och att det varit en bra rekrytering av nya blåmusslor. Musslorna har vuxit till bra även om de fått konkurrens av andra filtrerande arter som havstulpaner, mossdjur, några hydroider och sötvattenssvampar.
Sötvattenssvampen Ephydatia fluviatilis bland musslor och havstulpanerPå undersidan syns en massa så gula kulor, det är förökningsknoppar.I mikroskop går det att se hur de sitter mellan ett nät av kisel-spikler.
Det växte några sötvattensvampar inne mellan blåmusslorna på den skuggiga delen av pontonen. När jag plockade loss en och vände på den såg jag att det satt en massa ca. 1 mm så runda kulor på undersidan. De kallas för gemmulae, och är asexuella små förökningsknoppar. Ordet gemmula är latin och betyder just ”liten knopp”.
Dessa gemmulae är fyllda med näring och omgivna av ett hårt lager av svampceller och spikler gjorda av kisel. När de vuxna sötvattensvamparna bryts ner på hösten bildas en massa gemmulae, som efter vintern sprids och utvecklas till nya sötvattensvampar när förhållandena blir gynnsamma igen. Svampdjur är spännande varelser att studera, särskilt i lite förstoring.De är viktiga i havet eftersom de filtrerar partiklar och därmed renar vattnet.
När de trasiga delarna av pontonen är klara kommer den att läggas ut igen. Då kommer många av de döda musslorna och havstulpanernas skal att ramla av. Stora delar av ytorna kommer då att vara lediga för nya larver av musslor, havstulpaner och mossdjur att sätta sig fast på. Ett nytt filtrerarsamhälle byggs upp igen. Det som är den stora bristen för dessa arter är just plats på en hård yta. Så om den lilla havstulpanslarven inte blir uppäten av en stor blåmussla som redan sitter där är det bara att sätta sig på musslans skal. Bästa platsen! Då kan havstulpanen även sno maten från musslan.
De större blåmusslorna är helt överväxta av mossdjur och havstulpaner. Tala om platsbrist och konkurrens. Nästan som bostadsmarknaden inne i centrala Stockholm.
För några år sedan på The First International Seagrass Day tog vi med våra läsare på en resa, både till några artrika sjögräs i tropiska havsområden och även hem till oss. Här kan ålgräs (Zostera marina) bilda stora ängar på västkusten och det klarar sig även en bra bit in i Östersjöns låga salthalt. Sjögräs är ju blomväxter som evolutionärt är nära släkt med landväxter. Och som vi skrivitflera gånger här, så är de inget för oss människor att äta. Så i år på Internationella Sjögräsdagen vill vi fira sjögräsblommor och berätta om hur de anpassat sig till att föröka sig i vattenmiljön.
Enhalus acoroides, tape seaweed som den kallas på engelska, har ett spännande sätt att föröka sig, med hon- och hanblommor. De små centimeterstora hanblommorna släpps loss från plantan och ser ut som små vita frigolitkulor. De driver runt på ytan tills de stöter på och fastnar på de stora honblommorna, som sitter fast på en lång stjälk. Enhalus acoroides lever på tidvattenkuster och när vattenståndet sjunker kommer honblommorna upp till ytan och en massa hanblommor kan då samlas i honblommorna. Och redan här får vi flagga med en liten brasklapp, eftersom man KAN äta fröna hosEnhalus acoroides.
Stor, utslagen honblomma som samlar på sig små vita, fritt flytande hanblommor. Bilden är från Eat The Weeds.
Hos Posidonia oceanica sitter ett antal blommor tillsammans i en blomställning. Blommorna liknar landväxternas blommor och har både ståndare och pistiller, och de producerar ett frö per blomma. I Medelhavet blommar de under den kalla tiden på året. När fröet är moget flyter det först upp till ytan och kan där driva med vågorna ett tag. Sedan sjunker fröet till botten där det gror till en ny planta. Hos andra arter som t.ex. Halophiladecipiens sitter han- och honblommorna istället i samma skida. Lite som hos hårsärv, Zannichellia palustris, som är ett vanligt sjögräs i Östersjöns grunda vikar. Hårsärven har också små han- och honblommor som sitter nära varandra i ett grenveck och befruktningen sker under ytan.
Till vänster syns några frön längst ner och lite ovanför en hanblomma hos hornsärv. Till höger ett par honblommor i grenvecket och en hanblomma med sin hjärtformade ståndare. Den kan producera ca 1500 pollen.
