Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘årstid’

Det kommer in fler och fler rapporter. Stort tack till alla flitiga Algforskare som bidrar till att samla in kunskap om livet i en tångruska och grönslicksmattorna i Östersjön. 

De flesta rapporterna visar på förekomsten av sommarförökande blåstång utmed kusten. Men det har kommit in några rapporter på platser där det finns höstförökande blåstång. Fotot på denna sommarförökande planta kommer från K. Rilbe, Värmdö. Skulle gissa på att det är en honplanta. 

En gren med sommarförökande toppar av blåstång. Finns inte några flytblåsor nära grenen. Foto: K. Rilbe

Förökningstopparna är fortfarande platta, hårda och ser fina ut. Så den kanske fortfarande kommer att föröka sig vid nästa fullmåne den 24 juli. Är det någon som vill prova så finns beskrivning på hur man gör på Tångbloggen. Det finns också en kort film på Youtube om hur tångägget roterar när spermierna försöker befrukta ägget. Du kan även kika på en film om varför det är så kul att vara tångforskare.

För att leta efter höstförökande blåstång kan det vara dags att kolla igen, om du var osäker förut på vad det är för sort som växer vid din strand.  De kommer inte att vara mogna förrän om några veckor. Så här är några bilder på hur de höstförökande plantorna ser ut och hur förökningstopparna sitter precis ovanför flytblåsorna. 

Det sker stora förändringar under de olika årstiderna i sammansättningen av arter i en tångruska . Så här dags på året förökar sig många arter i Östersjön och efter förökningen dör de. En art som nyss förökat sig är tångmärlorna. Tångmärlor förökar sig i grönslicksbältet där de små tångmärlorna börjar med att växa till för att sedan flytta till blåstången när de blivit lite större. De kan då bli riktigt många och bara några få större finns kvar. Också tånggråsuggorna, när de vuxit till sig lite senare på sommaren, kan öka i antal. Det har inte dykt upp någon rapport med riktigt många tånggråsuggor ännu eller några plantor med stora betskador. 

Det mesta som hittas är båtsnäckor. För den som kollar noga så finns det en lite större snäcka mitt i handflatan, en stor snytsnäcka. Den har ett lock att stänga öppningen med. Foto: K. Rilbe, Värmdö

De vanligaste smådjuren är båtsnäckor, Theodoxus fluviatilis, som kan äta små groddplantor av blåstång, och vi finner även en del nattsländelarver som bygger sina hus av blåstångsbitar.

En art som äter mycket av de små kräftdjuren i tångbältet är spigg. I många områden har spiggen blivit jättevanlig och på sommaren kan det stå en spigghane och vakta boet i varenda tångruska. Men det kostar energi att vakta sitt bo och precis som med tångmärlor och tånggråsuggor så dör många spiggar efter leken. Det kanske ser lite läskigt ut med döda spiggar som flyter ibland tång och grönslick. 

Två döda spiggar i lösdrivande grönslick och blåstång. En vanlig syn såhär dags på året när leken är över. Foto: A. C. Nyberg,Runmarö.

Men det kommer inte att dröja länge innan det syns en massa nya små spiggyngel som simmar runt ibland alger och växter vid bryggan.

Ett litet stimm med spigg i en vacker tångskog. Foto: S. Qvarfordt

Vill du veta mer om vad som händer med spiggen i våra kustnära vikar? Då kan du titta på videon ”Spiggvågen sveper in över kusten”.

Read Full Post »

På våren när ljuset kommer tillbaka och vattnet blir varmare startar algblomningen i Östersjön precis som på land. Det finns många arter av växtplankton som bildar blomningar under olika delar av året, precis som olika arter blommar på land under våren, sommaren och hösten.

Vårblomningen är livsviktig för Östersjöns ekosystem. De mikroskopiska algerna producerar syre samtidigt som de tillväxer snabbt och tar upp fosfor och kväve. Vårblomningen består främst av olika arter av kiselalger och dinoflagellater. En vanlig dinoflagellat är Gymnodinium som kan bildar långa kedjor av celler som gör det lättare att hålla sig flytande och kvar i den övre delen av vattenmassan där det finns tillräckligt med ljus för tillväxten. När de dör och sjunker till botten blir de mat till många bottenlevande smådjur, som östersjömusslan Macoma baltica och blåmusslor.

