Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘lärare’

Det kom lite grus i det digitala maskineriet, men tillslut så fick vi ihop det, minsann. I veckans podd pratar vi om och kring hällkar, denna spännande miljö som kan ha så otroligt stor variation. Detta har vi självfallet skrivit om tidigare här på Tångbloggen. I podden går vi igenom vilka olika faktorer som påverkar hällkarens miljö och hur. Vi pratar även lite om vilka olika arter som är vanliga och därmed påverkar varandra, och hur.

Hällkar är ett trevligt och enkelt sätt att få en första inblick i livet i havet. Här finns många pedagigiska möjligheter för den intresserade, både med och utan barn, samt såklart för hela skolklasser. Prova att följa ett hällkar över ett år, genom att besöka det varje månad och notera vad du ser och hur mycket. Eller så kan du jämföra olika hällkar och fundera på vad som gör dem olika. Är det volymen? kanske hur långt ifrån strandkanten de ligger? Eller spelar det någon roll i vilket väderstreck de ligger? Med ett hällkar skulle man kunna hålla en hel kurs i biologi, för här finns nästan allt.

I Sverige har vi inte tidvatten, som sköljer upp över stranden två gånger per dygn. Så våra hällkar I England däremot går man gärna och undersöker ”tide pools”, hällkar som ligger under vatten vid högvatten men är på land vid lågvatten. Här får man verkligen ett litet hav i miniatyr. Men såklart har de även vanliga hällkar, rock pools, som har ett mer oregelbundet vattenutbyte. Kika på några av dessa små filmer, de är jättefina. De ger många ideer till hur sommarens ledighet kan spenderas på en klippstrand och bli lika fantastisk som en resa söderut.

Inget hällkar är det andra likt. Det är kul att se hur de ändrar sig över säsongen.

På lördag kan du dessutom höra mig och Angela pladdra live i Nordstan på vetenskapsfestivalen i Göteborg. 13:30 äntrar vi scenen för att tjöta alger i hela 40 (!) minuter. det ni!

Read Full Post »

2023 kommer vi att skriva en del om Tångskogsjakten, ett medborgarforskningsprojekt med Tångbloggens forskare Lena Kautsky och Ellen Schagerström vid Stockholms universitets Östersjöcentrum i samarbete med Nobelprismuseet.

Nobelprismuseet drar igång Forskarhjälpen för 13:e året i rad, där elever får delta i ett riktigt forskningsprojekt. I Forskarhjälpen sammanför Nobelprismuseet lärare, högstadieelever och forskare i ett gemensamt projekt som är olika för varje år. 2023 års projekt, Tångskogsjakten, handlar om att kartlägga hur Östersjön förändras och kan påverkas av klimatförändringarna genom att undersöka blåstången och dess ekosystem.

Med elevernas hjälp kommer vi kunna samla in data för att skapa ett unikt forskningsunderlag som sträcker sig längs hela Östersjöns kust från Öresund i väst till Bottenhavet i nordost.

Uppgiften för eleverna vid de deltagande skolorna blir att kartlägga den biologiska mångfalden i tångskogen och hur denna förändras utmed Östersjöns kust. De kommer att använda sig av samma sorteringsmetodik för blåstång som vid den nationella miljöövervakningen. Genom att skapa listor över vilka arter som finns i tången, och i vilken mängd, får också möjlighet att samla information om utbredningen av nya arter som kommit in i Östersjön, via till exempel båttrafik. Det tycker vi är extra spännande att kunna göra i en så stor skala.

Kunskapen om ny arters utbredning behövs för att kunna utvärdera om eller hur de påverkar artrikedomen. Vi behöver även få in en bättre bild av nuläget för att sätta in rätt åtgärder för att förvalta den biologiska mångfalden. Genom Tångskogsjakten hoppas vi dessutom få ett bättre underlag för att förstå hur artrikedomen i tångskogen påverkas av ett förändrat klimat.

Vill du veta mer om vad projektet går ut på, kanske även anmäla din klass? Då klickar du på den här länken. Sista anmälningsdag är den 11e april!