Så hur går det till hos vår vanligaste sjögräsart ålgräset? Hittade en artikel publicerad 1980 av De Cock, med titeln ”Flowering, pollination and fruting in Zosters marina L.”. Det var spännande läsning och fina illustrationer. Och artikeln kan kanske ge lite förklaring till varför det kan vara extra komplicerat för ålgräs i Östersjön att klara av sexuell förökning.
Några illustrationer på ålgräsets blommor och frukter.
Blommorna sitter i en rad inne i bladet. Honblommorna har två pistiller. Hanblommorna har många ståndare. Högst upp sitter en ståndarknapp som består av två halvor (kallade theca) som innehåller pollensäckar med pollen. Själva befruktningen, från det att honblomman reser sig upp ur skidan och startar böja sig tillbaka, tar ca 5 – 6 timmar. Alltså måste pollineringen vara klar inom 5 timmar, sen är det för sent. Stiftet böjs tillbaka och märket bryts av. Efter 24 timmar är stiftet tillbaka i höljet men ståndarknappar finns kvar under ett antal dygn, upp till ca en vecka. Efter befruktningen tar det ytterligare runt en månad för frukten att mogna och släppa ut sina frön. En frukt brukar innehålla 8 – 10 stycken frön.
Bilden visar de olika stadierna under ålgräsets blomning och utveckling till frukt och utsläpp av sina frön. Detta blev en ruskigt förkortad beskrivning av hur det går till. Men hoppas ni får en bild av helheten.
Det gäller inte bara att kunna producera blommor utan sen skall alla delar i befruktning och mognad fungera. Det första tecknet på att blomningen startat är produktionen av en liten gasbubbla inne i höljet där ståndarknapparna sitter. För att producera bubblorna och initiera befruktning krävs ljus. Bubblorna innehåller huvudsakligen syre och koldioxid, men kan också innehålla små mängder etylen. Förekomsten av etylen, som är ett naturligt gasformigt växthormon, skulle kunna ha en direkt funktion i utvecklingen hos ålgräsblomning och mognad.
Vi önskar alla våra sjögräs-kollegor en fin sjögräs-dag!
Nu i veckan så jubilerar Tångbloggens alldeles egna Tant Tång, Lena Kautsky, genom att fylla 80 år. Lena har såklart firats ordentligt i flera sammanhang, men vi vill ju även uppmärksamma det här på Tångbloggen.
Frukostbricka för alg-forskare. Allt vad man kan tänkas önska sig.
Vad som en gång började i Brunnsviken i Stockholm, har blivit en karriär som nog bäst sammanfattas med ordet generositet. Lenas nyfikenhet på naturen i allmänhet och blåstång i synnerhet har smittat många studenter och lett till vidare karriärer inom ämnet, akademiska eller ute i samhället. Lena har ett enormt nätverk som hon frikostigt delar med sig av till de många studenter hon har handlett genom åren. Jag började doktorera för Lena 2010, sist i en lång rad av doktorander, som alla har fått ta del av hennes kunskap och glädje kring allting akvatiskt (och en och annan landväxt eller lav). Jag togs genst upp i den fantastiska gemenskap som Lena skapat. Flera av oss i ”tångfamiljen” träffas fortfarande på en bit mat och tångprat då och då.
2012 startade Tångbloggen, när Lena Bergström, före detta doktorand till Lena, föreslog en blogg så hon kunde följa mitt och dåvarande doktorandkollegan Helena Forslunds olika tång-experiment. Med viss skepsis tog sig Lena an detta nya sätt att kommunicera. Vårt blygsamma mål var hundra besökare.
Men eftersom Lena verkligen tycker om att berätta om havet för alla som är intresserade, och mer än gärna svara på frågor från alla som undrar något, så blev hon snabbt en inbiten bloggare. Och besöksantalet bara växte! Nu ligger vi på mellan 20-30 tusen (!!) besökare årligen. Under åren har bloggen täckt in allt möjligt alg-relaterat, både från Östersjön och från våra resor ut i världen. Flera inlägg är vackert illustrerade av Lena med akvareller. Allt för att öka förståelsen för Östersjön, tångskogen och hur viktigt och spännande livet i havet är.
