Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for november, 2019

Sista dagen i november och solen skiner för fullt. Fortfarande ganska lågt vattenstånd. I veckan hittade jag en massa döda spiggar ner vid bryggorna, både drivande i vattnet och inne ibland tången.

massor med döda spiggar20191127

Det vanliga är att många spiggar dör efter leken på sommaren när det är varmt i vattnet och de har en massa parasitangrepp och sjukdomar. Vad som är orsaken till att så många spiggar har dött nu är jag inte säker på utom i vissa fall där det är helt uppenbart.

tre döda spigg

Som den som inte har kvar någon mage eller dom som saknar huvét och där fåglarna som simmat runt nära stranden nog hjälpt till.

Efter den senaste blåsten har många ganska stora tångruskor hamnat på land. Ju större tångruskan är ju större sten kan den lyfta.

Nn när de ligger på stranden blir de extra vackert dekorerade med rimfrost i kanten på skotten. Liknar lite en fin vit spetskant som gör tångplantans form ännu tydligare.

blåstång med rimfrost 20191130

Vid lågvatten som det har varit ganska länge nu så torrläggs också de grunt växande algerna på klippan. Överst sitter lite mörkt gröna tarmalger, Ulva spp. och under dom ett bälte med ullsläke, Ceramium tenuicorne.

Torrlagd ullsläke 20191130

Den vackert röd- rosa intorkad ullsläken får mig att tänka på att det snart är första advent och dags att börja ta fram en adventsstake. Får fundera till imorgon hur den kan pyntas med lite Östersjötema?

Read Full Post »

På land har löven ramlat av träden, vädret är grått och mörkt och det regnar nästan hela tiden. Gick en promenad utmed stranden bort till den långa bryggan vid sjöängen. Alla båtar är upptagna på land. Det rann en massa vatten i diket efter allt regnande. Och färgen i vattnet runt bryggan skiftade i olika nyanser av gulbrunt till mörkt brunt nästan svart.  Genom allt regnande lakas mycket humusämnen ut ur vissnande löv och marken runt omkring.

Brunt vatten 20191123

Det har också blåst en hel del som resulterat i att blåstång spolats iland bl.a. Råttviken. Samtidigt har det varit lågvatten så vallen ligger högt upp på stranden.

Råttviken 20191123

Det låg lite rödsläke, (Ceramium tenuicorne) inne i tångvallen men inte mycket annat utom lite blad från olika vattenväxter. Hittade också några tussar med rödalger där en spigg låg kvar död och en övervintringsknöl av borstnate.

vattenväxter ceramium20191123

På stranden låg också två andra vattenväxter som övervintrar med olika metoder. Vitstjälksmöja (Ranunculus baudotii) och en art av slingor (Myriophyllum spp.).

Vitskjälsmöja

Vitstjälksmöja övervintrar som hel planta och på den jag hittade, som var vackert klargrön, ser det nästan ut som om det sitter knoppar färdiga att växa till på våren och ett rotsystem som också överlever vintern.

Det förekommer två storväxta (de kan bli närmare 2 meter långa), vanliga arter av slingor i Östersjön, där axslinga (Myriophyllum spicatum) är vanligast i södra Östersjön upp till Uppland och knoppslinga (Myriophyllum sibiricum) blir vanligare från Uppland och norrut. Så nu gällde det att försöka bestämma vad det var jag hittat. Båda har gröna flikiga blad som sitter i kransar. Knoppslingans blad skall vara lite styvare och ha längre mellan bladflikarna och stjälken skall vara lite blekare rödaktig eller benvit jämfört med axslingan. Några blommor finns ju inte såhär års, men ett skiljetecken är att knoppslingan bildar övervintringsskott (turioner) till skillnad från axslingan. Övervintringsskotten blir ca 2-6 cm långa, består av täta mörkt gröna blad som liknar små kottar. Båda arterna övervintrar med sitt rotsystem nedgrävt i botten.

