Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘expedition’

Det är alltid lika roligt att gå på en strand eller i kanten på en mangrove damm och leta efter skal från snäckor och musslor. Variationen är stor. Här är mina samlingar från mangrove området vid Phu Long, Monkey Island med mest koraller och slitna skalrester Lan Hai Bay och en liten samling på de arter som vi smaskat på under resan.

skal från mangrovenskal från Monkey island
skal från maträtter

Annonser

Read Full Post »

Odling av alger är begränsad i Vietnam. På vägen från Phu Long till Cat Ba såg jag plötsligt alger lagda på tork utmed vägen. Flera kvinnor gick och krattade ihop de torkade algerna som tidigare samlats in från den intilliggande dammen där de växer naturligt. Algerna samlas in och läggs i stora säckar som väger runt 10 kg. Ersättningen för 1 kg torkade alger är ca 1 kr (ca 7000VDN). Det låter inte mycket men kan ändå bli ett bidrag till lönen som ligger runt 2000 -3000 kr/ månad.
samla torkade rödalger
rödalgskörd
Kvinnor som krattar ihop rödalgerna och stoppar dem i säckar.
Min första gissning på vilken art det var, var Gracillaria, vilket gick att bekräfta när jag hittade några plantor som inte var torra.
Gracilaria spp.
Bild på Gracillaria spp. från algskörden fotat på ett kaffekoppsfat på hotellet. Hade glömt att packa ner presspapper!
Daniel plockar alger
Vid besöket på fiskodlingarna i går, samtidigt som de andra pratade med odlaren och undersökte vilka fiskar som odlades i de olika kassarna och vad de matades med låg jag på knä och kollade efter vad som växte på kanterna till kassarna och på näten. På ett ställe var det så smalt så där fick jag hjälp av Daniel, en av masterstudenterna med att gå ut och leta alger.
Cladophora
Ulva
Här kommer några bilder på fynden! En Cladophora spp. och en Ulva spp., ser precis ut som vår art på västkusten, en Bryopsis spp. och en Polysiphonia spp. De sista två arterna var så små så jag lyckades inte fota dem bra. Algerna hittades bara i de innerst belägna fiskodlingarna, närmast kusten och bara ner till ca 0,5 meters djup. Troligen för att vattnet är så grumligt så att ljuset inte räcker till. Det som annars växer mest på kassarna är olika arter av filtrerare, som svampdjur och hydroider.
Hydroid med symbiontisk rödalg
Vackert rödfärgad och fint förgrenad hydroid, liknande Dynamena. Den röda färgen har den från en symbiontisk rödalg som lever inne i djuret vägg.
Svampdjur och ostron

svampdjur, blå o röda

Krabba i svampdjur
De som hade de vackraste färgerna var olika arter av svampdjur, i färger från rödbrunt, rött till klart blåa. I en av dem hade en liten krabba hittat ett bra skydd. Strax tar vi speed boat till Phu Long och tillbaka till fastlandet och sen transport till Hanoi för de sista två dagarna innan hemresan till Stockholm. Kommer att berätta lite om strandfynd i morgon.

Read Full Post »

Dagens exkursion var att besöka ett antal av de 120 familjer som livnär sig på fiskodling i området strax utanför Cat Ba.
karta Lan Ha Bay
Karta över Lan Ha Bay. Området är kraftigt påverkat av både lokalt från fiskodlingarna, orenat avlopp från samhällena kring kusten, hamnbyggen och från avrinningen från Röda floden som transporterar ut stora mängder sediment, organiskt material och näringsämnen.
vy av fiskodlingVy över några av fiskodlingarna.
De ligger väl skyddade mellan höga klipptoppar. Odlingar flyttades in efter en häftig tornado som kom oväntat och förstörde många kassodlingar för runt 3 år sedan. Vi åkte iväg på tidigt på morgonen för att hinna ut till de flytande bostäderna omgivna av kassar där olika arter av fisk odlas för att så småningom säljas på närliggande marknad. Väl framme vid den första odlingen som vi besökte pågick avlastningen för fullt i lådor dels för matning i den odlingens kassar och dels till försäljning och transport till närliggande kassodlingar.skräpfisk försäljning
skräpfisklådor till försäljning
Bildern visar den pågående försäljningen av skräpfisk och lastning i lådor. Nästa steg var att mata fisken i de olika kassarna för hand tills de var mätta och belåtna.