Lenas konstnärliga ådra kommer ofta väl till pass
I vissa yrken innebär pension att man slutar arbeta. För en professor innebär övergången till emeritus att man nu kan ägna sig åt forskning på heltid. Och för följare av Tångbloggen så vet ni att Lena inte har tid med att sluta arbeta. Det finns ju så mycket spännande frågor att besvara fortfarande. Nu senast har det skickats ut blåstång i rymden. En förberedelse för att kunna söka pengar till att skicka upp blåstång till den internationella rymdstationen ISS, något som Lena länge har varit sugen på.
Alla som har haft glädjen av att arbeta med Lena håller säkert med mig om att det är en ynnest att få ta del av denna nationalklenod som hon är. Borde det inte snart vara dags för ett Sommarprat i P1?
Ett STORT GRATTIS och trefaldigt leve, HURRA HURRA HURRAAAA för Tant Tång på hennes födelsedag.
Tant Tång – alltid redo att visa och förklara. Här på Askö inför besök av HKH kronprinsessan Viktoria
Bästa läsare. Det verkar som om det har kommit in ett troll i tångskogen. Under veckan så har flera kommentarer med otrevlig ton dykt upp i kommentarsfälten och utgett sig för att vara från olika personer.
Idag så hade trollet skrivit en tråkig kommentar där jag själv stod som avsändare. Dessa är inget att bry sig om eller ta på allvar och vi försöker städa undan så snabbt det går.
Bästa hälsningar Tångbloggen
Det finns trevliga troll, och så finns det sådana man möter på nätet…
Stormen Johannes börjar lunga ner sig, med stora vågor bryter fortfarande in vid det lilla skäret mellan bryggorna.
Efter stormvindar och häftiga vågor har mycket av det fina tångsamhället i den närmaste viken vid min brygga spolats upp på land. Botten i den närmaste viken har blivit av med mycket av blåstången, Fucus vesiculosus som satt på små stenar. Nu ligger den i tångvallen högt uppe på stranden.
Många av de märkta plantorna ligger nu uppe på stranden.Klart vatten efter stormen. Nästan ingen tång kvar på botten.
Att det fanns ett så fint tångbestånd beror på att jag samlat in tång på stenar, könsbestämt plantorna och satt ut dom i viken för att ha material lätt tillgängligt till vårens experiment.
Minst sagt lite jobbigt. För det kommer att göra att jag behöver bada och samla tång tidigt och lyckas med att göra tidiga bestämningar av kön långt innan de är mogna. Kan nog behöva mikroskop till detta.
Det var fortfarande ganska varmt i vattnet för några veckor sedan. Runt 2,5 0C. Men så placerade sig ett högtryck över Sverige och Östersjön. Snökanonerna började dra in över oss. Visserligen fick vi inte lika mycket snö som längre upp vid Gävlebukten. Och nu har det också varit kallt under flera veckor. Idag när jag vara nere och mätte var det -0,4 0C så blir det lugnt lägger sig nog isen snart. Det har redan bildats stora isklumpar kring bryggpålar och badstegen.
Till vänster en stor honplanta knuten på ett rep.När vattennivån sjönk har all tång fryst in.Några tångplantor syns som mörkare fläckar i viken. De kommer nog inte heller att överleva.
Effekten av lågt vattenstånd och is gör att blåstångsplantor kommer att frysa fast i isen och riskerar att slitas loss. Många av plantorna på badstegen kommer att dö av att ligga infrysta i isen under lång tid. Blir intressant att se om stegen kommer att vara helt tomma eller om någon del som t.ex. en fästskiva har lyckats överleva till våren och islossningen.
Denna Följe-Tång fortsätter när isen smälter i vår. Hälsningar Tångbloggen.
Tillsammans med kursledare Angela Wulff, professor i marin botanik vid Göteborgs universitet, och min otroligt roliga kollega Lina Rasmusson, forskare med speciellt intresse för kalkinlagrande rödalger, spenderar vi en hel helg med att i stort sett bara prata alger, i stort och smått.
Underbara Lina Rasmusson, känd från den populära podden Under Havsytan, undervisar på kursen. Här uppskattar vi fintrådiga rödalger.
Under kurshelgen får deltagarna bekanta sig närmre med både makro- och mikroalger. Det kikas i mikroskop på små små alger och vi lär oss hur man kan göra sin egen lilla algodling hemma i köksfönstret.