Det fantastiska är att kunna gå ner till stranden under hela året och alltid kunna upptäcka något nytt. Dessutom dyker det ju upp idéer till vad en trasslig bunt av knoppslingor skulle kunna förvandlas till? Vad händer om en vas kläs in med stjälkar av knoppslinga? Bara konstigt eller lite konstnärligt?

Knoppslingavas 20191124

Tycker att den blev riktigt fin med de blekt rosa stjälkarna och fylld med några nästan torra renfanor eftersom det inte går att ha något vatten i denna vas gjord av knoppslingor. Kan nog sätta en liten vas innanför vid senare tillfälle.

 

Read Full Post »

Hur mycket skräp spolas egentligen iland på våra stränder och hamnar i tångvallen? Variationen är jättestor mellan olika stränder och beror på hur öppet stranden ligger mot havet och vilken vindriktning som dominerar när det blåser och stormar. I vissa vikar är det mest tång som ligger i stora massor såhär dags på året och knappt något skräp alls. Samtidigt i andra vikar, bara på andra sidan av en utstickande udde till exempel, återfinns en hel del plastföremål som blåst långt upp på land tillsammans med alger.

Gjorde en liten studie av detta när jag var på västkusten senast på Saltö, som ligger i  Kosterhavets nationalpark. Så, var hittade jag mest skräp och hur stor var variationen mellan närliggande stränder?

1 Saltö, Kosterhavets nationalpark

Saltö ligger i Kosterhavets nationalpark, nära Strömstad.

 

1 Panorama över vikar på Saltö

Hasselbukten på Saltö

Fotot är en panoramabild över udden vid Hasselbukten, med den populära badplatsen till höger och till vänster en lite stenigare strand. Det var en tydlig skillnad mellan de två stränderna. På utsidan till vänster låg det ganska mycket plastskräp uppspolat högt på stranden medan det till höger fanns nästan bara ett brett bälte med tång.

Från det breda tångbältet läcker det brunfärgat vatten ut i viken. Det är färgämnen och näring från den ruttnande tången som läcker ut. När tångvallen legat uppe på land under en längre tid och lakats ur blir den ljusbrun i färgen jämfört med det material som spolats iland senare och som inte tappat färg och näringsämnen.

4 Tångvallar piren20191027

Något urlakad tångvall vid Svallhagen, som ligger på Tjärnö.

Det skräp som hamnar i  tångvallen kan vara allt möjligt. Ibland hittar jag större plastbackar som ofta har en mängd påväxt, vilket ger information om hur länge den drivit omkring i havet och varifrån den kommer. Andra vanliga saker är plastflaskor, plastlock och olika matförpackningar, där det ofta går att läsa varifrån de kommer och senast förbrukningsdag som precis som plastbackarna avslöjar om de drivit länge på havet. I den övre vallen på stranden ligger även flera vita vaxklumpar. De flyter bra och spolas ofta högt upp på stranden.

Förstoringen till höger ovan visar att både en havsborstmask som heter trekantsmask på svenska (Pomatoceros triqueter) och nässeldjur av släktet Laomeda, har hunnit etablera sig och växa till under skräpets transporttid i vattnet. Denna typ av skräp tyder på att det dumpas  från större fartyg till havs och att det sedan förs iland vid just västkustens stränder genom strömmar, vind och vågor.

4.1 plastskräp Ängklåvbukten 2017

Skräp i havet är ett internationellt problem

Det gäller såklart också flaskor och förpackningar som knappast finns att köpa svenska butiker, som på fotot ovanför.

I artikeln  ”Västkusten – från idyll till katastrofsituation” från Aftonbladet finns en bra liten film om plast på våra stränder.

Andra vanliga fynd i tångvallen är plastrep i blått, grönt och rött. Både större och längre rep, korta bitar av rep och små fragment av rep. De syns bra, även som små trådar i tången.  Det är tyvärr även vanligt med barnblöjor, som också tar lång tid att bryta ned.

För mig som är intresserad av alger och tång fastnar ögat fort på långa platta förgrenade band av brunalgen remtång (Himanthalia elongata) som ligger i tångvallen. Såhär års är det de stora långa receptaklerna från både hon- och hanplantor som lossnat och drivit in till kusten. Det är ganska vanligt att hitta delar av remtång på stränderna, men ännu finns inte någon rapport om att arten växter i svenska vatten.