Tycker du att det är kul med tång och medborgarforskning, men har ännu inte börjat, eller för länge sedan gått ut högstadiet?

Ingen fara!

För tredje året i rad kommer vi dra igång projektet Algforskarsommar. Det kommer vi strax skriva mer om, eftersom det data vi fått in från tidigare år visar att vi ska börja undersöka tångens mognad redan i april. Minsann!

Så se till att följa Tångbloggen så missar du inte när vi postar spännande nyheter från tångskogen.

Vad döljer sig i en tångruska? Det blir årets tema i Tångskogsjakten.

Read Full Post »

I helgen var det full fokus på alger, både makro och mikro, när kursen ”Alger i klassrummet” hade sitt fältmoment på Kristinebergs marina forskningsstation i Fiskebäckskil.

Havet var friska 3 grader varmt, men det hindrade inte kursens deltagare från att samla in spännande material från strandkanten för att undersöka närmre inne på lab. Hur mycket tid ett moment än får, så känns det alltid för kort, kunde vi glatt konstatera.

”Alger i klassrummet” riktar sig till yrkesverksamma pedagoger och är en efterlängtad fortsättning på ”Havet i klassrummet”, en populär kurs vid Göteborgs universitet som i första hand vänder sig till lärare eller lärarstuderande som vill skaffa sig kunskap om havet och hur man kan arbeta experimentellt med marin vetenskap i skolan.

Kursens mål är att erbjuda fördjupad kunskap om mikro- och makroalger i våra hav och sjöar men också att genom konkreta exempel demonstrera hur alger kan studeras och användas i skolundervisningen. Kursledare var Angela Wulff, professor i marin botanik vid Göteborgs universitet och känd från Algpodden, som även hade lyckats locka ner professor Kerstin Johannesson från Tjärnö marina forskningsstation för att föreläsa om sina spännande studier av evolution hos alger. Tångbloggens egna badanka, Ellen Schagerström, var med och höll i momentet kring makroalger. Vi samlade in, artbestämde, pressade till herbarium och avslutade med att tillaga och äta dem. En helhetsupplevelse av vad alger har att erbjuda!

Efter två intensiva dagar hoppas vi att kursdeltagarna fått rejält med mersmak på alger i alla meningar och vi ser fram emot att fler kan berätta och inspirera till att upptäcka hur fantastiska alger är.

Read Full Post »

Sista dagen i november var det AW för lärare på Baltic Sea Science Centre, eller lite enklare uttryckt Östersjöns Hus på Skansen. Anna Björn hälsade välkommen i trappan ner till de stora akvarierna. Sen fick besökarna mingla runt och kolla i akvarierna där torskarna frodas och stimmet av strömming/sill glittrade för fullt. På olika platser i utställningen deltog forskare från SLU och Stockholms universitets Östersjöcentrum. Linda Kumblad från Östersjöcentrum tillsammans med Jens Olsson från SLU svarade på frågor vid akvarierna och själv höll jag till i laboratoriet på plan fem.  Det blev några intensiva timmar med en massa frågor från intresserade lärare som passerade förbi. Det var så mycket frågor och aktiviteter att jag helt tappade bort att fotografera det som jag tagit med och det undervisningsmaterial som förevisades som illustrationer på lektioner som går att boka om man vill ta dit sin klass.

Tursamt nog fotade Elisabeth Lundmark några av tångplantorna som jag tagit med.

På bilden från vänster syns; En tångplanta utan påväxt, trådslick som lossnat från blåstång och tofsar med ullsläke sittande på tång.

I fredags kom det en fråga från en elev om hur vågexponering påverkar påväxt av alger på blåstång till Tångbloggen och det visade sig att vi inte skrivit så mycket om detta ämne. Så här kommer svaret som Sara fått från oss.

Det är många faktorer som påverkar vilka arter som växer på blåstången och om de är stora så att de syns eller är mikroskopiskt små. De stora förekommer ofta på sommaren medan det mikroskopiska stadier är det som övervintrar. Dessa små stadier sitter på de äldre delarna och påverkar inte tången särskilt mycket. När ljuset och värmen kommer tillbaka på våren växer det ut och kan bli stora tofsar som skuggar tångplantorna. Tidiga vår- och sommar arter är t.ex. grönalgerna, som grönslick, Cladophora glomerata, eller tarmalger, Ulva spp. och brunalgen trådslick, Pylaiella littoralis är också vanlig.

