Blåstången vid bryggan i Räfsnäs ser fortfarande lite vintertrött ut. Har inte börjat växa och sträcka på sig ännu.
Nu är det åter igen dags för alla tång-intresserade att bege sig ut till närmsta havsstrand. Den första uppgiften är ”När blir blåstången mogen vid din strand?”. Eftersom vi haft en kall februari där mycket is låg kvar länge inne i vikarna så kan uppvärmningen av havsvattnet i Östersjön ta lite tid. Hos mig i Räfsnäs, längst ute på Rådmansö i Norrtälje är vattnet fortfarande bara + 3 grader. Blåstångens förökningstoppar är fortfarande jättesmå, men i södra Östersjön är de säkert större.
Förökningstopparna hos ig är bara några millimeter stora. Blir nog mogna i maj eller början juni.
Vi har redan fått den första rapporten från Marint Kunskapscenter Malmö där det var ca + 5 oC i vattnet vid fullmånen den 3 april för någon dag sedan. Nästa tillfälle att kolla hur mogen tången hunnit bli är runt nymånen den 17 april.
Vi blir så glada för alla observationer som vi får in. Lite senare när det blivit varmare i vattnet är dags att följa förändringar av alla smådjur som lever i och runt en tångruska. Den uppgiften tänkte vi kan var lagom att göra från slutet av maj månad. I augusti – september är dags att undersöka om det finns någon höstförökande blåstång som gömmer sig bland de vanliga sommarförökande tångplantorna. Du kan ladda ner vårt protokoll här, så är det enkelt att fylla i dina observationer.
Mer information om alla tre uppgifter finns på Stockholms universitets hemsida. Algforskarsommar uppgifter 2026:
Är det något Du undrar över är det bara att skicka en fråga till algforskarsommar@su.se så skall vi försöka svara efter bästa förmåga. Som tidigare år hoppas vi få in många rapporter från vår långa och varierade kust.
Turning Torso skymtar i bakgrunden. Tångvallen består främst av dött ålgräs blandat med lite tång och rödalger.
Under två intensiva dagar i Malmö kring temat havsmedvetenhet och pedagogik, fick vi möjlighet att hjälpa till med att plantera ålgräs i Södra Varvsbassängen. Men innan jag berättar mer om detta så lite om platsen där Naturum Öresund och Marint Kunskapscenter har drivit sin verksamhet under många år. Huset är specialbyggt och ligger jättefint längst bort på Ribersborgsstranden. I fjärran syns Malmö stadsprofil med det nu 20 år gamla och hela190 meter höga Turning Torso, som nästan försvinner i diset. På Naturum finns fina akvarier med tång där småfiskar kan gömma sig och det är även plats för oss att undersöka fynden från stranden.
Under den första dagen deltog vi i en workshop och arbetade med havsmedvetenhet genom att skapa berättelser, under ledning av Therese Carnemalm, havsambassadör inom projektet Bauhaus of the Seas Sails. Vi fick prova på att spela några spel som pedagogiska verktyg, både det välkända datorspelet Minecraft som dykt ned under ytan i ett samarbete med IOC Unesco och Stiftelsen Voice of the Ocean, ett nytt brädspel om Östersjön som tagits fram av HELCOM, Ecosfera Baltica och två inspirerande spel kallade Laxleken och Havsnejonögat presenterade av Claes Rosander, Kattegatts kustvattenråd.
Nästa dag startade med att medlemmar i nätverket presenterade några aktuella projekt. Micaela Lundell berättade om miljögifter och fiske, två nya delar i Lektionsbanken som finns på Östersjöcentrums hemsida, följd av Björn Källström, Göteborgs marinbiologiska laboratorium som presenterade det internationella projektet BiodivOcean, där deltagarna undersöker den biologiska mångfalden i sitt havsområde med hjälp av ett rack med plattor där djur och alger kan etablera sig.
Annika Rockström berättar om projektet.Vacker illustration av påväxt på plattan.
Konstnären Annika Rockström visar hur en grupp elever på Gullmarsgymnasiet i Lysekil tolkat påväxten på plattorna i akvareller. Jag har tidigare sett målningar från detta projekt utställda i entréhallen på Tjärnö marina laboratorium.