På våren händer det ibland att det samlas mycket pollen från tall och björk på vattenytan, både i strandkanten och i öppet hav så att vattnet blir ljust gult. Dessa ansamlingar kan ibland misstas för algblomning.

3pollen i strandkanten

Pollen i strandkanten

4pollen färja

Pollen ute i vattnet

Senare på sommaren blir mikroskopiska grönalger vanliga och när det blir riktigt varmt och skönt i vattnet kan cyanobakterier som katthårsalgen Nodularia spumigena och knippeblomsalgen Aphanizomenon flos-aquae massföröka sig och bilda stora blomningar ute i öppna Östersjön.  Cyanobakterieblomningen har förmågan att ta upp kväve direkt ur luften så det räcker med att det finns fosfor i vattenmassan för att de skall kunna växa till och föröka sig. I slutet av cyanobakterieblomningen, när de håller på att dö flyter de upp till ytan och kommer att driva med vind och vågor in mot någon kust. Om det istället blir blåsigt väder blandas vattnet om och blomningen sjunker till botten, där det går åt syre för att bryta ner den döda blomningen.

cyanobakterieblomnig o håv

Håven är blågrön av cyanobakterier. I mätglaset bakom ser men hur cyanobakterierna flyter som ett grönt lager på vattenytan.

algblomning över året

Variation i biomassa växtplankton över året. Notera hur liten mängd cyanobakterierna är i förhållande till vårblomningen.

Tångbloggen har medverkat i en liten film som förklarar mer om vårblomningen i havet. ]

Begreppet algblomning används när en eller ett par arter massförökar sig och ibland blir så många att det syns för blotta ögat och färgar vattnet. De vanligaste är gröna och blågröna blomningar, men vattnet i en vik kan också färgas brunt, rödbrunt eller grisskärt. En art som gör vattnet rött när den förekommer i stora mängder är Mesodinium rubrum, en ciliat, som har röda kloroplaster.

7Mesodinium blomning

Övre bilden visar en ”blomning” av algen Mesodinium, som ses i mikroskop i undre bilden. Foto Eva Lindell.

På svenska västkusten kan vattnet ibland bli grisskärt och lukta rutten fisk – det är mareld, Noctiluca scintillans som massförökat sig. På natten glimmar mareld när de rör sig i vattnet med ett kallt fosforicerande ljus. Jättevackert!

Flera växtplanktonarter kan bilda giftiga blomningar. Orsaken till varför det blir större eller mindre blomningar av just en viss alg vissa år är inte klart. Till dessa växtplanktonarter hör flera dinoflagellater som Prorocentrum minimum, släktena Dinophysis, Prymnesium och Chrysochromulina. Gifterna som dessa växtplanktonarter producerar kan sedan ansamlas t.ex. i blåmusslor, som filtrerar och äter dem utan att påverkas negativt av gifterna. Men om vi människor äter av dessa musslor kan vi bli sjuka, och få t.ex. diarréer. Eller så producerar de ett gift som kan döda fisk. Blomningarna kan vara lokala eller finnas över större områden. Alla musslor som säljs i butik är kontrollerade.

Den art som haft störst påverkan på ekosystemet på västkusten är Chrysochromulina polylepis, en liten fästalg. Detta hände 1988, när en stor blomning, massförökning av denna art slog hårt på många arter, allt från stora alger till fiskdöd, speciellt på fisk i kassodlingar som inte kunde fly undan. Detta är snart 30 år sedan, men någon ny motsvarande kraftig blomning av Chrysochromulina har inte hänt sedan dess även om arten förekommer i planktonprover.

