Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Humus’

Årets första vykort kommer från västkusten, nära Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad. Det hade regnat en massa och på många ställen är det översvämningar. Stigen ner mot Ängklåvbukten, på Saltö var full med små pölar ock likande mer en bäck än en skogsstig.

Väl framme vid stranden var det nästan som ett litet vattenfall där det bildats en massa skum innan vattnet rann ut mellan blocken till havet. Tur för oss var det uppehåll i regnet men de regntunga molnen var inte långt borta.

Allt regnvatten för med sig en massa brunfärgat vatten full med humusämnen som läckt ut från löv och barr på land. Färgen syntes tydligt när jag gick ut på piren.

Det gjorde det svårt att se botten och knöltångsplantorna skymtade vid ytan vid piren på Svallhagen, en av mina andra favoritstränder som jag alltid besöker när jag kommer till Tjärnö. Det var t.o.m. svårt att hitta några japanska jätteostron till middagen i det grumliga vattnet. På sidan om stenpiren syntes några knöltångsplantor sticka upp vid ytan.

Besöket blev kort denna gång. Vi höll på att blåsa och regna bort! På vägen hem till Stockholm och Räfsnäs tog vi vägen söder om Vänern, via Trollhättan mot Örebro för att slippa hamna i något område med stora översvämningar.

Vi hittade en informativ och spännande  skylt på rastplatsen vid Borasjön där vi drack en kopp kaffe. Platsen finns markerad med en cirkel och ligger ca 78 meter över havsnivån. Den har sats upp av SMHI, Länsstyrelsen i Örebro län och Havs- och vattenmyndigheten och visar vattendelaren mellan Västerhavet och Östersjön.

Just här är det nästan lika långt för vattnet att ta sig antingen till Västerhavet för vattnet i Borasjön, som för vattnet i närmaste sjö på andra sidan krönet några hundra meter bort, att ta sig till Östersjön. En lite hissnande tanke att vattnet i Borasjön som nu ligger frusen kommer att kunna hamna i Göta älv och rinna ut på västkusten med tiden.

De stora översvämningarna som vi hör rapporter om i TV varje dag nu innebär att det kommer att läcka mycket humusämnen och näring från översvämmade marker. Som syns bakom reportern är vattnet som forskar förbi brunt. Det är Lagan som passerar Värnamo på sin väg ner till havet och Laholmsbukten.

Beroende på sitt avrinningsområde kommer vattnet att via mindre eller större vattendrag med tiden hamna någonstans utmed kusten. Effekten blir lokalt lägre salthalt och genom att vattnet innehåller både humus och näringsämnen kommer det att gynna tillväxten av växtplankton och alger under vårvintern när ljuset kommer tillbaka. Skall med spänning följa hur denna tidiga tillförsel av näring kan påverka bottenvegetation och algblomningar lokalt, både hemmavid på Räfsnäs, Rådmansö i Norrtälje och på Tjärnö.

Read Full Post »

I år har avrinningen, vatten som rinner från land ut i havet, blivit jättestor.  Det beror på att det knappt legat någon snö men regnat en massa. Det finns många nya rekord där det kommit stora mängder regn på kort tid. Vid kusten har det också varit extremt högt vattenstånd. Detta har lett till översvämningar av bland annat gräsmattor, som har blivit till dammar för svanarna att simma runt i.

Bild 1 svanar o högvatten

Svansjön, lokal uppsättning

Bryggor har blivit översvämmande och det gäller att båtarna har lagts upp ordentligt långt upp på land. I annat fall ligger de uppochner i vattnet.

Bild 2 upplagd båt i sjön?

Det var nog inte såhär de tänkte sig när de la upp båten i höstas

Den sista av de två fina trästolarna räddades in från bryggan för att inte blåsa i sjön. Den andra försvann i stormen Alfrida för drygt ett år sedan.

bild 3 Rädda stolen innan den driver bort

Hemmabryggan vid högt vattenstånd

Vid Räfsnäs skedde en muddring för ett tag sedan och här är risken stor att delar av muddermassorna kan rinna tillbaka i sjön i samband med högvattnet.

Bild 4 bar jord efter muddring

Muddermassorna (brun jord till höger) ligger nu i strandkanten istället för en bra bit upp på land. Snopet om de åker tillbaks i havet.