Under de bruna ålgräset finns levande gröna fina skott.I hinkarna ligger fina skott av ålgräs till planteringen.
Efter lunch var det dags att gå till Ribersborgsstranden och leta efter fina ålgräsplantor med rötter. Det gällde att gräva runt och lyfta fram de levande plantorna djupt nere i vallen. När vi var klara hade den bruna tångvallen med torkade ålgräs bökats om och blivit vackert grön i jakt på fina, levande ålgräs-skott till återplanteringen.
På bilden syns transeketer där ålgräs planterats.Erica Wik demonstrerar hur man knyter fast ålgräs. Michael Palmgren fixar lagom långa snören.
Sen bar det av till Södra Varvsbassängen. Där hjälptes vi alla åt att knyta fast ålgrässkotten på smala järnrör och släppa ner dom i vattnet med ett plums. Det kommer att bli spännande att höra till våren om planteringen lyckats och att det då kanske finns början till en ny ålgräsäng nära kajkanten.
Här släpps ålgräsplantor ner i vattnet. Foto S. PetersonSkall bli kul att höra ur plantorna klarar sig.Foto: S. Peterson
Till sist: Stort tack för två roliga, intressanta och givande dagars samvaro vid och om havet.
Det har varit en varm sommar igen och den ser ut att fortsätta ett tag till. Det är fortfarande riktigt varmt i vattnet. Tog en simtur vid min brygga i Räfsnäs i helgen och vattentemperaturen var 15,2 0C. Helt okej att ligga i en stund och kolla på vad som växte på badstegen och bryggpelaren. Vattenståndet varier och denna vecka lovar SMHI högtryck och solsken. Passar fint för en sista studie av djurlivet i några blåstångsruskor. Många tångruskor ser alldeles lurviga ut. Det beror på att den fintrådiga brunalgen, smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceusväxer på grenarna. Smalskägg är en ettårig alg som kommer att vissna och ramla av senare under hösten.
På nedersta stegen växer det stora tångplantorTångplantor täckta med smalskägg.
På stenar och i vattenlinjen håller grönslick (Cladophoraglomerata)på att vissna och lossna. Även detta ett tydligt tecken på att hösten har startat också i havet. Samtidigt går det ganska lätt att hitta arter av tarmalg (Ulvaintestinalis) som har en lite senare period av tillväxt, vilket gör att många stenar ser vacker gröna ut.
Många stenar som ligger grunt är täckta med snyggt gröna tarmalger.
Det har redan drivit iland ganska mycket blåstång och vattenväxter på stränderna. Lite olika artsammansättning beroende på vad som dominerar på botten utanför. Som på dessa två stränder som ligger nära varandra på Riddersholms naturreservat, Rådmansö i norra delen av Stockholms skärgård.
Det har redan kommit iland stora mängder av blåstång i tångvallarna på RiddersholmVackra tofsar av ullsläke Ceramiumtenuicorne ligger i tångvallen.Vallen här domineras istället av vattenväxterMycket slingor, gäddnate och ålgräs Tångplantan var full med dammsnäckor, båtsnäckor och två små simpor som bara var 4-5 cm långa.
Vi hoppas få in många fler rapporter under de kommande veckorna. Blir det lugnt och soligt väder är en utflykt till stranden toppen. Känns det lite för kallt att bada så passa på att göra strandfynd istället. Känns det lite osäkert på vilka arter Du kan hitta är ett tips att skaffa ”Växter och djur i Östersjön” från Stockholms universitets Östersjöcentrum. Där finns det bilder och korta beskrivningar på vanliga alger, vattenväxter och många smådjur som kan driva in med tången till tångvallen.
Det händer en massa saker under sommaren i tångskogen utmed vår långa kust. De flesta rapporter vi får in just nu kommer från flitiga delare i uppgiften Vilka är smådjuren som lever av tång? En fråga som dykt upp är: Hur skiljer sig artsammansättningen mellan ost- och västkusten i tångskogen? Några skillnader är att i Östersjön finns flera sötvattensarter som är vanliga, t.ex. båtsnäckor, Theodoxus fluviatilis och dammsnäckor, Lymnea, medan det är marina arter av strandsnäckor, Littorina på västkusten. En annan skillnad mellan djurlivet i en tångplanta är att det är ganska få individer som kryper runt eller håller sig fast i tången på västkusten jämfört med antalet individer per art i Östersjön. Vill du läsa lite mer om skillnaderna så titta gärna på detta inlägg: Vad kan en tångruska avslöja om Östersjöns miljö?