Read Full Post »

Den gångna helgen var jag på västkusten och letade efter spår av höst på stränderna och i havet. Det fanns många hösttecken och många strandväxter hade fått höstfärger men också passat på att efter torkan i somras blomma en gång till. Hittade både glasört och plockade en blombukett som skulle kunnat vara från i juli med prästkrage, rosor, styvmorsviol, rölleka, marviol, och många fler arter, och inte mitten september.
blombuketthöströd glasört
Glasört, när den är ung och spröd är jättegod att bara snabbt förvälla och äta med lite smör ungefär som sparris. På hösten blir den praktfullt röd. Marviolen blommande för andra gången vackert bleklila mot den grå himlen.

Driftvallen en bit upp på stranden är fylld med torkat ålgräs (Zostera marina) som spolades iland senast när det blåste. Detta sker varje höst när mycket av årets tillväxt lossnar och spolas iland. Ålgräs användes förr i världen som tätningsmaterial i väggar.

marvioldrivvall med ålgräs torrt

Högtryck har dominerat under en vecka eller mer och vattenståndet var långt under hela helgen. I vattenbrynet låg plantor av spiraltång torrlagda. De flesta var hårt betade av strandsnäckor, så att bara mittnerven var kvar, men har fått nya grenar som sitter som en rosett från fästskivan. I topparna på de längsta grenarna finns välutvecklade förökningstoppar. Detta är tidigt för året och kan vara ett tecken på att även spiraltången har en andra omgång av förökningstoppar vissa år. Normalt brukar de nya förökningstopparna synas sent på året i november – december.

spiraltång nya receptaklerspiraltång hårt betad

På plantan som ligger på stenplattor syns nya förökningstoppar på de gamla längsta grenarna. Några små tångplantor var också helt överväxta av två olika arter av kolonibildande sjöpungar. Botryllus schlosseri kallas blomsjöpung på svenska och ser lite ut som en oregelbunden formad blomma. Den andra arten Botrylloides sitter individerna i längre slingrande band. Den ser också mörkare ut. Båda kan täcka stora ytor och växter över tångplantor, på stenar och skal. Detta är helt klart ett lyckat år för dessa två arter av sjöpungar. Har aldrig sett så mycket av dem växande överallt på grunt vatten.

bottyllus stenbotryllus och botrylloides

På tegelstenen sitter en massa blomsjöpungar. Den undre tångplantan är täckt av Botrylloides och den övre av Botryllus, samma som på tegelstenen.

Det finns också massor med små nya japanska ostron. Förökningen har varit bra i år genom den varma sommaren och höga vattentemperaturer.Det sitter massor på piren vid Tjärnö och i sundet mellan Tjärnö och Saltö. Så även om en del kommer att dö under vintern har denna nya art kommit för att stanna. Jag går vidare och njuter av de härliga höstfärgerna utmed stranden i solen, från rödbrun marips, framför gul strandråg och knallgröna välgödslade väster på gammal tångvall.

marsipsstrandbild 1

Read Full Post »

Det är inte bara torrt på land och landväxterna tappar bladen, utan det långvariga högtrycket har också gjort att det är mycket av de alger som växer grunt ligger torrlagda i solen under många timmar varje dag. Det gör att även de grunt växande algerna har problem.

lågvatten med spiral spirlatång torr receptakler

Den grundast växande tångarten, spiraltång klarar att ligga torr i gassande solsken. Förökningstopparna ser ut som någon har tappat mängder med pärlor på stranden.Senare på året kommer förökningstopparna att ha försvunnit och spiraltångens plantor ser små ut med nya gröna toppar.Blåstång klarar inte att torkas ut lika mycket och växter lite djupare och sågtång hittas alltid under det lägsta vattenståndet och tål knappt att bli uttorkad alls. Hur mycket uttorkning och hur långe de olika tångarterna tål att ligga torrlagda är en av de faktorer som gör att det finns en zonering av arter från de grunt växande till de som förekommer på större djup. Många fintrådiga arter av alger tål uttorkning dåligt.

Med varierande vattenstånd och små vågor som rullar in mot stranden sorteras större och mindre skalbitar som bildar ett vackert vågigt mönster – ett minne efter när vågorna kom in vid förra högvattnet. Varje dag när jag kommer ner till viken ser mönstret annorlunda ut.

