Det går mot höst och vi myser ner i soffan med ännu en sötvattensalg. Denna månad är det rödalgen Audouinella hermannii. rödpyssling, som vi kikar lite närmre på. Som namnet påpekar är det inte en gigantisk alg vi pratar om. Fram med luppen, alltså.
Rödpyssling beskrevs först 1830 av Bory de St. Vincent och är en liten förgrenad alg med trådlika filament som bildar små tussar i strömmande vatten, som bäckar, åar, floder och även vid källor. Tussarna blir sällan större än 1 cm tvärsöver, men kan växa till 2-3 cm höjd.
Filamenten kan vara både av upprätt växande typ och växa längsgående med underlaget. Spetsarna på upprätt växande skott avslutas ofta med färglösa hårceller. Cellerna innehåller antingen rödaktiga eller blåaktiga, parietala, bandliknande kloroplaster, ifall möjlighet finns att kika under bra förstoring.
Vill man verkligen gräva ner sig så har jag hittat följande beskrivning för släktet Audionella som sådant: Celldiametern är mellan 6–26 μm. Filament förekommer oftast med monosporangier (5–38 μm i diameter) vid grenspetsarna. Endast rödaktiga arter har observerats vara sexuella eller tetrasporiska. Färglösa spermatangier (4–5 μm i diameter) förekommer i kluster vid grenspetsarna; karpogonier har en cylindrisk bas och tunn trikogyn (30 μm lång). Karposporofyter är sfäriska, kompakta massa av korta gonimoblastfilament; karposporangier är obovata (10 × 13 μm). Tetrasporangier bildas också vid grenspetsarna (9 μm i diameter). Tyvärr har jag inte kommit över något som visar vad som kännetecknar just arten. Inväntar med spänning en bokleverens från Finland på ämnet.
Som fallet ofta är så har rödpysslingen dansat runt lite i taxonomin. Så beroende på när din flora är skriven så har den sedan tidigare bland annat gått under släktena Chantrasia, Conferva eller Pseudochantrasia, dock alltid med artepitetet hermannii, vilket ju underlättar något för den som ska nyckla.
Arten är mycket vanlig och återfinns över större delen av klotet, med rikliga förekomster. Beroende på när i tid den har hittats, så har den dock gått under olika namn. Men nu med digitala databaser kan ju spridda observationer föras samman och ge bättre bilder. Så på AlgaeBase hittar vi att den återfinns på alla kontinenter, förutom Antarktis, men under lite olika namn.
Audionella hermannii påstås vara den vanligaste arten av sötvattensalger. Inte bara i Sverige utan även i i Nordamerika, där den tenderar att förekomma i kalla vatten (11 °C), med låg jonhalt (104 μS cm−1) och milt alkaliskt pH (7,5). Så nu har vi en fingervisning till vart vi kan börja leta. Och det finns 40 fynd inrapporterade på Artportalen för Sverige, med god spridning i hela landet.
Som alltid skulle det vara roligt att höra från er ifall ni har, eller tror er ha stött på denna alg ute i naturen. Och vi hoppas såklart att ni rapporterar in era fynd i Artportalen.
Tångbloggen 