Nu i juli har blomningen av cyanobakterier, ofta felaktigt kallade blågröna alger, drivit in till kusten från norra Stockholms skärgård och Ålands hav hela vägen ner till Blekinge. Den brukar ofta starta runt Gotland lagom till Almedalen men kom igång lite senare i år. Antagligen för att det var en kall och delvis blåsig vår och försommar. Nu har vi haft två veckor med soligt och varmt väder och lite blåst. Perfekt för att cyanobakterierna startar sin snabba tillväxt. I media kommer många rapporter där t.ex. SMHI berättar om utbredningen av blomning och information om att vi skall se till att våra barn, hunden eller boskap inte skall få i sig en massa vatten fullt med dessa blågrönalger.
Nedersta steget syns knappt på badstegen för det är så mycket cyanobakterier i vattnetInne vid stranden syns inte botten alls.
Vattentemperaturen var ca 22 0C den 25 juli 2025. Men en aktuell fråga är: Hur påverkas livet i en tångruska när det ligger ett tjockt täcke av cyanobakterier och flyter i ytan och vattnet är alldeles grumligt av knippvattenblom, Aphanizomenon flos-aquae och katthårsalger, Nodularia spumigena? Ja, vad tror Du att tången tycker om att det blir skuggigt? Helt rätt, tång trivs bäst i klart vatten. Tur att de stora blomningarna sällan varar länge.
Kolla i skuggan eller i handen så kan du ser de olika arterna.Bäst syns de i en lupp eller mikroskop,
Knippvattenblom ser ut som smala, gröna barr och katthårsalgen liknar trassliga nystan av trådar.
Själv kommer jag att hålla koll framöver och följa hur länge blomningen blir kvar och om den verkar ge någon påverkan på blåstången efter flera dagar.
Nu är det dags att undersöka vad som gömmer sig i en tångruska, trots att den sitter i den gröna sörjan. Vad gör man inte för att stilla sin nyfikenhet om det så gäller ett plaska ut i det grumliga vattnet och plocka upp en ruska från botten.
Efter att ha skakat tångplantan noga och sållat bort lite sediment som hade lagt sig på plantan gick det lätt att se att det kryllade av små och stora tångmärlor, tånggråsuggor och många snäckor, både båtsnäckor och oval dammsnäcka. Det märktes ingen direkt effekt av cyanobakterieblomningen utan provet ser ut ungefär som det brukar såhär års vid min brygga på Rådmansö, Norrtälje kommun.
Lite ovanligt var det dock att jag hittade ganska många blåmusslor som satt fast på tången. En annan observation är att det igen ser ut att bli ett år för sudare, Chorda filum, som kan växa i stort antal på blåstång, precis som den gjorde sommaren 2021.
Blåmusslor kan ha både blå och bruna skal.Båtsnäckornas skal varierar i färg beroende på var de lever.Här var de flesta gul-brun randiga.
Så hur ser blåmusslorna och snäckorna ut på Din lokal? Är de väl kamouflerade så att t.ex. fiskar har svårt att hitta dem?
Nu hoppas vi att många av er vill bidra med studier av tång från olika delar av vår varierade kust under de kommande veckorna. Skicka med data om platsen var studien gjorts (detta finns beskrivet i uppgiftsinstruktionerna) och ta gärna med data på vattentemperatur också. All information vi kan få bidrar till att öka kunskapen om hur Östersjön förändras.
Uppgift 3: Ny uppgift! Hur många blåa, bruna eller randiga blåmusselskal kan Du hitta?
Här kommer nu en ny uppgift till alla er Algforskare som hjälpt oss med att undersöka när blåstången blir mogen hemma vid er strand och om vilka arter av små snäckor, kräftdjur, mossdjur m.m. som gömmer sig i blåstången. Denna nya uppgift kan du göra när som helst under året.
Döda blåmusselskal efter den varma sommaren 2018.
