Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Bottenhavet’

Caroline Raymond, vid institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, höll igår sitt halvtids seminarium där hon presenterade resultat från sin forskning om djuren som lever i botten eller på ytan av sedimentet i Östersjön.

Hon har studerat dessa samhällen och deras förändringar under flera år eftersom hon kombinerar sina doktorand studier med att arbeta med den nationella övervakningen av just mjuka bottnar i Östersjön. En givande kombination som gjort det möjligt att sammanställa och analysera förändringar under lång tid. Något som inte är möjligt under ett vanligt doktorandprojekt.

1Rutger´s klassiska succession

Det finns en klassisk figur som publicerades 1978 av Rutger Rosenberg och Pearson som visar hur djursamhället förändras på en botten, från en mycket artrik miljö till allt artfattigare ju mer organiskt material som hamnar på botten. Det kan vara algblomning som regnar ner eller större bitar av alger som driver ner till djupare bottnar. När de bryts ner av bakterier förbrukas syret och till slut kan det bli helt syrefritt och inga musslor, sjöborrar eller andra arter kan överleva.

2Caroline halvtids semin

Hon startade sin presentation med en bild över hur botten på sådär 30 meters djup ser ut i Östersjön. Det går inte att föreställa sig hur många små djur som gömmer sig nere i botten. Det de behöver är organiskt material att äta och för ett tränat öga så syns minst två mindre bitar av gamla tångruskor på bilden. De kommer med tiden att bli mat till musslor, vitmärlor och havsborstmaskar som Carolines avhandling handlar om. Under årens gång är det inte heller samma arter utan nya kan komma in i Östersjön och etablera sid där.

3spridning av Marenzelleria

En sådan art är havsborstmasken Marenzelleria spp. som hittades i södra Östersjön runt 1980 och sedan spridit sig i hela Östersjön. Genom att samla in data från övervakningen finns ny långa tidsserier över hur mängden Marenzelleria spp. förändrats mellan åren. Med en kraftig uppgång på många platser men under de sista åren minskar den igen. Vad det beror på är en av frågorna som är kvar att lösa. Sen är det inte så enkelt heller att det bara är en art utan flera arter som är mycket lika varandra till utseendet. Här krävs genetiska studier och undersökningar om de kanske skiljer sig i vad och hur de äter? Och som kan förklara varför de inte minskar i Bottenhavet utan fortsätter att öka.

4Marenzelleria -förändringar

Sammansättningen av arter har förändrats på bottnarna i Östersjön från att för 40 år sedan, när mätningarna startade 1974, domineras av en liten blek, vitmärla, Monoporeia affinis, till i dag där den vanligaste arten är östersjömusslan, Macoma balthica. Så här på våren är det lätt att hitta skal av östrsjömussla i strandkanten. Med lite tur kan det vara vackert vitt med rosa ränder.

5Förändringar i bottenfauna samhället

På bilden nedan syns de stora förändringarna i artsammansättning tydligt. Data kommer från tre av miljöövervakningslokalerna i Asköområdet och visar abundans, dvs hur många individer som finns per kvadratmeter och biomassa per kvadratmeter. Ljusblått är östersjömusslan som med sitt skal väger mer och därför syns knappt de små vitmärlorna som är markerade med orange även om det finns flera tusen av dom per kvadratmeter speciellt på de två djupare bottnarna 40 och 44 meter.  De senaste åren har havsborstmasken Marenzelleria blivit vanlig. Den är markerad med grön färg. I slutet av 1970-talet syns det också att det fanns många havsbortsmaskar i proven men det var andra arter.

6långtidsförändring -märlor till musslor

För att förstå vad som händer och vad förändringar kan bero på gäller det att sätta upp smarta experiment  och att göra dem i fält under naturliga förutsättningar. Bilden visar några stora backar fyllda med sediment, en där havsbortsmasken Marenzelleria satts till, en med Östersjömusslor Macoma balthica och en kontroll utan djur. Backarna fick stå på botten i ett års tid på nästan 14 meters djup. Sen blev det jättespännande att se om de fanns kvar och vilka djur som etablerat sig i dom olika backarna. Hade östersjömusslan ätit upp det de pyttesmå larverna av vitmärla när det var tid för dem att omvandlas och bli bottenlevande? Hur mycket mer hade havsborstmasken grävt runt i sedimentet? Och vad fanns för arter i den tomma kontrollen efter ett år? Caroline har mycket arbete kvar innan det är dags för disputation. Tångbloggen lovar att återkomma i ämnet.