Många olika skräpfiskar:räkorPå några ställen var det många arter både olika fiskar, räkor och någon liten krabba som användes för att mata den odlade fisken med.
Vi åkte vidare till forskningsstationen som också såg ut som en vanlig fiskodling med ett litet hus och många kassar. I en av kassarna var flera av de stora fiskarna sjuka, med sår på fenor, kroppen eller t.o.m. blinda. För att kunna hålla fiskar i täta bestånd i en kasse krävs en god skötsel. Vad som gått fel här fick vi inte veta, men det pågår forskning och hjälp till odlarna vid en forskningsinstitution i närheten.
såriga fiskögonSjuk fisk med såriga ögon

Här testades om det går att behandla fiskarna med sötvatten för att få bort parasiter. De bytte färg när de hamnade i sötvattnet. Först blev de bleka och sedan ändrades storleken på prickarna.
tvätta i sötvatten

behanlding med sötvatten
Bilden visar hur de flyttas från havsvatten till sötvatten och sedan fick de ligga i vattnet runt 10 min. och sedan flyttades de tillbaka till saltvattnet.

På hemvägen såg vi detta vackra fartyg som används för att fånga bläckfisk med på natten med sina många lampor. trålfiskebåt
I morgon kommer jag att berätta om algodlingar i området och vilka algfynd jag gjorde i och runt kassodlingarna.

Read Full Post »

Det har gått några dagar på resan i Vietnam och här kommer en första rapport. Med på resan finns två masters studenter som kommer att stanna kvar i tre månader och studera odlingar i mangrove av räkor och krabbor och kassodlingar med fisk där man använder skräpfisk som mat. Målsättningen är att se hur odlingsverksamheten utvecklats i Vietnam och hur miljöpåverkan kan minskas.

Landade i Hanoi och startade med ett möte på MCD, Marine Life Conservation and Community Organisation, där det serverades kaffe och vi hade en första genomgång. MCD är Stockholms universitets och Institutionen för ekologi, miljö och botaniks samarbetspartner i Vietnam sedan många år tillbaka.

Det är nästan bara kvinnor som arbetar på MCD och allt är mycket effektivt och välplanerat.Det är nästan bara kvinnor som arbetar på MCD och allt är mycket effektivt och välplanerat.

Nästa dag bar det av till Cat Ba, för att studera olika typer av odlingar, allt ifrån högintensiva räkodlingar till lågintensiva odlingar i mangrove där både fisk främst Tilapia odlas i kombination med krabbor och räkor.
skylt vid odlingen

Intensivodling av räkorIntensivodling av räkor
För att hålla värmen bättre under denna kyligare period täcks odlingen.
I den intensiva odlingen tas 2-3 skördar per år av räkor. Efter skörd görs dammen ren med klorin för att döda bakterier och sjukdomar. Ytan i Phu Long området är ca 110 ha och det är ett stort företag som äger den. Det är runt ca 150 -200 personer anställda för att hålla odlingen igång.

Det var otroligt vackert att åka ut till de mindre intensiva odlingarna. Ett landskap som liknar kinesiska målningar. Det är denna typ av landskap som sträcker sig från Vietnam in i Kina.
vy på väg till odlingarna
Karta över Phu Long areaKarta över Phu Long area
Kartan visar området där det finns mycket olika typer av odlingar. Den extensiva odlingen tar upp en 10 gånger större yta och det är runt 120 familjer som lever på vad odlingarna producerar.

hus på damm kanten
Familjen bor i små hus placerade på kanten av dammen. De hade varit ute och skördat stora krabbor som låg i en vackert flätad korg på väg till marknaden. Krabbor är mer lönsamt än räkor att odla i den extensiva odlingsformen i mangroven och har ett högre pris på marknaden. För att starta krabbodlingen tippar de i en större mängd död skräpfisk som mat till krabborna.
odlade krabborOdlade krabbor

Mellan 1990- 2000 när vattenbruket runt ön var som störst förlorades 50 ha av mangrove. Planen är nu att återplantera mangrove och öka arealen. Stora delar av ön ingår i ett av UNESCOs världsarv och för mangrove är 4000 ha skyddade.

