Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘herbarium’

Det är svårt, för att inte säga omöjligt att få veta något om hur det såg i vattnen under ytan om inte några algologer (forskare med fokus på alger) hade samlat in och pressat alger som sparats i våra herbarier för framtiden. Det finns dessutom några unika samlingar av hur blåstången såg ut i Stockholmsområdet ifrån den innersta utbredningen i Stockholms skärgård. Där gränsen för tångens utbredning har legat i Trälhavet. Det finns nu tecken på att tången kanske håller på att flytta ännu lite närmare Stockholm, men det är inte det detta inslag på Tångbloggen kommer att handla om. Istället kommer här ett litet försmaksprov på vad detta unika herbariematerial kan berätta för oss. Vad som annars varit försvunnen kunskap. Materialet täcker en period på över 50 år, när stora förändringar skett i vattnen i Stockholms skärgård.

Vid den första provtagningen 1968 var tillförseln av näringsämnen till skärgården som störst. Mycket avloppsvatten gick helt orenat rätt ut i skärgårdens vatten och vikar.

Herbarieark insamlat av Inge Lennmark. Materialet förvaras på Evolutionsmuseet i Uppsala.

Plantorna på arket från 1968 är små, uppskattningsvis ca 2-3 år. Fästskivan kan vara äldre. De är mycket överväxta av tarmalger (Ulva intestinalis), fintrådiga brunalger (Pylaiella eller Ectocarpus) och tångbark (Einhornia crustulenta) Tecken på att vattnet är näringsrikt.

År 1990 hade reningsåtgärderna i området kommit ganska långt, även om påväxten av tångbark och havstulpaner (Amphibalanus improvisus) täcker de äldre delarna av blåstången.

Tångplanta från Lerviksudde. Materialet har förvarats på Stockholm Vatten.

År 1990 fanns det få plantor vid Lerviksudde. Den vi ser på bilden ovan var kraftigt överväxt med tångbark på fjolårets skott. Och det syns redan att de första individerna av tångbark har etablerat sig på årets skott, som inte längre har kvar sin aktiva unga vävnad som normalt kan förhindra påväxt.

Material som samlats in 2001 visar på ett större slitage av blåstångsplantorna, som kan bero på att fartygstrafiken i området har ökat. Samtidigt är de fortfarande mycket påväxta av havstulpaner och tångbark. Vid den senaste provtagningen 2020 tyder påväxten på att vattenkvalitén blivit allt bättre och skotten är mindre påväxta.

Även denna planta är insamlad vid Lervik. Den plockades 2001 av Lisa Andersson, Stockholms universitet.

Tångplantan som samlades in 2020 är nästan helt överväxt med tångbark och havstulpaner. Detta är tydliga tecken på att det finns mycket partiklar för dessa djur att filtrera i vattnet. Det skulle kunna bero på mycket båttrafik som grumlar upp bottensediment. Tittar man noga på topparna är många av avslitna. Även dessa skador skulle kunna hänga ihop med mycket fartygs- och båttrafik i området.

Stor, gammal tångplanta från Lerkviksudde med förökningstoppar, insamlad 2020.

I materialet vid den senaste insamlingen 2020, hittades denna stora äldre planta med en del påväxt av lite tångludd och andra fintrådiga brunalger och tångbark. Men stora delar av plantan är utan påväxt och har en ljusare olivgrön färg som talar om att vattenkvalitén har blivit mycket bättre.

Tänk vad bara dessa få ark med pressad blåstång kan berätta om hur vattenkvalitén förändras över tid. Från en period när tången var skuggad och överväxt med grönalger på årsskotten, till idag när det finns stora blåstångsplantor som överlevt under flera år. Artsammansättningen av påväxten har också förändrats, där mängden havstulpaner och tångbark minskat. Nu kommer vi på Tångbloggen att jobba vidare med materialet och hoppas bli färdiga med en vetenskaplig artikel till våren 2022. Då kommer vi också så klart att berätta mer om resultaten för alla våra Tångbloggsläsare.

Read Full Post »

I helgen var det världspremiär på DiveTeam i Lysekil för alger. Kursen PADI SeaWeed Diver gavs under lördag och söndag, och bättre väder kunde man inte önska sig. Havet låg spegelblankt och solen gassade. Det var förvisso bara 12 grader i vattnet, men eftersom kursen fokuserar på just makroalger, kunde deltagarna välja om de ville dyka med tuber eller snorkla under insamlingsdyken.