Spår av vågor

En av dagarna hade det kommit in ganska många öronmaneter, men vinden hade drivit upp dom på stranden och när vattnet drog sig tillbaka blev de kvar på sanden och torkade in. Torra blanka skinn där de fyra ringarna eller öronen som gett den dess namn fortfarande syns. Det har varit en härlig sommar utan mycket maneter av något slag och definitivt inga brännmaneter. Toppen för oss badare.

torra öronmaneter

I små vattensamlingar som blir kvar under lågvattenperioden växter blåstång och Sargassosnärjan, en nyinvandrat art som hittades i området vid Tjärnö marina station under mitten av 1980-talet och nu växter överallt. Den kunde sprida sig snabbt genom att en planta både har ägg och spermier och kan bilda nya små groddplantor själv. Speciellt i hamnområden på småstenar och skal där det inte växte några stora alger förut är den vanlig. Där ser den lite ut som en enebuske och kan bli stor hög med ett rikt liv av många små kräftdjur och snäckor. Andra arter i den grundaste delen är olika grönalger som frodas i år. Varmt och lågvatten – kan de torkas ut och hinna med en generation till. Det syns tydliga tecken på att tarmalgen håller på att föröka sig är de vita tömda delarna av algen. Hela cell innehållet har delats upp i många hundra sporer per cell. Var kommer de att sätta sig fast och hur ser det ut under de närmaste veckorna. Mer om detta från Östersjön under veckan. Detta och en rapport från resan till Estland så klart. Vill du veta mer om vad som händer i strandzonen och i tångbältet- fortsätt följa oss.

Sargassosnärja och tångEnteromorpha har reproducerat sig

Read Full Post »

Tidigare inslag från västkusten har handlat om påverkan från stormar på stranden och vad som spolas iland. Nu är jag tillbaka på ostkusten och kommer att vara ute på Stockholms universitets Östersjöcentrums fältstation Askölaboratoriet regelbundet under de kommande månaderna.

Så här kommer en första rapport om det som spelar en stor roll för det grunda algbältet och för olika rotade vattenväxter och djur som lever på mjuka bottnar ner till någon meters djup.

Under hösten är vattenståndet ofta högt och sen sjunker det fram på våren. Ett tydligt sådant fenomen såg jag i förra veckan på Askö i den närmaste viken vid det gamla båthuset. Det syns två tydliga skikt från ett övre snötäckt lager sen har vattnet sjunkit och ett nytt istäcke har bildats. När fotot togs var vattenståndet ännu lägre och ny is höll på att lägga sig.

 Bild

Bilden visar att när den första isen la sig för någon vecka sedan var vattennivån runt 2 dm högre, det syns också att vattnet sjönk först med några centimeter och sen ingen.

Bild

Detta foto avslöjar att vattennivån har sjunkit i ännu flera steg och varje gång har en större eller mindre ispärlor eller klumpar bildats runt vasstråna.

Read Full Post »

Jajjamensan! Det är dags att hoppa i vattnet igen!

Efter en lång vinter med is och en välförtjänt tur till varmare vatten, var det så dags för undertecknad att åter sänka sin lekamen i Östersjöns svala vatten.

Fältsäsongen 2013 invigdes onsdagen 22 maj på natursköna Gotland, Östersjöns pärla.

För den trogne läsaren kommer det inte som någon överraskning att det var dags för inventering av sommarförökande blåstång runt denna vackra ö. Detta som en del i samma undersökning vi gjorde längs fastlandskusten och Gotland förra året (se tidigare inlägg 2012- En tångodyssé och Gotlands tång undersöks).

Gotland är känt av många för sin fantastiska flora, och orkidéerna trängdes med gullvivor och liljekonvalj längs vägen när vi körde norrut från Visby upp mot vårt första stopp strax söder om Lickershamn.