På vänster bild syns blått rep och en babyblöja och på den högra bilden flera receptakler av remtång.

Inför våren kan det vara dags att göra en plan för var insatsen att städa stränder ger störst effekt. Allt ifrån de stränder där det hamnar mycket skräp som kan komma långväga ifrån, till sandstranden där det kanske inte är så mycket skräp som driver in från havet utan mer skräp från besökare och badande?  Hittade bland annat en engångsgrill, och en blöja, saker som borde tagits med hem eller lagts i en soptunna.

6tappade gummihandskar o kepa

Klart fler vänster än höger gummihandskar upphittade på stranden. Kanske tar högerhänta av sig vänster handske oftare så den blåser i sjön?

Det viktiga arbetet för att långsiktigt minska skräp som driver in till stränderna på västkusten är helt klart att få stopp på att fartyg dumpar avfall till havs. Sen kommer det alltid att tappas eller blåsa saker överbord av misstag. Hit hör t.ex. gummihandskar, skor och plastbackar. Men just backar tycker jag är extra intressanta för att få ett grepp om varifrån de kommer och att hitta nya arter som kanske ännu inte etablerat sig i våra vatten.

2.Ängklåvbukten backar

Read Full Post »

Nästa vattenväxt som börjar gå i vintervila är borstnate, Stuckenia pectinata, (i äldre litteratur Potamogeton pectinatus). Borstnate är en vanlig art i många grunda näringsrika grunda vattenområden och förekommer både i Östersjöns bräckta vatten och i sötvattenssjöar. Den kan bilda tät vegetation och växer ut på våren när isen lossnat och vattnet värms upp. Som för många andra vattenväxter och alger startar tillväxten vid 8-10 grader.

1 borstnate årscykel

Diagram som visar variationen i tillväxt med temperaturen över ett år hos borstnate

Från en övervintringsknöl växer det ut nya skott som grenar sig från en jordstam under sommaren. Hur de växer syns tydligt i vattnet under sommaren där de kan bilda långa rader av skott från samma knöl.

2 Borstnateskott i rad 20190411

De kan också förgrena sig och täcka en stor yta från en och samma knöl. I lösare sediment, där det går lättare att plocka fram en sammanhängande planta med hela sin rotstam, har jag lyckats få fram plantor som täckt en kvadratmeter! Men då gäller det att ha tålamod. Då är det lätt att förstå att borstnate kan bilda täta bestånd som kan vara både svåra att ta sig simmande igenom och trasslar in sig i propellern om du skulle försöka ta dig igenom med båt.

Borstnate övervintrar både med frön och med rotknölar nere i sedimentet. Övervintringsknölarna är ännu inte så stora och näringsrika som de kan bli senare på året. På lösa bottnar kan de bli stora som jordnötter och smakar sött och gott. Det har knölsvanar (Cygnus olor), gräsänder (Anas platyrhynchos) och sothönor (Fulica atra) också upptäckt. I viken nära Askölaboratoriet, Stockholms universitets fältstation, kan du, efter att en grupp knölsvanar varit och grävt runt ett tag, hitta flytande knölar i det grumliga vattnet. Tydliga spår efter av att fåglarna letat efter dessa näringsrika knölar.

Vid bryggan i Räfsnäs, hittade jag också två puppor som fäst sig på jordstammen till borstnate tillhörande vattenlevande bladbaggar tillhörande släktet Macroplea (som också bytt namn förut kallades de Haemonia). Larverna är vita, med korta ben och lever nere vid rötterna i bottensedimentet. De får sitt syre genom ett par hakar som sitter på larvens undersida nära bakänden som de fäster i borstnatens ledningsvävnad.  Hittade inga larver nu och inte heller några vuxna individer av arten Trubbstrimbock (Macroplea mutica). Första gången jag såg en Trubbstrimbock i ett prov med borstnate trodde jag det var en landlevande bladbagge som ramlat ner i provet från land. Men också den vuxna skalbaggen lever under vattnet. De rör sig långsamt, har en låg syreförbrukning och kan med sitt täta mikroskopiska skikt av hår som skapar de ett tunt luftskikt att ta upp syre ur vattnet.