Blåmusslan är en mycket vanlig art både på hårda och mjuka bottnar I Östersjön. Genom att det finns så mycket blåmusslor på bottnarna, även om de inte blir så stora som på västkusten, filtrerar de stora mängder vatten och samlar in massor med små partiklar och växtplankton. Genom sin filtrering gör de att vattnet blir klarare. Blåmusslan har fått sitt namn för att skalet är blått eller nästan svart. För ett par år sedan fick finska forskare en fråga från allmänheten: ”Varför hittar jag en massa bruna musslor? Är det en annan art eller varför ser de så annorlunda ut om det är blåmusslor?
I en engelsk undersökning från slutet av 1970-talet har man visat att färgen på blåmusslans skal bestäms genetiskt av ett enda lokus med två alleler. Den recessiva allelen producerar en mörkblå färg och den dominanta allelen ger skalen en brun färg. Skalets färg påverkar musslans värmereglering, där ett skal med den ljusare bruna färgen absorberar mindre värme jämfört med mörka blå skal. Det innebär att en mussla med brunt skal har lägre risk för värmestress och överhettning under soliga och varma somrar än en mussla med blått/blåsvart skal. Färgen på musslornas skal skulle kunna göra att överlevnaden av individer med bruna skal kan ha gynnats och fler individer med blå skal dött under värmeböljan som var sommaren 2018.
I det nationella övervakningsprogrammet finns gamla musselprover insamlade och sparade. Dessa kommer vi att ta fram och undersöka vilken färgvariant som dominerat före 2018.
Nu behöver vi Din hjälp med att samla in information om proportionen av de olika färgvarianternas fördelning från olika platser utmed Östersjöns kuster för att kunna jämföra med äldre data.
Undersökningen görs så här: Går det lätt att hitta och samla in mellan 30 – 50 blåmusslor är det allra bäst. Annars är det minsta antalet musslor som behövs ca. 20 stycken. Bra ställen att leta på är under bryggan, på något rep eller lina som hängt länge i vattnet eller t.ex. på undersidan av badstegens trappsteg. En annan möjlighet är att samla skal i tångvallen, men det kan vara lite svårare att avgöra färgen om de legat länge på land.
När Du fått ihop tillräckligt många musslor är det dags att räkna hur många som är blå respektive bruna och räkna ut procenten (antal skal av en färg delat på totala antalet skal, sedan multiplicerat med 100). Tittar Du noga så är inte alltid helt entydig vilken färg skalet har. Årsringar kan göra att skalen ser randiga ut, men det förekommer också individer som är blå –brunrandiga på längden. Om möjligt räkna även antalet tydligt blå-brunrandiga.
Om du har en variation i storlek mellan skalen, gör en uppdelning i olika storlekar: mindre än 1 cm, 1-2 cm och större än 2 cm. Det gör Du enklast genom att lägga dem på ett rutigt papper, där en ruta är 0,5 cm, eller genom att mäta med en linjal. Släpp gärna tillbaka de levande blåmusslorna där de samlades in när studien är klar.
Tydliga skillnader mellan blåa (t.v) och bruna (t.h) skal hos blåmussla. Årsringarna syns också bra.
Det finns också skal som är mörkt randiga på längden.
Rapportera in dina data:
Ange platsens koordinater (format 59.750055, 19.077758) eller namnet på ön/platsen och kommunen, tillsammans med förekomst i procent av de olika färgvarianterna på blåmusslor och det totala antalet musslor du undersökte. Ange även vilken typ av underlag (brygga, rep, stege, strand) de samlats in ifrån, vilket vattendjup och datum. Bifoga gärna foton på skalen.
Sammanställ dina data digitalt och skicka in dem (gärna som pdf om det är med foton) till oss på epostadressen algforskarsommar@su.se
Vi är så tacksamma för all hjälp vi kan få. Har du frågor så svarar vi självklart på dem, på samma epost-adress.
Ha en underbar sommar önskar
Lena Kautsky och Ellen Schagerström för Algforskarsommar.
Sammanställning av när blåstången blir mogen och klar att föröka sig i Östersjön 2025.
En stor, fin grunt växande blåstångsplanta från Snickarhaken, Åhus. De blev mogna ovanligt tidigt i år och förökade sig redan den 13 april efter en tidig varm period. Foto S. Peterson.