Mangrove planteringRhizophora utmed damm kantRhizophora utmed dammkanten
De arter som planeras är i första hand Rhizophora och Avicennia, men vi hittade några arter till. För att säkert kunna bestämma dem behövs frukterna, men det verkar inte vara säsong för dem.

Mangrove, okänd, Rhizophora, Avicennia, okänd, ormbunkeFrån vänster: Obestämd, Rhizophora, Avicennia, obestämd och ett blad från en ormbunke som är vanlig i kanten av mangrove vegetationen.

Sättet är att plantera dem utmed dammen på vardera sidan. I dammarna hittade vi också en art av Ruppia. Det var lågvatten när vi var ute och gick på de smala kanterna av lera mellan dammarna och det fanns många spår av hål där olika arter av krabbor ligger gömda.

krabbhålTre krabbhål, ett med hög kant och ett där det syns att krabban grävt ut slam ut hålet.

Vid den första odlingen hittade vi ett långsmalt kalkrör som ingen visste vad det var förrän vi frågade ägaren till odlingen som berättade att det är röret till en havsborstmask som det finns gott om i dammarna och det gör ont i foten när man trampar på dem.
havsborstmaskrörMan ska inte kliva på någons hus

Read Full Post »

Jajjamensan! Det är dags att hoppa i vattnet igen!

Efter en lång vinter med is och en välförtjänt tur till varmare vatten, var det så dags för undertecknad att åter sänka sin lekamen i Östersjöns svala vatten.

Fältsäsongen 2013 invigdes onsdagen 22 maj på natursköna Gotland, Östersjöns pärla.

För den trogne läsaren kommer det inte som någon överraskning att det var dags för inventering av sommarförökande blåstång runt denna vackra ö. Detta som en del i samma undersökning vi gjorde längs fastlandskusten och Gotland förra året (se tidigare inlägg 2012- En tångodyssé och Gotlands tång undersöks).

Gotland är känt av många för sin fantastiska flora, och orkidéerna trängdes med gullvivor och liljekonvalj längs vägen när vi körde norrut från Visby upp mot vårt första stopp strax söder om Lickershamn.

Orchis mascula- Early purple orchid

Orchis mascula- Sankt Pers nycklar

Tyvärr tror jag att de flesta missar att se hur vackert Gotland är under ytan. Det klara vattnet och de täta tångskogarna är magiskt vackra och börjar redan på knädjupt vatten. Om man inte gillar att bli blöt kan man således uppleva livet under ytan med ett par höga gummistövlar eller vadarbyxor och en vattenkikare.

Vårt andra stopp var ute på Fårö, vid Lauter huvud. Just nu är det ganska så lågt vattenstånd i Östersjön. Det beror på vädret och är inte ovanligt så här års. Men det blir lite knepigt att simma när man hela tiden går på grund. Det var lättare att promenera bland tången och då och då sticka ner huvudet för att kontrollera enstaka tångruskor. Det var nog en och annan turist som stannade vid parkeringen som undrade vad vi höll på med. Man är ju inte direkt diskret i knallröd torrdräkt. Hoppas att jag inte förstörde för många fotografier genom att dyka upp mellan raukarna.

Efter att ha simmat lite utanför klintkanten, där det går från 0,5 meter djup till 15 meter på direkten, begav vi oss mot dagens tredje och sista lokal vid Östergarn.

Här rullade vågorna in i stilla rytm och om jag inte hade varit upptagen med att räkna hade jag kunnat somna, det var så vilsamt. Solen hade kommit fram och värmde gott på ryggen. Jag såg rödspätta, tånlake, tångspigg, storspigg och kantnål.