Allt regnande har även resulterat i översvämningar av åkermark. När mycket regn faller under kort tid hinner vattnet inte sjunka ner i jorden. Regnar det kraftigt täpps de små porerna i jorden igen av vattnets kraft och vattnet rinner då på ytan istället för att leta sig ner till grundvattnet. När vattnet far fram över marken tar det med sig jord och slam från omgivande marker, speciellt åkermark utan växtlighet, som annars hade kunnat bromsa vattnets fart och verkan.  Vattnet samlas i diken och förs vidare till närmaste å och därifrån vidare ner till kusten. Det hinner samlas ganska mycket material i vattnet på vägen ut till havet. Har fått ett par bilder från en kollega i Finland, Seppo Knuuttila.  Vid Gammelstadsforsen, vid mynningen av floden Vantaanjoki i Helsingfors, föll det under 24 timmar 33,9 mm. Det är ett rekord värde! Så mycket har det inte regnat i Helsingfors i februari sedan 1845.

Allt regnande gör att det tillförs massor med fosfor, sand och humus till kusten. I den lilla skalan rinner det ut brunfärgat humusrikt vatten som kommer att kräva en del syre för att brytas ner.

bild 5 Humusrikt vatten

Humusrikt vatten innehåller organiska syror från döda växter. Det krävs syre för att de ska brytas ned. Det bruna vattnet skuggar växtligheten på grunda bottnar där det rinner ut.

En uppskattning är att det förs 2 ton fosfor till kustvattnen i Östersjön dagligen. Att det har stor påverkan är klart när man ser på bilden av det grumliga vattnet utmed kusterna men också i de många sjöarna inne i landet.

bild 6 ER3HoRlX0AUl4Xh-1

Det är nästan svårt att se var land slutar och hav börjar vid den finska kusten när det varit kraftig nederbörd. Det är tydligt att en flod rinner ut vid staden Pori (Björneborg) för där är det extra grumligt. Notera hur långt ut i havet avrinningen når.

När man ser på satellitbilder hur avrinningen från land når långt ut i havet, så förstår man verkligen hur det vi gör på land har en enorm påverkan på havet. Särskilt ett innanhav som Östersjön.

Read Full Post »

Vi på Tångbloggen vill passa på att önska alla våra följare ett riktigt Gott slut på 2019 men några bilder från en färgsprakande havsyta. Vi hoppas att Du vill följa med oss på och under ytan på nya upptäckter 2020.

Soluppgång över Östersjöns grönaktiga vatten som lite senare på sommaren färgas av strimmor med cyanobakterier eller skum när det blåst.

Häftigt färger av purpurbakterier vid stranden där det ligger ruttnande alger eller blomningar av ciliaten , Mesodiumium rubrum och vatten som rinner ut från land och färgas i rödbrunt eller mörkbrunt av humus.

Blev knappt någon is under 2019, men fullmånen gav vattenytan ett speciellt skimmer under många kvällar. Nu väntar ett nytt år framför oss med många spännande upptäckter!

 

Read Full Post »

På land har löven ramlat av träden, vädret är grått och mörkt och det regnar nästan hela tiden. Gick en promenad utmed stranden bort till den långa bryggan vid sjöängen. Alla båtar är upptagna på land. Det rann en massa vatten i diket efter allt regnande. Och färgen i vattnet runt bryggan skiftade i olika nyanser av gulbrunt till mörkt brunt nästan svart.  Genom allt regnande lakas mycket humusämnen ut ur vissnande löv och marken runt omkring.

Brunt vatten 20191123

Det har också blåst en hel del som resulterat i att blåstång spolats iland bl.a. Råttviken. Samtidigt har det varit lågvatten så vallen ligger högt upp på stranden.

Råttviken 20191123

Det låg lite rödsläke, (Ceramium tenuicorne) inne i tångvallen men inte mycket annat utom lite blad från olika vattenväxter. Hittade också några tussar med rödalger där en spigg låg kvar död och en övervintringsknöl av borstnate.

vattenväxter ceramium20191123

På stranden låg också två andra vattenväxter som övervintrar med olika metoder. Vitstjälksmöja (Ranunculus baudotii) och en art av slingor (Myriophyllum spp.).

Vitskjälsmöja

Vitstjälksmöja övervintrar som hel planta och på den jag hittade, som var vackert klargrön, ser det nästan ut som om det sitter knoppar färdiga att växa till på våren och ett rotsystem som också överlever vintern.