Vattentemperaturen ökar successivt på våren. När vattentemperaturen har nått ungefär 8-12 grader har blåstången hunnit utveckla förökningstoppar med mogna ägg- och spermiesamlingar. Detta sker vid samma tid varje år i ett visst område utmed Östersjöns kust. Däremot kommer tidpunkten för de största utsläppen att variera beroende på när fullmånen respektive nymåne inträffar det aktuella året i förhållande till när tången blivit mogen.
Förloppet ser ut så att blåstången först blir mogen i Öresund, sedan i Södra Egentliga Östersjön och till sist i de norra delarna av Stockholms skärgård. Men det finns också stora lokala skillnader. I en grund skyddad vik, långt in i en skärgård blir tången mogen tidigare eftersom vattnet värms upp snabbare än utanför i mer öppet i vattnet.
En annan intressant skillnad är att jämföra den finska och svenska kusten. Vi har i år också haft deltagare från Finland där det sker lite senare beroende på att vattnet är kallare än på svenska kusten. Skillnaden syns tydligt på kartan med ytvattentemperaturer från maj 2009.
Några rapporter från Bottenhavet har inte kommit in ännu. Där bör den bli mogen till nymånen 25 juni eller kanske först till fullmånen den 10de juli. Skulle vara intressant att få några rapporter från Bottenhavet i år också.
Som vanligt har vi fått in fina bilder på mogna hon -och hanplantor från deltagare. SÅ roligt!
Tydliga samlingar av oogon i honplantan. Det är 8 st ägg per oogon.Vackert snitt med orange samlingar av antheridier fulla av spermier i hanplantan.
Det var fullmåne i natt och jag var på Askölaboratoriet i Trosa skärgård för att undersöka blåstångens förökning som så många gånger tidigare. För den riktigt intresserade kommer här några foton från nattens utsläpp som blev riktigt sent eller kanske bättre att kalla det tidigt. Men såhär års går ju solen upp tidigt.
I burkarna ligger avklippta toppar från hanplantor och i de flata petriskålarna toppar från honplantor. Båda precis täckta med brackvatten. Har man mycket förökningstoppar av honplantor funkar vanliga pajformar i glas fint. Sen när förberedelserna är klara startar väntan. När det syns små mörka prickar eller när vattnet blir färgat är det dags att filtrera bort allt annat än ägg och spermiesamlingar. Med ett bra mikroskop syns de fint rundade äggen och med lite tur går det att se små, små spermier simma runt och försöka hitta ett ägg.
Lika spännande och fascinerande varje gång jag får vara med om det.
Tack för all hjälp vi får från er alla och soliga hälsningar från Algforskarsommar
Vi firar Biologiska mångfaldens dag med att dra igång Uppgift 2, Livet i Tångskogen.
På land som i havet behövs inte bara en ”Biologiska mångfaldens dag” utan kunskapen om förändringar i artrikedom i havet behöver öka under hela året och utmed olika delar av vår långa kust. Att starta den 22 maj, Biologiska mångfaldens dag passar fint nu när det börjar bli lite varmare i vattnet. Vid min brygga är det redan 10,5 grader och helt okej att gå ut till knäna och hämta upp en tångruska utan att frysa allt för mycket. Blir det blåsigt kommer vattnet att blandas om och det kan bli mycket kallare att gå ut och samla in och undersöka vad som finns i en blåstångsplanta.
Många av plantorna är fortfarande överväxta med trådslick. Plantorna är också täckta av små partiklar som lägger sig på ytan. Det märks när man skakar plantan hur mycket det är av löst material som ligger på plantorna i en lugn vik jämfört med på en vågexponerad lokal där det spolas bort. En del trådslick, Pylaiella littoralis har lossnat och ligger och driver som ett brunt ludd i strandkanten. Det vanliga som växer på stenar och klippor nära vattenytan är grönslick, Cladophora glomerata. I grönslicken växer tångmärlor och tånggråsuggor till sig innan de flyttar ner i tångbältet som vuxna för att föröka sig.
Lite längre upp på stranden ligger nedbruten och intorkade alger med skal av oval dammsnäcka, Radix balthica. Att kolla vad som ligger i strandvallen är ett bra sätt att repetera arter, som t.ex. östersjömusslan,Macoma balthica som ofta har vackert rosa skal hos unga individer och lite vitaktiga skal när den blir äldre.