Glada kursdeltagare visar upp dagens fynd

Likt havsuttrar guppade de 6 kursdeltagarna längs vågbrytaren vid Släggö på lördagen. Här samlades flera arter in, varav kursdeltagarna lärde sig artbestämma 20 stycken.

Att titta riktigt nära på alger är kul. Det finns många olika strukturer att upptäcka.

På söndagen gick insamlingsturen runt Släggö, så att deltagarna kunde observera hur skillnaden i vädersträck och vågexponering påverkar vilka alger som växer på olika platser. Kursen skuttade i vattnet från soldäcket bakom kallbadhuset och simmade sakta runt till den nyrenoverade dykbryggan.

En påse att samla i och en sax för att klippa av en bit av de större arterna är bra att ha.

På den här turen hittades 17 nya arter, utöver de som deltagarna lärt sig innan. Artbestämning skedde med hjälp av stereolupp och blandad litteratur. Utöver detta fick deltagarna även lära sig hur man pressar alger till sitt herbarium samt hur man rapporterar in sina fynd till ArtDatabankens Artportal.

Rödalgen Cystoclonium purpureum förekom i rikliga mängder, även om den ofta blivit blekt gul av solens strålar.

Vi önskar samtliga kursdeltagare en härlig alg-sommar och hoppas att de hittar mycket nytt att kika på under dyken.

Read Full Post »

Inget piggar upp i vintermörkret som när goda vänner och trogna läsare av Tångbloggen hör av sig med tips om trevligheter.

Här är det Bohusläns Museum som visar upp sitt exemplar av pionjären Sophia Åkermarks algbok ”Typsamling af Skandinaviens Alger” i museets julkalender. Lycka att få se lite av detta fantastiska verk! Och inspiration att jobba vidare på det egna herbariet till våren och sommaren.

Sophia föddes i Göteborg 19 februari 1817 och hette då Areschoug. Den algkunnige känner säkert igen det namnet som auktor (namngivare) på flertalet alger. Men det är inte Sophia, utan John Erhard Areschoug, hennes bror, som döljer sig bakom den ansenliga mängden algnamn. Han läste i Lund och träffade där dåtidens storheter som Carl Adolph Agardh och Elias Fries. År 1840 blev han lärare i naturvetenskap i Göteborg och ägnade stor del av sina tio år där med att studera den bohuslänska havsfloran. Man kan ju misstänka att Sophia måste ha deltagit i hans exkursioner, kanske även ha bidragit till hans arbete med alger från många delar av världen. Dock var förutsättningarna något sämre för en gift kvinna att ägna sig fullt ut åt en vetenskaplig karriär, men hon anses faktiskt vara Sveriges första kvinnliga botanist. Vi känner såklart en stolthet och gemenskap i hennes val att studera just alger. Sophia gav ut sin bok själv 1870, och vi är glada att ha fått se hennes omsorgsfullt pressade alger.

Read Full Post »

Den 18e juli kommer 24 tjejer att hoppa i vattnet för att fira årets bästa dag: PADI Women’s day. För sjätte året i rad samlas tusentals kvinnor världen över för att tillsammans fira vårt gemensamma intresse för havet, vår passion för äventyret och bevarandet av det marina livet.

12 Tångbloggen önskar ett gott slut på 2019

Det finns många sätt att njuta av havet

PADI – Professional Association of Underwater Instructors, är världens största sportdykningsorganisation. Men som i många andra sporter så är även dykningen aningen mansdominerad. Eventet uppkom 2015 för att uppmärksamma och uppmuntra kvinnor som dyker, men även för att locka fler kvinnor att upptäcka världen under ytan. Sedan dess har det blivit en en uppskattad dag där alla känner sig välkomna, oavsett ursprung, utbildningsnivå eller tidigare erfarenheter.

Detta året fokuserar vi i Lysekil på kunskap och bevarande.
Malin Dahlström, Course Director på Dive Team Lysekil har tillsammans med Ellen Schagerström skrivit en PADI kurs som heter PADI SeaWeed Distinctice specialty, där målet är att sprida kunskap om alger!

Kursen behandlar bland annat algernas uppbyggnad, vad som skiljer röda, gröna och bruna alger åt, varför de kan variera i form och hur man använder en nyckel för att artbestämma en alg. Kursen kommer även visa hur man kan spara sina alger genom pressning i sitt eget herbarium och hur man rapporterar in sina fynd till ArtDatabankens Artportal. På PADI Women’s Day kommer deltagarna i Lysekil få ett smakprov på delar av den två dagar långa kursen. Givetvis ingår det ett dyk i de algrika vattnen kring Lysekil, i Gullmarsfjordens mynning.