Orchis mascula- Early purple orchid

Orchis mascula- Sankt Pers nycklar

Tyvärr tror jag att de flesta missar att se hur vackert Gotland är under ytan. Det klara vattnet och de täta tångskogarna är magiskt vackra och börjar redan på knädjupt vatten. Om man inte gillar att bli blöt kan man således uppleva livet under ytan med ett par höga gummistövlar eller vadarbyxor och en vattenkikare.

Vårt andra stopp var ute på Fårö, vid Lauter huvud. Just nu är det ganska så lågt vattenstånd i Östersjön. Det beror på vädret och är inte ovanligt så här års. Men det blir lite knepigt att simma när man hela tiden går på grund. Det var lättare att promenera bland tången och då och då sticka ner huvudet för att kontrollera enstaka tångruskor. Det var nog en och annan turist som stannade vid parkeringen som undrade vad vi höll på med. Man är ju inte direkt diskret i knallröd torrdräkt. Hoppas att jag inte förstörde för många fotografier genom att dyka upp mellan raukarna.

Efter att ha simmat lite utanför klintkanten, där det går från 0,5 meter djup till 15 meter på direkten, begav vi oss mot dagens tredje och sista lokal vid Östergarn.

Här rullade vågorna in i stilla rytm och om jag inte hade varit upptagen med att räkna hade jag kunnat somna, det var så vilsamt. Solen hade kommit fram och värmde gott på ryggen. Jag såg rödspätta, tånlake, tångspigg, storspigg och kantnål.

Plattfisken vilar bland tången.

Plattfisken vilar bland tången.

Natten spenderades på det trevliga vandrarhemmet i Hemse, som hade mycket sköna sängar.

Torsdag morgon inleddes med en färd ner till den allra sydligaste spetsen vid Hoburg. Här stötte vi på fler naturälskare i form av en flock fågelskådare. Arten häckar ofta vid både Öland och Gotlands södra uddar och känns igen på den tydliga tubkikaren som ofts bärs över axeln.

Jag såg även törnskata, stenskvätta och någon gul fågel som jag inte kan.

Havet låg stilla och svanarna som landat en bit bort blev inte arga på den röda bollen som plaskade runt och muttrade genom ett rör (snorkel). Det är kul att se hur mycket små plantor det finns. Det är ett gott tecken.

Resans sista badplats låg strax söder om Klintehamn. På vägen dit besökte vi det fina Naturumet i Vamlingbo och tog en fika. Med kaffe i kroppen parkerade vi vid det som måste vara Gotlands mest trafikerade väg, och bytte om till arbetskläder.

”När du tar av dig byxorna kommer alltid minst fem bilar och en turistbuss” – Gammalt djungelordspråk

Här var den enda lokalen med blåsor på tången! Man kan ju tro att blåstång alltid har blåsor, men icke! Är det så att platsen utsätts för mycket vågor så bildas inga blåsor på tången. Detta för att minimera vågornas grepp, så att tången inte rycks loss.

Blåsor på blåstången - inte en självklarhet.

Blåsor på blåstången – inte en självklarhet.

Det var mycket tångmärlor, tångräkor och tånggråsuggor här, och jag hoppas att jag fick en bild på kantnålen bland tången. Det var tydligt att det kommer mycket näring från land, tångruskorna hade mycket fintrådiga alger växande på sig. Det påminner lite om en lurvig matta när man simmar över det.

Efter att återigen ha uppfyllt djungelordspråket (Varför?!?) styrde vi mot Visby och skrev in oss på Fängelset. Om vi släpps ut imorgon kvarstår att se.

Read Full Post »

vid stranden av Brunnsviken för tre veckor sedan. Foto: Eva Dalin

Isen täcker fortfarande Brunnsviken, en liten vik av Östersjön som jag kan se från mitt fönster på institutionen.

Alla säger att våren är flera veckor försenad i år och väntar på att värmen skall komma. Men går man tillbaka till 1970-talet när jag undersökte Brunnsviken under mina doktorandstudier så brukade isen ofta lossna först i mitten på april. Det är lätt att glömma hur det var förr. Och nu har våren kommit och isen lossnar även på Brunnsviken.