Macroplea-mutica-Fabricius-1792-a-b-Larva-a-Lateral-view-b-Ventral-view-of

Trubbstrimbocken ser ut som en landlevande skalbagge men bor i vattnet (Bildkälla: Wikipedia)

Read Full Post »

Månadens alg är smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus, en marin brunalg som förekommer utmed hela den svenska kusten. Den är vanlig som påväxt på blåstång på hösten som jag skrev om nyligen på Tångbloggen. Smalskägg blir extra vanlig i Östersjön där tången alltid växer under vattenytan, jämfört med Västkusten och Atlanten där tången ofta ligger torrlagd vid lågvatten, vilket minskar överlevnaden hos smalskägg. På västkusten växer den istället den ofta på strandpiska, Chordaria flagelliformis och andra alger, mellan 0-5 meters djup.

I Östersjön är den vanlig från Falsterbo till Ålandshav. Den går att hitta i näringsrika miljöer norrut till södra Bottenviken, där salthalten blir för låg för denna marina art. Det makroskopiska sporofytstadiet förekommer från tidig vår till sen höst. Sporerna utvecklas till skildkönade mikroskopiska trådformiga gametofyter under den kalla perioden (0-8 0C). Smalskägg har rörliga han- och hongameter som släpps ut i vattenmassan.  Hongameter producerar ett feromon, finavarrene, som attraherar spermierna. Samma feromon kan också attrahera spermier hos knöltång (Ascophyllum nodosum), men det resulterar inte i någon lyckad befruktning om dessa två arter råkar korsas.

Äldre plantor blir mörkare bruna, tappar håren och kan täcka stora delar av blåstångsplantorna. Smalskäggsplantan kan bli upp till ca 30 cm lång och är fäst med en pytteliten fästskiva mot underlaget.

På den vänstra bilden syns att smalskäggsplantan är fäst på de äldre delarna av blåstången, under flytblåsan som brukar växa till i slutet april början maj.

Såhär års lossnar de gamla plantorna av smalskägg och driver iland. De är en gynnsam miljö för tångmärlor att gömma sig i. Ännu senare på året flyttar tångmärlor och havsgråsuggor djupare ner i algbältet, till rödalgbältet där de inte riskerar infrysning eller riktigt låga temperaturer.

Blev lite inspirerad att skapa något nytt av de stora smalskäggsplantorna som jag hittade inne ibland vassen förra veckan. Resultatet blev ett fat och en liten skål, med många små svagt rosafärgade torkade tångmärlor, några havsgråsuggor och en tångräka. Det grekiska namnet Dictyosiphon känns passande för arten där diktyon betyder nät och siphon betyder rör och även för ett ART- konstverk där små havsdjur fångats i trådarna av smalskägg.

I skålen till vänster ligger en handfull algtabletter. De är kosttillskott och består av Spirulina, blåstång och knöltång. Spirulina är en trådformig cyanobakterie som odlas i många länder och som ofta används som kosttillskott.

Det finns flera projekt som funderar på att producera framtidens ”Take-Away –förpackningar” av bioplast producerad av makroalger. Nedbrytbara förpackningar som kan komposteras när de förbrukats. Vid mitt senaste besök på akvariet på Tjärnö marinbiologiska laboratorium , Göteborgs universitet såg jag några olika skålar, dels en gjord av purpurtång, Porphyra umbilicalis och en av fingertare, Laminaria digitata.


Resultatet av ett examensarbete av Martina Green.

4 Algaebra examensarbete

Martina Green är, som ni kan läsa, designer med inriktning på hållbara förpackningar. Vi gillar såklart namnet på hennes företag: Algaebra, och hoppas att vi snart kan köpa hennes produkter ute i handeln.

Read Full Post »