Den som kan några olika alger får aldrig ett tråkigt dyk. Och denna kurs behöver man inte ens ha dykcertifikat för att gå. Det går nämligen nästan lika bra att upptäcka algernas magiska värld med en snorkel.

Givetvis kommer vi lägga upp lite bilder, kommentarer och intryck från dagen här på Tångbloggen

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Härliga färger och former väntar dig under ytan.

Read Full Post »

Att artbestämma en alg är inte alltid lätt. Det här exemplaret hittade jag liggande på mjukbotten vid lågvatten på en av Saltö’s stränder, i norra Bohuslän förra veckan. Det första är att försöka bestämma sig för om algen är grön, brun eller röd! De kan nämligen, speciellt när de ligger torrlagda vid lågvatten eller blivit uppspolade på stranden och legat en längre stund, tappa sin färg.

bild 1 Saltö lågvatten tarmalger20200520

Lågvatten med torrlagda brun, grön och rödalger. De gröna tarmalgerna har kvar sin tydliga färg.

Finns fästet kvar eller om du kikar längst ner på grenarna, så är det där som algens riktiga färg brukar finns kvar. Andra delar bleks lätt. Månadens alg för juni är mindre vanlig med riktigt fin tycker jag. Den lyste guldigt gul i vattnet, så första gissningen skulle vara en brunalg. Men längst in i plantan fanns lite röda delar som avslöjar att det faktiskt är en rödalg.

bild 2 Chylocladia 20200523

En blekt rörgrening, Chylocladia verticillata kan se ut att vara brun. Det gäller att kika vid basen, där brukar färgen fortfarande synas.

Algen heter rörgrening, Chylocladia verticillata. Så hur känner man igen den? Grenarna är ihåliga och har små insnörningar som gör att den blir tydligt ledad. Från dessa insnörningar går motsatta eller kransställda grenar ut. På danska har den fått namnet ”kransrör”. De blir ca 5-30 cm höga och växer på andra alger eller direkt på stenar och skal på lokaler som är relativt skyddade från vågor.

Rörgreningens tetrasporofytstadium och gametofytstadium ser likadana ut makroskopiskt. Detta kallas för isomorf generationsväxling. Tetrasporofytstadier brukar man kunna hitta i augusti och gametofyterstadiet kanske lite tidigare redan i juli. Men eftersom arten är relativt ovanlig utmed den svenska kusten saknas närmare kunskap om detta i våra svenska vatten. Den är däremot lätt att känna igen och kan möjligen förväxlas med Lomentaria arter.

Några foton ur Danmarks Havsalger del 1 visar på att vid insnörningarna är bålen delad med en skiljevägg. Vi berättade om denna utmärkta algflora i ett tidigare blogginlägg.

Rörgrening

Foto visar skiljevägg (C och D) och tetrasporangier (G).

Rörgreningen har tetrasporangier som ligger spridda i barklagret i de yngre delarna av bålen och kulformiga gonimokarpier (F) som också ligger i ytterbarken, som består av många småceller och större celler vilket syns på delbilden E.

Så detta kan vara en art att leta efter i sommar, antingen som ett strandfynd eller när du är ute och snorklar. Vi kommer med fler tips om alger att leta efter för den som är intresserad.

Och vill du dokumentera dina algfynd med mer än kameran, så har vi beskrivit hur du gör ett herbarium i en liten film.

Vi kan även flagga för att det kommer en specialinriktad alg-kurs för dykare och snorklare under sommaren. Perfekt aktivitet för hemestern. Kursen kommer att ges vid flera tillfällen i Lysekil. Mer information kommer snart. Glöm inte att följa Tångbloggen så du inte missar detta.

Read Full Post »

Det finns så många vackra alger längs våran svenska kust, som den trogna läsaren av Tångbloggen och Månadens alg är väl medveten om.

Hur gör man då för att kunna njuta av denna skönhet och rikedom året om, och kunna minnas härliga strand- och badupplevelser?

I vår lilla film visar Tant Tång hur du enkelt gör ditt eget algherbarium. Nu kan du njuta av havets skönhet hela året, eller skicka det till en vän.

Read Full Post »