Hårt arbetande med att nyckla makroalger
Vi går även igenom hur man använder en artnyckel för att ta reda på vilka alger man har hittat, och ger tips på bra litteratur i ämnet. Dessutom får deltagarna göra några olika laborationer som är användbara vid undervisning för att bland annat visa på olika algers pigmentinnehåll, fotosyntes och hur man kan bevara alger genom att pressa dem till ett herbarium.
Med en adapter till stereoluppen blir det lätt att ta snygga bilder på sina alger.
Det har, som alltid, varit en jätterolig helg med otroligt intresserade och nyfikna studenter. Det ska bli kul att ses snart igen och då föreläsa om mina favoriter: brunalger.
Är du sugen på att gå kursen? Klicka här så kan du läsa mer om vad den innehåller och när du ska anmäla dig. Vi kanske ses nästa år.
Det blev också den soligaste och finaste dagen såhär långt i december 2025.
Den 21 december infaller vintersolståndet, årets kortaste dag. Redan imorgon vänder det och dagarna blir långsamt längre och längre. November och december har varit två gråa och regniga månader med mycket lite solsken. Någon sa att det bara varit 40 minuters solsken under de första 3 veckorna i december. Att vakna till en klar himmel och vacker soluppgång kändes härligt! Och det blir antagligen strålande solsken hela dagen.
När vi haft mulet och regnigt under så lång tid måste det ha varit ännu mörkare en bit ner i Östersjöns vatten. Hög tid att kolla vid bryggan om det fortfarande finns lite plankton som är i farten och vad gör smådjuren såhär års i tångruskan? Hur kallt har det hunnit bli i vattnet?
Nisse hjälper till med planktonhåven på piren i Räfsnäs hamn.Några knippvattenblom svävar i vattenprovet.
Fick hjälp med att håva plankton utmed den långa piren i hamnen i Räfsnäs igår när det fortfarande var lite mulet. När vi tömde provet i en liten flaska kunde jag direkt se att det fanns en hel del knippvattenblom, Aphanizomenon flos-aqua som flöt runt i vattnet. De är mörkt gröna och tätt ihop packade trådar som liknar barr. Ett tecken på att vattnet fortfarande är ganska varmt. Terometeren visade på + 5,6 0C men jag avstår från att bada.
Den tunna isen har lagt sig på dammen i natt och bildat mönster som liknar blad på ytan.Blåstång och ett knippe kräkel (Furcellarialumbricalis). Tången var allt med stora tångmärlor
Det var kallt i natt och på vår lilla damm hade isen lagt sig igen nu på morgonen och det gnistrade i gräset och på bryggan av rimfrost.
Det gick lätt att plocka upp blåstången som hänger i snöre från bryggan. Lite fuskigt men det är skönt att inte behöva gå ut i vadarbyxor och bli våt och kall om armen för att kunna plocka upp tång som sitter på små stenar. Eller bada om det är högt vattenstånd. Passade också på att kolla på havstulpansplattan som hänger kvar vid brygga.
Resultatet av betande tångmärlor och tånggråsuggor syns på tången.Några förökningstoppar verkar redan vara på gång att utveckla sig.Två sländlarver och en mindre havsnål som försöker gömma sig under tångmärkor och ett hus till en sländlarv.Repet till havstulpansplattan har påväxt av ullsläke och en fiskidel leker litet snöre och försökte gömma sig.
På piren där jag tar mina planktonprov växter grov tarmalg, Ulva intestinalis runt kanten av ett vattenfyllt hål. Tycker det ser ut som ett fotavtryck. Grov tarmalg är en tålig art som klarar av att leva i små vattensamlingar där salthalten kan variera mycket och risken är stor att frysa fast eller torka in beroende på årstiden. Detta får bli mitt lilla projekt att hålla koll på.
Blir det en riktigt mild vinter och den klarar att överleva eller kommer den att frysa in och sen starta på nytt från övervintrande sporer? Fortsättning följer.
Nära Naturum Öresund finns ett exempel på Land Art i form av ett stiligt stenrev som ligger vid Ribergsborgsstranden i Malmö. Det har en naturlig och varierande siluett där skarvarna gärna sitter och breder ut sina vingar. Kommer man för nära ut på piren flyger de iväg.
För den som inte hört talas om Land Art tidigare, så kommer begreppet från USA där många konstnärer under 1960-talet valde att arbeta direkt med material från naturen och i naturen. Det finns en grupp som heter Land Art i Skåne som nyligen har skapat Land Art på olika platser i Malmö.