Plattfisken vilar bland tången.

Plattfisken vilar bland tången.

Natten spenderades på det trevliga vandrarhemmet i Hemse, som hade mycket sköna sängar.

Torsdag morgon inleddes med en färd ner till den allra sydligaste spetsen vid Hoburg. Här stötte vi på fler naturälskare i form av en flock fågelskådare. Arten häckar ofta vid både Öland och Gotlands södra uddar och känns igen på den tydliga tubkikaren som ofts bärs över axeln.

Jag såg även törnskata, stenskvätta och någon gul fågel som jag inte kan.

Havet låg stilla och svanarna som landat en bit bort blev inte arga på den röda bollen som plaskade runt och muttrade genom ett rör (snorkel). Det är kul att se hur mycket små plantor det finns. Det är ett gott tecken.

Resans sista badplats låg strax söder om Klintehamn. På vägen dit besökte vi det fina Naturumet i Vamlingbo och tog en fika. Med kaffe i kroppen parkerade vi vid det som måste vara Gotlands mest trafikerade väg, och bytte om till arbetskläder.

”När du tar av dig byxorna kommer alltid minst fem bilar och en turistbuss” – Gammalt djungelordspråk

Här var den enda lokalen med blåsor på tången! Man kan ju tro att blåstång alltid har blåsor, men icke! Är det så att platsen utsätts för mycket vågor så bildas inga blåsor på tången. Detta för att minimera vågornas grepp, så att tången inte rycks loss.

Blåsor på blåstången - inte en självklarhet.

Blåsor på blåstången – inte en självklarhet.

Det var mycket tångmärlor, tångräkor och tånggråsuggor här, och jag hoppas att jag fick en bild på kantnålen bland tången. Det var tydligt att det kommer mycket näring från land, tångruskorna hade mycket fintrådiga alger växande på sig. Det påminner lite om en lurvig matta när man simmar över det.

Efter att återigen ha uppfyllt djungelordspråket (Varför?!?) styrde vi mot Visby och skrev in oss på Fängelset. Om vi släpps ut imorgon kvarstår att se.

Read Full Post »

Torsdagen är halvdag, med föredrag på förmiddagen och den mycket prestigefyllda tävlingen Yellow Submarine på eftermiddagen (mer om den senare).

Temat Generell marinbiologi fortsatte även under torsdagen. Dagen inleddes av professor Lisa Levin från Scripps Institution of Oceanography i Kalifornien, USA.

Lisa Levin är fascinerande och jag blir imponerad när jag läser presentationen av hennes arbete. Förutom att hon varit ansvarig utgivare för flertalet vetenskapliga tidskrifter samt för 5 specialvolymer om djuphavsbiologi, är hon även rådgivare till den amerikanska regeringen samt i flera internationella marina råd.

Lisa Levin visar bilder från livet i djuphavet

Lisa Levin arbetar med havsbottnar, både i grunda områden och nere i djuphavet. Hennes presentation är full av bilder på djur från bottnar mellan 200 till 1000 meters djup. Hon har deltagit i mer än 30 oceanografiska expeditioner över hela världen, på 12 av dem har hon varit Chief Scientist!

Farkoster för provtagning

Vi fick se data från kuster utanför Indien, Namibia, USA, Norge, Japan och många fler. Presentationen visade nya data på hur syrehalterna i haven påverkar djuren som lever mellan 200-1000 m djup. Effekterna av låga syrehalter är något som djuren här är anpassade till, men på senare år har effekten av höjda halter koldioxid i atmosfären även gett effekter i havet. Detta leder till en del problem när bägge tillstånden sker samtidigt, och är något vi måste börja ta hänsyn till.

För de av er som läst den marinekologiska thrillern The Swarm (Svärmen på svenska) av Frank Schätzing kan jag berätta att vi fick se bilder på både maskar och hydrater. Har du inte läst boken än? Grattis, du har något att se fram emot.