Det förekommer två storväxta (de kan bli närmare 2 meter långa), vanliga arter av slingor i Östersjön, där axslinga (Myriophyllum spicatum) är vanligast i södra Östersjön upp till Uppland och knoppslinga (Myriophyllum sibiricum) blir vanligare från Uppland och norrut. Så nu gällde det att försöka bestämma vad det var jag hittat. Båda har gröna flikiga blad som sitter i kransar. Knoppslingans blad skall vara lite styvare och ha längre mellan bladflikarna och stjälken skall vara lite blekare rödaktig eller benvit jämfört med axslingan. Några blommor finns ju inte såhär års, men ett skiljetecken är att knoppslingan bildar övervintringsskott (turioner) till skillnad från axslingan. Övervintringsskotten blir ca 2-6 cm långa, består av täta mörkt gröna blad som liknar små kottar. Båda arterna övervintrar med sitt rotsystem nedgrävt i botten.

Det fantastiska är att kunna gå ner till stranden under hela året och alltid kunna upptäcka något nytt. Dessutom dyker det ju upp idéer till vad en trasslig bunt av knoppslingor skulle kunna förvandlas till? Vad händer om en vas kläs in med stjälkar av knoppslinga? Bara konstigt eller lite konstnärligt?

Knoppslingavas 20191124

Tycker att den blev riktigt fin med de blekt rosa stjälkarna och fylld med några nästan torra renfanor eftersom det inte går att ha något vatten i denna vas gjord av knoppslingor. Kan nog sätta en liten vas innanför vid senare tillfälle.

 

Read Full Post »

Våren är en härlig tid, när den ena blomman efter den andra dyker upp och gräset blir grönt. I gräsmattan blommar vårlök, luktviol och nunneört och i kanten under buskarna lyser blåsipporna. En tur ner till bryggan visar på att livet i havet har kommit gång och det är full fart på alla små spiggar. Det är omöjligt att räkna hur många det är. En fundering – finns det mat till alla eller tar djurplankton slut?
1spigg vid bryggan

Närmast stranden och på klipporna växer det kolonibildande kiselalger, som bildar decimeter långt brunt ludd eller lösa tofsar. När vattenståndet minskar torrläggs de och tappar sitt bruna pigment och kvar blir kiselskalen som gör klippor och stenar vita. Kiselalger kan också sitta på andra trådformiga alger i massor. Också en sådan tråd täckt med mikroskopiska kiselalger kommer att bli vit när den torkar in.

Lägger man en sten med intorkade alger i en lupp, syns de vackra kiselalgerna som glänsande och glittrande små, små pinnar eller stjärnor.

Vissa tidiga vårarter har nästan blommat över. Hit hör strutsallat, Monostroma grevillei, som är en mycket tidig art. Den kan börja växa i december och växer vanligen från 0,5 meter – ner till några meters djup. Där bildar den som namnet anger tunna ca 10 centimeter stora strutformiga plantor.
6 Monostroma våralg
Så nu i början på april, med en tidig vår, verkade det vara slut med deras växtsäsong när jag utmed stranden hittade en smal bård med strutsallat ligga strax ovanför vattenlinjen.
7monostroma ilandspolad
En annan typisk vårart är liten grönkudde, Acrosiphonia arcta. Den blir en ca 5 cm hög, ljusgrön kudde och växter från ca 0,3 meter – till några meters djup. Den är förgrenad, med lika långa grenar. Detta är en annuell, ettårig art, som finns ett tag till under vår och försommar. Den har som många andra arter ett mikroskopiskt stadium.
8 Acrosiphonia

Efter höstens och vintern högvattenperioder ligger mycket blåstång uppspolad lång uppe på land. Där den göder landväxterna, t.ex. en tussilago. När det regnar lakar det ur humusämnen ur både från tången och annat dött material som ligger på stranden eller uppe i skogen ovanför. Bäcken eller ån för ut vattnet till havet.
9 tussilago o tång20170409
I den närmaste bäcken var vattnet alldeles gulbrunt av humus. Det som inte syns är all näring, som fosfor och kväve, som också rinner ut i havet utanför. Därför är det spännande att se hur brunt vattnet är och hur många meter ut det syns att det är ett utflöde av sötvatten. Detta är ett litet dike, men det finns många diken som rinner ut i Östersjön. Man brukar säga – många diken små blir en stor å. Resten av påverkan får man lämna till fantasin. Men för mig är det en oändlig källa till tankar och funderingar att gå ner till stranden och bryggan och kolla på vad som hänt från förra veckan.
10 brunt bäckvatten

Read Full Post »