Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘dinoflagellater’

Detta är tiden på året när det är dags att inte bara göra olika resor i minnet utan också att försöka summera året som gått. Vem som vunnit Guldbaggar, vilka filmer som haft mest tittare eller andra större och mindre events. Så precis som i TV och övriga media kommer här några av Tångbloggens toppnoteringar och lite annat och det avslutas såklart med årets spaning för 2019.

Som alla år är ”The Algal Bloom”, eller för att vara korrekt cyanobakterieblomningen ett säkert kort under sommarens nyhetstorka. Det är därför knappast ens en någon sport att tippa rätt och så blev fallet även 2018, som ju var ett ovanligt torrt och varmt år. Då blir det ju extra fint att istället för att kissa i havet – vattna någon liten torr växt uppe på land.

4 vass, drivande alger, tång o cyanobakterier (kopia)

En bred kant av cyanobakterier i kanten utanför drivande blåstång och ett vassbälte.

Samtidigt noterade vi på Tångbloggen andra algblomningar, t.ex. en kraftig rödfärgad blomning av dinoflagellaten Peridinium catenatum vid Askölaboratoriets brygga. Men den kom och försvann lika fort.

Peridinium cat blomning askö

Stockholms universitets Östersjöcentrum besökte Almedalen med sitt välutrustade nya forskningsfartyg R/V Electra. Med ombord fanns en utställning om problem i Östersjön som överfiske, övergödning, miljögifter och nedskräpning, främmande arter och olika åtgärder för att förbättra miljön samt vilken påverkan klimatförändringar kan komma att få på ekosystemet. Här deltog vi på Tångbloggen och från Östersjöcentrum med bland annat en presentation om nya arter i Östersjön och vad klimatförändringar med ökad nederbörd och avrinning till Östersjön kan innebära för arters utbredning i Östersjön.

Som med alla spaningar finns redan flera ”Blå Tillväxtprojekt”, t.ex. musselodling för att ta upp näring ur havet. Och hur skalen kan användas till kyckling foder. Publiken fick gissa vilket ägg som kom från hönor som fått musselskal i sitt foder.

 

 

 

Musselrep från Ecopelags odlingar i Stockholms skärgård visades på forskningsfartyget Electra’s däck i Almedalen.

Några av projekten går ut på att plantera ålgräs i områden där ålgräsängarnas utbredning minskat. Man undersöker även om ålgräs kan bli räddningen när stranderosionen förväntas öka i samband med kommande klimatförändringar och stigande havsnivåer. I Kalmar har också försök med att återplantera ålgräs startats i år. Här kan vi vänta på intressanta resultat till våren. Ett aktuellt projekt presenterades i STV i oktober som jag tursamt nog var uppe på morgonen för och hann fånga några bilder av.

1 Stranderosion 1 Skåne

Detta är ett samverkansprojekt där Region Skåne tillsammans med kommuner och Lunds universitet kommer att testa flera metoder för att mildra stranderosionen. Projektet kommer att pågå under fyra år och kostar totalt 45 miljoner kronor med EU som den ena av finansiärerna. Dels kommer man att bygga strandfodringar, vilket är aktuellt för många kustområden där landhöjningen inte är tillräckligt stor med tanke på kommande höjningar av havsnivån när glaciärerna smälter. Men det som direkt fångade mitt intresse var testerna med att plantera ålgräs.

2 Stranderosion Ålgräs 20181031

Biologer från Lunds universitet kommer att testa om 40 000 ålgräsplantor kan fungera för att stoppa och minska vågornas påverkan. En personlig reflektion är att mycket stora delar av ålgräsets biomassa som producerats under året normalt spolas iland på höstarna i oktober. Det syns också på bilderna att det ligger stora drivor av ålgräs på stranden. Och att Zostera marina, ålgräs, inte börjar växa till igen förrän till våren när temperaturen och ljuset kommer tillbaka. Så skyddet kanske inte blir så stort under senhöst och vintermånaderna, när det ofta drar in stora stormar utmed kusterna i Östersjön. I klippet kan du se hur de små ålgräsplantorna ser ut och hur man tänker sig att de kan bidra till att lösa problemet med stranderosion.

Kan du skilja mellan grönslick och ålgräs? Klicka här om du är osäker.