På bilden syns några plantor från ett av akvarierna med både trådslick och rödalgen ullsläke. Ullsläke, Ceramium tenuicorne, är en art som brukar dyka upp på blåstång på sensommar/höst och finns kvar till våren. Sen finns också tångludd, Elachista fucicola som nästan bara växer på blåstång. Den syns tydligt som små tofsar på tången på sommaren. Andra vanliga arter är brunalgerna molnslick, Ectocarpus siliculosus, sudare, Chorda filum och smalskägg, Dichtyosiphon foeniculaceus. Just smalskägg kan bli riktigt stora och täcka tångplantorna så de inte syns. Men de vissnar bort på hösten för att sedan växa ut igen nästa år. Så nu i november ser blåstången ren och fin ut utan epifyter.

Nu till frågan om skillnader i påväxt mellan en skyddad och en vågexponerad lokal.  I en studie på Åland (Rönneberg och Ruokolahti 1986) visade sig påväxten vara klart mycket större på den skyddade lokalen, ca 140 mg per g-1 blåstång (torr vikt), jämfört med ca 95 mg per g-1 blåstång på den vågexponerade lokalen. Det fanns också fler arter på den skyddade lokalen (13 st) jämfört med den vågexponerade (5 st.). En orsak till att biomassan av epifyter är högre och att det finns fler arter på den skyddade lokalen kan bero på att tillgången på näringsämnen som fosfor och kväve är större men också att fintrådiga alger inte slits loss lika lätt som på den vågexponerade lokalen. Så det är inte helt enkelt att svara på hur vågpåverkan påverkar sammansättningen av epifyter på blåstången. Det beror både på hur öppet lokalen ligger vilken årstid det är, hur stora själva arterna av påväxt är och dessutom på salthalt och tillgång på näringsämnen.

Read Full Post »

Om det var lite kyligt i väntan på starten att få komma in i Östersjöhuset så var intresset stort när Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitets rektor Karin Holmgren berättar om den långsiktiga samverkan i Baltic Sea Science Centre från scenen i Galejan.

1 tal av rektorerna20190409

Samtidigt kunde jag inte låta bli att fota fotografen på scenen och hålla tummarna för att han kom ihåg att det fanns en trappa precis bakom! Men det gick bra.

2 fotografen 20190409

Nästa steg var ett foto på oss alla på terrassen- där det gick att föreviga gruppen på ca 150 personer. För den med skarpa ögon kan man se ett blått fodral – det är min mobil.

3 fotografering 20190409

För många av oss fanns det mycket spännande att titta på i akvariet – inte bara i de stora akvarierna utan minst lika mycket i de små akvarierna med olika arter av vattenväxter, tångräkor och småfisk.

4 småfisk o vattenväster 20190408

Sen var det dags ta trappan upp förbi en stor gädda för att lyssna på olika miniseminarier i skolsalen. Skulle vilja kunna måla grafitti.

5 väggmålning 20190408

Här diskuterades pedagogiska möjligheter och medborgarforskning.  Pavel Bina från SLU berättade om ett medborgarforskningsprojekt där en skola i Mälaren inventerar utbredning av främmande arter, dvs vandrarmussla och påverkan från svartmunnad smörbult. Det kan vara svårt att dokumentera arter under vattnet men i detta medarbetarprojekt använde studenterna en dropvideo för att dokumentera förekomst av arterna på vissa djup och platser.

6 Vandrarmussla och svartmunnad smörbult 20190409

Andra möjligheter är att använda någon typ av skiva som hängs mer i vattnet och etablering av havstulpaner, musslor och mossdjur undersöks –både när olika arter sätter sig fast och vid vilken period under året.

Båtbotten platta

Några direkta förslag till tänkbara medborgarforsknings projekt med skolklasser som besöker Skansen laboratoriet kom inte fram, men det finns flera uppslag att diskutera vidare med några av lärarna.

Read Full Post »