7experiment

Men visst är maskar, musslor och märlor spännande och miljöövervakning bidrar till att vi kan följa förändringar under lång tid.

Annonser

Read Full Post »

En ny artikel har just publicerats i den vetenskapliga tidskriften Estuarine, Coastal and Shelf Science av Ellen Schagerström, Helena Forslund, Lena Kautsky, Merli Pernoja och Jonne Kotta.

Författarna har jämfört thalluskomplexiteten (”buskigheten”) och kvantifierat abundans och biomassa hos de förekommande epifytiska alger och evertebrater hos de två tångarterna smaltång (Fucus radicans) och blåstång (Fucus vesiculosus) från Bottenhavet och runt den estniska ön Saaremaa, mer känd som Ösel i Sverige.

Du kan läsa hela artikeln HÄR helt gratis fram till den 8:e november.

Smaltången (vänster) är buskigare än blåstången (höger)

Smaltången (vänster) är buskigare än blåstången (höger)

Read Full Post »

Juli månad lider mot sitt slut. Tångbloggen är på väg till Estland för fortsatta studier men innan dess känns det på sin plats att skriva några rader om Naturmorgon för en vecka sedan. Så här kommer lite bilder från ett par fantastiska dagar på Skagsudde inför och under sändningen. Njut!

Första natten den 10de juli, bodde vi vid Bottenhavet med en underbar utsikt över grannviken till Skagsudde och fyndet av en ilanddriven gren av en smaltångsplanta. Fotspåret i sanden visar på storleken. Den är verkligen liten och smal som namnet anger.

utsikt från stugan

Smaltång från första kvällen

Dag 1 spenderades med att undersöka området och planera för intervjuerna i glittrande solsken. Klipporna består av vacker ögongranit- igen ett talande namn.

reka för inspelingÖgongranit o fot

Lena Näslund programledare och fältreporter testar och förbereder intervjuerna dagen innan istrålande solsken. Härlig dag! Och vi kunde även passa på och samla material till våra finska kollegor – både han- och honplantor. Vi hittade också en blåstångsplanta.

Lena inför intervjuerStor skillnad i storlek

Dag 2 upp i gryningen, dvs vid 4.30. Sveriges radio bussen är redan på plats när vi kommer till Skagsudde strax efter 5.00 med mikrofonerna inriktade mot sändningsplatserna, vid stranden för att berätta om livet i Östersjön speciellt tång så klart, de spännande strandängsväxterna och de större och mindre hällkar fyllda med näckrosor, blommande sileshår eller helt uttorkade. Familjens katt var med överallt.

SRRadiolbussoch mikrofonerKatt på inspeling

Ljuset är helt annorlunda tidiga morgnar och det var lite svalare när Lena Näslund startade sin intervju med Tångbloggens Ellen där lyssnarna fick höra om just smaltångens unika förökningssätt och till sist samlades vi alla vid bastun och Ellen och Ove pratar om det lyckade fisket.

 Dags för intervjuEllen o Ove i samspråk om fiskfångsten

Nu står plantorna som samlades in i rännan på Askölaboratoriet och väntar på att vi kommer dit med vårt estniska material och att våra finska kollegor från Åbo universitet kommer och hämtar sitt material på måndag när vi är tillbaka från Estland.

smaltång+ blåstångskagudde

För den intresserade så sänder Naturmorgon från Koster den 2 augusti. Tångbloggen hoppas på att det kommer att handla lite om alger såklart och kommer att rapportera från västkusten om sommarens egna observationer.

Read Full Post »

Sommar, semester och radio i hängmattan.
För den morgonpigga kan vi tipsa om att Tångbloggen kommer att medverka i P1’s Naturmorgon på lördag, för tredje året i rad. Det blir smaltång, Bottenhav och Sveriges vackraste plats (enligt oss).
Följ med oss bland klippor och hav på lördag 12/7 kl 06:10.