Tång-komposition – Tångkompost?Näringen från tången göder växterna
Under konferensen ”Ringar på vattnet” fick vi också prova att göra Land Art av ilandspolat material som vi hittade på stranden. Uppgiften var att berätta något om livet i havet utanför. Några av tavlorna fick plats innanför den tjusiga guldramen, medan andra var för stora och istället fick en ram av torrt rufsigt ålgräs.
Biologisk mångfald -sorterad och organiseradTångskog och fotavtryck i sanden.
Land Art får helt olika uttryck om det omges av en praktfull gyllene ram eller buntar med torrt ålgräs.
Upplevelsen att göra Land Art på stranden gav oss på Tångbloggen en idé! Under 2026 kommer det att dyka upp Land Art som skildrar havets skiftningar och förändringar under året i en serie ”Årstider i Havet”. Vilka vatten och vilka platser får bli en överraskning.
Turning Torso skymtar i bakgrunden. Tångvallen består främst av dött ålgräs blandat med lite tång och rödalger.
Under två intensiva dagar i Malmö kring temat havsmedvetenhet och pedagogik, fick vi möjlighet att hjälpa till med att plantera ålgräs i Södra Varvsbassängen. Men innan jag berättar mer om detta så lite om platsen där Naturum Öresund och Marint Kunskapscenter har drivit sin verksamhet under många år. Huset är specialbyggt och ligger jättefint längst bort på Ribersborgsstranden. I fjärran syns Malmö stadsprofil med det nu 20 år gamla och hela190 meter höga Turning Torso, som nästan försvinner i diset. På Naturum finns fina akvarier med tång där småfiskar kan gömma sig och det är även plats för oss att undersöka fynden från stranden.
Under den första dagen deltog vi i en workshop och arbetade med havsmedvetenhet genom att skapa berättelser, under ledning av Therese Carnemalm, havsambassadör inom projektet Bauhaus of the Seas Sails. Vi fick prova på att spela några spel som pedagogiska verktyg, både det välkända datorspelet Minecraft som dykt ned under ytan i ett samarbete med IOC Unesco och Stiftelsen Voice of the Ocean, ett nytt brädspel om Östersjön som tagits fram av HELCOM, Ecosfera Baltica och två inspirerande spel kallade Laxleken och Havsnejonögat presenterade av Claes Rosander, Kattegatts kustvattenråd.
Nästa dag startade med att medlemmar i nätverket presenterade några aktuella projekt. Micaela Lundell berättade om miljögifter och fiske, två nya delar i Lektionsbanken som finns på Östersjöcentrums hemsida, följd av Björn Källström, Göteborgs marinbiologiska laboratorium som presenterade det internationella projektet BiodivOcean, där deltagarna undersöker den biologiska mångfalden i sitt havsområde med hjälp av ett rack med plattor där djur och alger kan etablera sig.
Annika Rockström berättar om projektet.Vacker illustration av påväxt på plattan.
Konstnären Annika Rockström visar hur en grupp elever på Gullmarsgymnasiet i Lysekil tolkat påväxten på plattorna i akvareller. Jag har tidigare sett målningar från detta projekt utställda i entréhallen på Tjärnö marina laboratorium.
Under de bruna ålgräset finns levande gröna fina skott.I hinkarna ligger fina skott av ålgräs till planteringen.
Efter lunch var det dags att gå till Ribersborgsstranden och leta efter fina ålgräsplantor med rötter. Det gällde att gräva runt och lyfta fram de levande plantorna djupt nere i vallen. När vi var klara hade den bruna tångvallen med torkade ålgräs bökats om och blivit vackert grön i jakt på fina, levande ålgräs-skott till återplanteringen.
På bilden syns transeketer där ålgräs planterats.Erica Wik demonstrerar hur man knyter fast ålgräs. Michael Palmgren fixar lagom långa snören.
Sen bar det av till Södra Varvsbassängen. Där hjälptes vi alla åt att knyta fast ålgrässkotten på smala järnrör och släppa ner dom i vattnet med ett plums. Det kommer att bli spännande att höra till våren om planteringen lyckats och att det då kanske finns början till en ny ålgräsäng nära kajkanten.
Här släpps ålgräsplantor ner i vattnet. Foto S. PetersonSkall bli kul att höra ur plantorna klarar sig.Foto: S. Peterson
Till sist: Stort tack för två roliga, intressanta och givande dagars samvaro vid och om havet.
Tångbloggen 