Morten Foldager Pedersen från Roskilde Universitet i Danmark visade en intressant studie där de har undersökt de rödalger som växer på stortarens (Laminaria hyperborea) stam.

Stortare bildar de fantastiska tångskogarna utanför Norges kust, som är en fröjd att dyka i! Stortaren har en grov, rund stam som kan bli lite över metern hög, med en yta som passar många små rödalger. Det är inte mycket ljus som kommer ner genom stortarens breda blad, men rödalger klarar av att överleva i en ljusfattig miljö.

Morten har undersökt hur mycket ljus som kommer ner till dessa stam-sittande rödalger och hur mycket näring de klarar av att producera (genom fotosyntes), för att kartlägga hur mycket de bidrar med till tångskogens totala produktion. Med produktion menas hur mycket solljus som kan bindas in genom fotosyntes och bilda näring.

De rödalger som växer på stortarens stam är snabbväxande, ibland kan de täcka större delen av stammen, särskilt på äldre tareplantor. På våren, innan tarens nya blad växer fram, passar de på att växa som mest, eftersom de får mer ljus.

Rödalgerna utgör bra gömställen för många små djur som lever i tångskogen, vissa djur äter av dem, men Mortens studie visar att de inte bidrar till någon större del av tångskogens produktion. Det är, inte helt oväntat, stortaren som dominerar när det gäller att fånga solljus.

Eivind Oug från NIVA visade hur kungskrabban (Paralithodes camtschaticus) som vandrat in till norska vatten från Ryssland, påverkar de djur som bor på och i bottnarna i de fjordar som invaderats av krabborna.

Kungskrabban är stor och en krabba kan väga upp till 10 kilo! Krabborna är rovdjur och äter gärna sjöborrar, större maskar som bor i rör samt större musslor, som har minskat kraftigt i de områden som påverkats av krabborna. Detta är ett problem, då dessa arter är viktiga för att röra om i sedimentet och hålla det syresatt (lite samma funktion som en jordfräs).

Kungskrabban är god att äta och i Norge är det tillåtet att fånga och döda djur när man dyker (ej hummer!). Det är framförallt benen man äter. Studien är gjord i Varangerfjorden, upp mot ryska gränsen.

Read Full Post »

Det börjar bli lite av en tradition att åka norrut i Juli månad. Inte bara för att uppleva den fantastiska naturen längs vår vackra kust, utan även för en insamling av smaltång och blåstång för höstens studier.

Tidigare år har vi bott i Norrbyn, då vi behövt tillgång till lablokaler på fältstationen. Men i år var det inga lab-krävande experiment på schemat, så istället tog vi en natt på det otroligt charmiga vandrarhemmet Statarlängan i närbelägna Hörnefors.

Statarlängan vandrarhem Hörnefors

Efter en god natts sömn tog vi oss till första lokalen på Järnäs, där det var hela 12 grader i vattnet! Friskt!

Efter en timmes badande (med torrdräkt!) åkte vi vidare söderut till Skagsudde, där Ove med familj bor. Detta är nog en av Jordens vackraste platser. Som botaniker blir man nästan svimfärdig av alla växter och den skönhet som naturen visar upp här.

Natur på Skagsudde


Efter ytterligare badande (även här i torrdräkt då det endast var graden varmare än Järnäs) fick vi lunch bestående av egenfångad och hemrökt böckling samt hembakat tunnbröd. Kan det bli bättre? Knappast.

Oves böckling var fantastisk!

Efter en trevlig stund bar det av till sista lokalen för denna resa; Bönhamn. Då lokalen besökts tidigare har det varit lågsäsong och relativt folktomt. Så icke denna gång. Sommarens första riktigt varma vecka resulterade i ett packat Bönhamn! Tusen tack till den snälla damen på balkongen som viftade in oss och lät oss parkera på hennes framsida. Det hade varit långt att bära från närmaste lediga p-plats annars.

Efter lyckad insamling och många undrande blickar och frågor från semestrande om vad vi höll på med, så rullade vi hemåt med bilen full av tång. En lyckad expedition.

Read Full Post »