På den grunda botten bredvid tångplantorna syns små grupper av unga sudare, Chorda filum som håller på att växa ut från övervintrande vasstrån. De ger spännande skuggor på botten.
Några av tångplantorna har redan stora uppblåsta förökningstoppar som har blivit bruna och sönderbrända i ytan där de flyter runt. De nya delarna av blåstång är kala utan påväxt medan de fjolårsskotten kan vara luddiga av påväxt. Det är också såhär års som flytblåsorna anläggs i toppen på skotten.
Resultatet efter att ha skakat årets första tångruska i min vita balja var ganska förväntat. I baljan simmade det runt ganska många pungräkror, mysider och både små och stora tångmärlor som övervintrat.
Hittade en enda stor tånggråsugga och några små strandvattengråsuggor, Jaera albifrons.
I baljan kryper det runt några ganska stora individer av oval dammsnäcka, flera båtsnäckor, Theodoxus fluviatilis och några små blåmusslor, Mytilus edulis. På de äldre delarna av blåstången hittade jag några kolonier av tångbark, Einhornia crustulenta och flera individer av slät havstulpan Aphibalanus improvisus. Det enda som jag saknade jämfört med förra året var några hus från nattsländelarver. Får kolla i fler tångruskor om några dagar.
Så, nu är det dags att starta Uppgift 2, Undersökningen av djurlivet i blåstången vid din hemma strand eller när du är ute och reser i sommar. Kanske vill du göra en större studie och följa hur artsammansättningen förändras under året? Eller undersöka vilka skillnader i arter mellan en plats utsatt för stora vågor från öppet hav eller färjetrafik och en skyddad vik? Vi är intresserade av alla resultat.
Det du behöver är en balja eller skål att skaka ner smådjuren i. Ta gärna ett foto på tångplantan och räkna hur många individer av olika arter du hittar. På länken hittar du mer information om lämplig litteratur för artbestämning och vart du skickar dina resultat.
Vi behöver din hjälp med att få veta mer om vad som gömmer sig i Östersjöns tångskogar. Glöm inte att ange plats och skicka resultatet till Algforskarsommar@su.se.
Lycka till och ha en skön sommar vid någon strand i Östersjön
Det är ju spännande hur en sak kan leda till en annan och helt plötsligt befinner man sig någonstans helt oväntat och undrar hur 17 man hamnade här. Ibland är det slump, ibland en konsekvens av tidigare beslut och önskningar. Så idag befinner vi oss på Swedish Space Life Science Workshop ute vid Gärdet i Stockholm för att prata om vårt experiment med blåstång i rymden och våra planer på att skicka upp tång till rymdstationen ISS.
Workshopen är till för att svenska forskare som arbetar i rymden ska veta om varandra och vad vi gör, så att vi kan samarbeta och hitta på fantastiska experiment.
Lena presenterade vårt blåstångsprojekt Baltic Fucus in Space
Det finns flera spännande typer av experiment representerade här. Lisa Westerberg från KI undersöker hur T-celler påverkas av att vara i rymden. T-celler är viktiga för vårt immunförsvar men om det försämras, som till exempel vid cancerbehandling eller rymdresa, kan virus i våra kroppar börja ställa till problem. Lisa och hennes grupp vill veta hur man kan motverka detta.
Åsa Berggren från SLU är ekolog med intresse för hur vi ska lösa matförsörjningen på längre rymdresor. Hennes grupp arbetar med insekter som proteinkälla, där de lever på växtavfall och i sin tur gödslar växter med sin avföring, med målet att det blir ett slutet kretslopp.
Stefan Krämer från SSC presenterade de olika typerna av plattformar de erbjuder för forskare. Utöver sondraketer som den vi fick plats på, har de parabolflygningar och drop towers för att skapa mikrogravitation. Och Christer Fuglesang från KTH Space Center berättade lite om vad de gör där.
Jättekul att få höra om olika aspekter av forskning kring människan i rymden, bland annat från ikonen Dag Linnarsson. Det finns ju så många frågor att ställa om det i framtiden ska bli möjligt att kolonisera månen eller Mars. Skulle blåstång kunna trivas på Mars?