2018 var också året när det svensk-finska projektet FunkVeg fick tillökning med en doktorand i form av Roxana Preston. Under året har hon hunnit med att vara både i fält och att arbeta mycket inne på laboratoriet. Hon har till och med hunnit starta en egen blogg om hur det går för henne i försöken att ta reda på mer om den frilevande blåstången i Östersjön. Det ska bli spännande att följa hennes arbete.

dav

Roxana i gott säl-skap

 

Vi har även under året haft en del experiment i fält ute i Trälhavet, där vi har undersökt förutsättningarna för blåstångens återkomst. Vi vill rikta ett STORT TACK till alla er som sett våra försök och låtit dem ligga kvar. Guldstjärnor till er alla. Vi vill även ännu en gång passa på att tacka markägarna som vi kontaktade för att vi fick ha våra stenar och galler på dessa platser. Guldstjärnor till er också. Flera av experimenten kommer att sammanställas under vintern och förhoppningsvis hjälpa oss ta fram rekommendationer för hur man bäst kan återställa hårt utsatta blåstångsmiljöer i vår Blåstångsmanual.

Så Tångbloggens nyårsspaning för 2019 är att det kommer massor med nya Blå Tillväxt-projekt där målsättningen är att producera mer mat och bättre nyttja Östersjöns resurser och produktion, vilket vi såklart kommer att rapportera om under 2019. Även om förutsättningarna i Östersjön inte är lika bra som i den marina miljön på västkusten eller ännu bättre i Norge.

Och apropå Norge kan vi rapportera om ett projekt  där man samlar in och odlar upp sjöborrar (kråkebollar) och säljer dem för konsumtion. Sjöborrarnas rom, uni, är en läckerhet som sushi-älskare gärna betalar bra för. ”Kråkebollar blir økonomisk gullgruve” som de skriver i artikeln, samtidigt som insamlingen av dem förbättrar den marina miljön. I Norge har man nämligen länge haft problem med att enorma mängder av sjöborrar har ätit upp stora delar av den norska tareskogen, vilket haft negativa effekter på det norska marina livet. Nu hoppas man istället på en återhämtning av tareskogen i takt med att sjöborrarna minskar i antal. Tänk att kunna bli rik och skapa en ny ekonomi ”Urchinomics” genom att samla in och odla sjöborrar, Strongylocentrotus droebachiensis!

Foto: E. Schagerström

Omnomnom…Dröbakk-sjöborren är glad i tång, minsann. Här mumsas det på knöltång, Ascophyllum nodosum.

Avslutningsvis vill vi på Tångbloggen tacka ER kära läsare, för att vi i år hade 19 700 besökare och över 31 000 views! Det får oss att vilja anstränga oss än mer för att ni ska få ert ökande behov av tångnyheter tillfredsställt även under 2019.

Gott nytt tång-år önskar Lena och Ellen!!

I hörnan såklart

Annonser

Read Full Post »

Härligt solsken, snön och isen smälter och vårblomningen av växtplankton är i full gång i smältvattnet på isen. Detta är en viktig tid för nu startar produktionen av växtplankton som skall hinna växa till sig så att det finns mat till alla djurplankton lite senare under våren. Det är spännande att se hur vattnet vid bryggan fått mer och mer färg under den senaste veckan. Så i går var det dags att gå ut och ta det första planktonprovet för i år.En härlig känsla.

1 första kastet 20180325

Nu gäller det att sikta så att håven hamnar i det lite djupare hålet i isen.

2 håven påväg 20180325

Hoppas den träffar rätt i hålet! Ja det lyckades1

3 Första plankton draget 20180325

Det blev flera lyckade kast och provet står i kylskåpet så att jag kan undersöka vad det är för mikroskopiskt små växtplankton som redan växer till i det nollgradiga vattnet. Provet tar jag med till Stockholms universitet och institutionen imorgon.

Med en god gissning är att det finns dinoflagellater i provet, som bidrar till att ge vattnet en gulbrun färg och många kiselalger som ger den ljusgröna färgtonen. Men det kan också finnas enstaka buntar av knippblomsalgen, Aphanizomenon en cyanobakterie som klarar att leva i kallt vatten och är vanlig på höstarna. Då kan jag visa bilder på vad som fanns i vattnet. Planen är att i år följa och rapportera om hur växt – och djurplanktonsamhället utvecklas vid en brygga i norra Stockholms skärgård.