För den morgontrötte kan man såklart även lyssna på hemsidan eller ladda ner programmet.

Tant Tång på väg till havet

Tant Tång på väg till havet

Har du frågor om tång efter programmet är du givetvis varmt välkommen att skicka oss ett mail. Kontaktuppgifter finns under fliken Kontakta oss.

Read Full Post »

Finska Forststyrelsen tillsammans med Länsstyrelsen Västernorrland och FOI har utvecklat en metod för att med hjälp av LIDAR och dykningar kunna göra mer storskaliga kartläggningar av tångbälten. Detta är ett viktigt verktyg i miljö-övervakningen, eftersom man då kan beräkna hur stora ytor av tång som försvinner eller kommer till, alleftersom miljön ändras.
För att titta på de fina kartorna som tagits fram, klicka HÄR.

Read Full Post »

På fredag den 17:e maj är det inte bara Norges nationaldag som ska firas, utan även Daniel Johanssons disputation.
Daniel har har forskat vid Sven Lovén Center för marina vetenskaper Tjärnö (mer känt som TMBL) som hör till Göteborgs Universitet.

Daniels avhandling har titeln ”Evolution of the brown algae Fucus radicans and Fucus vesiculosus in the Baltic Sea” och innehåller framförallt arbete från en genetisk vinkel. Det har lagts ner mycket tid på att få fram den genetiska identiteten för att dels kunns skilja blåstång från smaltång, men även för att kunna skilja ut olika kloner hos smaltång, som i Bottenhavet förökar sig mest genom att små grenar trillar av från moderplantan och sedan fäster sig på nytt underlag.

Små fragment av smaltång har bildat rhizoider och fäst sig på botten av en skål.

Små fragment av smaltång har bildat rhizoider (klibbiga trådar) och fäst sig på botten av en skål.

Daniel har även jämfört just förmågan att föröka sig med små grenar hos olika kloner av smaltången för att se ifall den stora klonen, honan som återfunnits längs hela 550 km längs den svenska Bottenhavskusten, var bättre än andra kloner.

Disputationen börjar klockan 14:00 i Hörsalen på Tjärnö, vi kommer givetvis att vara där och lyssna!

Read Full Post »

Det börjar bli lite av en tradition att åka norrut i Juli månad. Inte bara för att uppleva den fantastiska naturen längs vår vackra kust, utan även för en insamling av smaltång och blåstång för höstens studier.

Tidigare år har vi bott i Norrbyn, då vi behövt tillgång till lablokaler på fältstationen. Men i år var det inga lab-krävande experiment på schemat, så istället tog vi en natt på det otroligt charmiga vandrarhemmet Statarlängan i närbelägna Hörnefors.

Statarlängan vandrarhem Hörnefors

Efter en god natts sömn tog vi oss till första lokalen på Järnäs, där det var hela 12 grader i vattnet! Friskt!

Efter en timmes badande (med torrdräkt!) åkte vi vidare söderut till Skagsudde, där Ove med familj bor. Detta är nog en av Jordens vackraste platser. Som botaniker blir man nästan svimfärdig av alla växter och den skönhet som naturen visar upp här.

Natur på Skagsudde


Efter ytterligare badande (även här i torrdräkt då det endast var graden varmare än Järnäs) fick vi lunch bestående av egenfångad och hemrökt böckling samt hembakat tunnbröd. Kan det bli bättre? Knappast.

Oves böckling var fantastisk!

Efter en trevlig stund bar det av till sista lokalen för denna resa; Bönhamn. Då lokalen besökts tidigare har det varit lågsäsong och relativt folktomt. Så icke denna gång. Sommarens första riktigt varma vecka resulterade i ett packat Bönhamn! Tusen tack till den snälla damen på balkongen som viftade in oss och lät oss parkera på hennes framsida. Det hade varit långt att bära från närmaste lediga p-plats annars.

Efter lyckad insamling och många undrande blickar och frågor från semestrande om vad vi höll på med, så rullade vi hemåt med bilen full av tång. En lyckad expedition.

Read Full Post »