Med på mötet var även representanter från Rymdstyrelsen och den Europeiska rymdorganisationen ESA. De berättade om olika möjligheter till samarbeten och söka medel, för att skicka upp experiment i rymden är inte helt gratis. Det är mycket att tänka på, men tackolov får man hjälp med det mesta om ens projekt blir beviljat stöd.
Roligast av allt var såklart att få träffa trevliga och entusiastiska människor som delar ett intresse.
Sen jag kom hit för en vecka sedan märks det att dagarna blivit kortare och kortare. Nu går solen upp 9.45 och ner 13.04, nästan en timme senare. Mörka långa dagar har inte gjort väntan lättare på att det skall finnas ett tidsfönster när det inte blåser förmycket. Varken nära marken eller högre upp i luftmassa. Det får inte heller vara mycket dimma för då blir det svårt att hitta var raketen slagit ner. Igår eftermiddag fick vi det efterlängtade beskedet om att det fanns en liten möjlighet -ett fönster vid 5-6 tiden på morgonen. Förberedelserna statade för de olika projekten, klockan 05.40 startar nedräkningen och kl. 06.00 startade raketen och lyste upp den mörka timmen.
Som planerat hamnade nyttolasten inom nedslagsområdet. Nu startade ny väntan på att kunna hämta in nyttolasten med alla experiment med helikopter till den stora hallen. Klockan 10.45 fylldes den stora hallen av forskare och tekniker för att snabbt ta hand om experimenten.
En traktor dyker upp i öppningen med nyttolasten. Allt ser bra ut. Jag blir försträckt, något är fel, hela bottendelen saknas och vårt experiment finns inte kvar. Vad kan ha hänt?
Jag hör några lugnande röster att de kanske hittar experimentet i snön och tar med det tillbaka med helikoptern. Bara att vänta och ja någon kommer med en svart sopsäck och öser ut delar av bottenplattan. Och där ligger vår fina låda hel utan en enda skråma! Täckt av is och lite snöig. Den hade klarat sig där den hamnat i strandkanten i vatten.
Fort in på laboratoriet. Rören med blåstångsskott hade inte frusit. Temperaturen var ca 11 grader och steg långsamt. Jag kunde pusta ut och sätta igång med att göra iordning proverna i mitt lilla provisoriska laboratorium.
Allt löste sig tillslut men det blev lite mycket spänning under vissa delar av dagen. Nästa steg är att ta proverna till Stockholms universitet och starta analyser.
Kom till Esrange på onsdag 20.11 på eftermiddagen. Det hade redan blivit mörkt. Installerade mig på Hotell Aurora. Den 21.11, i torsdags var det läge att kolla runt i lokalerna. Sondraketen hade redan transporterats till uppskjutningsplatsen så den stora hallen är nästan tom. Kvar står många stora och små lådor, en ramp och andra spår av tidigare aktiviteter. Gruppfotot vid raketen är också redan klart, tyvärr. Hoppas att det med all ny teknik går att klippa in foton på oss efteråt.
Mycket saker finns kvar och står klara att åka iväg.
Sondraketen står nu på plats i ett stiligt hus som nästan ser ut som en kyrka med sitt höga tron.
Idag var det första planerade datum för uppskjutning men det var redan klart att det inte skulle gå. Varje förmiddag sker en genomgång av hur väderprognosen ser ut för kommande fyra dagar. Det är fyra viktiga förutsättning som måste vara uppfyllda. Inte för blåsigt eller molnigt och inte några renar i området där raketen kan landa. Det enda som är klart är att raketen står på sin plats och att vårt och andra experiment är monterade.
Istället fick vi vara med om en test av att alla system fungerar. Det innebär att alla system stängs av och i högtalarna ljuder utropet ”Radio Silence in the launch area” över hela området. Efter en stund kopplas strömmen på igen och då skall all utrustning fungera. Inga glappkontakter -allt fungerade. UPS:en gick fint! Den enda som inte brydds sig om det var den lilla automatiska dammsugaren som istället startade när strömmen stängdes av! Den passade på att ta en en städtur runt i rummen.
Imorgon kommer en aktuell prognos för väder från Esrange och projektet Fucus in Space.
Tångbloggen 