Read Full Post »

På våren när ljuset kommer tillbaka och vattnet blir varmare startar algblomningen i Östersjön precis som på land. Det finns många arter av växtplankton som bildar blomningar under olika delar av året, precis som olika arter blommar på land under våren, sommaren och hösten.

Vårblomningen är livsviktig för Östersjöns ekosystem. De mikroskopiska algerna producerar syre samtidigt som de tillväxer snabbt och tar upp fosfor och kväve. Vårblomningen består främst av olika arter av kiselalger och dinoflagellater. En vanlig dinoflagellat är Gymnodinium som kan bildar långa kedjor av celler som gör det lättare att hålla sig flytande och kvar i den övre delen av vattenmassan där det finns tillräckligt med ljus för tillväxten. När de dör och sjunker till botten blir de mat till många bottenlevande smådjur, som östersjömusslan Macoma baltica och blåmusslor.

På våren händer det ibland att det samlas mycket pollen från tall och björk på vattenytan, både i strandkanten och i öppet hav så att vattnet blir ljust gult. Dessa ansamlingar kan ibland misstas för algblomning.

3pollen i strandkanten

Pollen i strandkanten

4pollen färja

Pollen ute i vattnet

Senare på sommaren blir mikroskopiska grönalger vanliga och när det blir riktigt varmt och skönt i vattnet kan cyanobakterier som katthårsalgen Nodularia spumigena och knippeblomsalgen Aphanizomenon flos-aquae massföröka sig och bilda stora blomningar ute i öppna Östersjön.  Cyanobakterieblomningen har förmågan att ta upp kväve direkt ur luften så det räcker med att det finns fosfor i vattenmassan för att de skall kunna växa till och föröka sig. I slutet av cyanobakterieblomningen, när de håller på att dö flyter de upp till ytan och kommer att driva med vind och vågor in mot någon kust. Om det istället blir blåsigt väder blandas vattnet om och blomningen sjunker till botten, där det går åt syre för att bryta ner den döda blomningen.

cyanobakterieblomnig o håv

Håven är blågrön av cyanobakterier. I mätglaset bakom ser men hur cyanobakterierna flyter som ett grönt lager på vattenytan.

algblomning över året

Variation i biomassa växtplankton över året. Notera hur liten mängd cyanobakterierna är i förhållande till vårblomningen.

Tångbloggen har medverkat i en liten film som förklarar mer om vårblomningen i havet. ]

Begreppet algblomning används när en eller ett par arter massförökar sig och ibland blir så många att det syns för blotta ögat och färgar vattnet. De vanligaste är gröna och blågröna blomningar, men vattnet i en vik kan också färgas brunt, rödbrunt eller grisskärt. En art som gör vattnet rött när den förekommer i stora mängder är Mesodinium rubrum, en ciliat, som har röda kloroplaster.

7Mesodinium blomning

Övre bilden visar en ”blomning” av algen Mesodinium, som ses i mikroskop i undre bilden. Foto Eva Lindell.

På svenska västkusten kan vattnet ibland bli grisskärt och lukta rutten fisk – det är mareld, Noctiluca scintillans som massförökat sig. På natten glimmar mareld när de rör sig i vattnet med ett kallt fosforicerande ljus. Jättevackert!

Flera växtplanktonarter kan bilda giftiga blomningar. Orsaken till varför det blir större eller mindre blomningar av just en viss alg vissa år är inte klart. Till dessa växtplanktonarter hör flera dinoflagellater som Prorocentrum minimum, släktena Dinophysis, Prymnesium och Chrysochromulina. Gifterna som dessa växtplanktonarter producerar kan sedan ansamlas t.ex. i blåmusslor, som filtrerar och äter dem utan att påverkas negativt av gifterna. Men om vi människor äter av dessa musslor kan vi bli sjuka, och få t.ex. diarréer. Eller så producerar de ett gift som kan döda fisk. Blomningarna kan vara lokala eller finnas över större områden. Alla musslor som säljs i butik är kontrollerade.

Den art som haft störst påverkan på ekosystemet på västkusten är Chrysochromulina polylepis, en liten fästalg. Detta hände 1988, när en stor blomning, massförökning av denna art slog hårt på många arter, allt från stora alger till fiskdöd, speciellt på fisk i kassodlingar som inte kunde fly undan. Detta är snart 30 år sedan, men någon ny motsvarande kraftig blomning av Chrysochromulina har inte hänt sedan dess även om arten förekommer i planktonprover.

Read Full Post »