I en krönika berättar jag lite mer om förändringar och utvecklingen i Brunnsviken denna lilla vik av Östersjön där det till sommaren går bra att bada.Krönikan hittar du på Stockholms universitets hemsida. http://www.su.se/medarbetare/service/information-kommunikation/berattelser/kronikor/

Read Full Post »

Det finns tydliga tecken på att våren har kommit – i Östersjön och på västkusten.
Två typiska vårarter på västkusten som jag hittade när jag var där under påsklovsveckan var stenar täckta med grön Strutsallat och andra stenar med Dumontia, en rödalg.

En skål med Strutsallat att pryda middagsbordet med.

En skål med Strutsallat att pryda middagsbordet med.

Dumontia har relativt få grenar och är mycket vanlig i strandzonen på våren. För mig som algforskare ger en skål med Strutsallat en härlig vårkänsla.

För att få den att hålla sig inomhus är det bäst att ställa den svalt under natten.

Kanske i källaren eller ute om det inte är risk för frost för det tål de inte.

Annat att pynta bordet med - Dumontia med små Strutsallat´s blad

Annat att pynta bordet med – Dumontia med små Strutsallat´s blad

En annorlunda bordsdekoration är en tallrik med vackert mörkröd Dumontia påväxt av små Strutsallats blad.

För Tångbloggens räkning kunde jag också konstatera att förökningstopparna på blåstång och spiraltång syns tydligt redan nu.

När vattentemperaturen stiger och kommer över 10 grader C kommer tången att vara redo att föröka sig.

Andra tecken på vårens ankomst hittar du på Naturens kalender,för landväxter.

På Tångbloggen återkommer vi med mer om förändringar under ytan framöver.

Blottlagd tång vid lågvatten - tydligt vårtecken. I mitten syns de nya förökningstopparna som knopparna på ett träd.

Blottlagd tång vid lågvatten – tydligt vårtecken. I mitten syns de nya förökningstopparna som knopparna på ett träd.

Read Full Post »

Det är helt klart en fördel att ha tillgång till en isbrytande båt när man forskar på tång.
Mitten av mars är nämligen inte alltid full av sol, fågelsång och plusgrader.

Den 18:e mars var vi ute på Askölaboratoriet för att läsa av några experiment som stått ute i havet under vintern.

Havet the door

Med hjälp av isbrytande forskningsfartyget Aurelia och skepparen Eddie, kunde jag komma ner till en av lokalerna, som låg precis söder om båthuset.

Tången har inte mått dåligt av den kalla vintern, utan var vid god vigör. När jag lyfte upp ”tångbacken” på isen myllrade det av liv. Kräftdjur, snäckor och rörbyggande larver i massor som alla har övervintrat i tången.

Tång o is

Även om det var uppfriskande i vattnet och mycket god sikt, så längtar jag ändå till sommaren. Det är ganska jobbigt att flytta på stora isflak när man ligger i vattnet…

Read Full Post »

Igår torsdag smygstartade vi Världsvattendagen med ett dyk utanför Aquaria ute på Djurgården.

Solen sken från en klarblå himmel och vattnet var nästan tre grader varmt. Idealiska förhållanden för att dyka.

För att åskådarna skulle kunna följa med hade jag både trådlös talkommunikation upp till ytan, samt en undervattenskamera kopplad på helmasken med sladd upp till en tv-skärm. Kameran tackar vi dykföretaget SVENTAB för!

Aquaria

P4 Radio Stockholm var på plats och livesände från bryggan.

Det var många som tyckte att det verkade galet att hoppa i vattnet så här års, men med en bra torrdräkt (jag dyker med Ursuit Red-Q och SiTech-ringsystem för torrhandskar) och helmask, får jag inte en droppe vatten på mig, och var nog den som var varmast av alla. Under har jag ylleunderställ och ett fleeceunderställ ovanpå. Det värmer gott.

Lena Kautsky skötte talkommunikationen och vidarebefodrade frågor från barnen till mig. Hon berättade även om tångens roll som skog i Östersjön.

Under dyket tittade jag på ölflaskor, tång och hittade en skattkista full med godis!!

Dykare

Read Full Post »

Older Posts »