Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘biodiversitet’

2023 kommer vi att skriva en del om Tångskogsjakten, ett medborgarforskningsprojekt med Tångbloggens forskare Lena Kautsky och Ellen Schagerström vid Stockholms universitets Östersjöcentrum i samarbete med Nobelprismuseet.

Nobelprismuseet drar igång Forskarhjälpen för 13:e året i rad, där elever får delta i ett riktigt forskningsprojekt. I Forskarhjälpen sammanför Nobelprismuseet lärare, högstadieelever och forskare i ett gemensamt projekt som är olika för varje år. 2023 års projekt, Tångskogsjakten, handlar om att kartlägga hur Östersjön förändras och kan påverkas av klimatförändringarna genom att undersöka blåstången och dess ekosystem.

Med elevernas hjälp kommer vi kunna samla in data för att skapa ett unikt forskningsunderlag som sträcker sig längs hela Östersjöns kust från Öresund i väst till Bottenhavet i nordost.

Uppgiften för eleverna vid de deltagande skolorna blir att kartlägga den biologiska mångfalden i tångskogen och hur denna förändras utmed Östersjöns kust. De kommer att använda sig av samma sorteringsmetodik för blåstång som vid den nationella miljöövervakningen. Genom att skapa listor över vilka arter som finns i tången, och i vilken mängd, får också möjlighet att samla information om utbredningen av nya arter som kommit in i Östersjön, via till exempel båttrafik. Det tycker vi är extra spännande att kunna göra i en så stor skala.

Kunskapen om ny arters utbredning behövs för att kunna utvärdera om eller hur de påverkar artrikedomen. Vi behöver även få in en bättre bild av nuläget för att sätta in rätt åtgärder för att förvalta den biologiska mångfalden. Genom Tångskogsjakten hoppas vi dessutom få ett bättre underlag för att förstå hur artrikedomen i tångskogen påverkas av ett förändrat klimat.

Vill du veta mer om vad projektet går ut på, kanske även anmäla din klass? Då klickar du på den här länken. Sista anmälningsdag är den 11e april!

Tycker du att det är kul med tång och medborgarforskning, men har ännu inte börjat, eller för länge sedan gått ut högstadiet?

Ingen fara!

För tredje året i rad kommer vi dra igång projektet Algforskarsommar. Det kommer vi strax skriva mer om, eftersom det data vi fått in från tidigare år visar att vi ska börja undersöka tångens mognad redan i april. Minsann!

Så se till att följa Tångbloggen så missar du inte när vi postar spännande nyheter från tångskogen.

Vad döljer sig i en tångruska? Det blir årets tema i Tångskogsjakten.

Read Full Post »

Om du vaknar tidigt av fågelkvittret imorgon kan du slå på radion på P1. Klockan 06-08 sänder vi Naturmorgon från Lysekil och det handlar bara om alger!! Häng med på ett dopp under ytan, ner i tångskogen.

Read Full Post »

Östersjön är ett ungt och artfattigt hav, där arterna antingen har ett marint- eller sötvattensursprung och bara haft ca. 8000 år att anpassa sig till att leva i Östersjöns låga salthalt. Många djur, växter och alger som vi idag betraktar som inhemska och typiskt svenska har någon gång i historien kommit från andra ställen i världen. De har spridits naturligt med vindar och vattenströmmar, eller själva vandrat in när inlandsisen drog sig tillbaka. På denna korta tid har marina arter hunnit anpassa sig till att leva på gränsen av vad de tål när det gäller salthalt och sötvattensarter att leva och föröka sig vid högre salthalt än där de en gång uppstod.

Därför är det extra spännande att det på så kort tid hunnit bildas nya arter i Östersjön. Den första är smaltången (Fucus radicans) som beskrevs av Lena Bergström och mig för 13 år sedan. Den har troligen bildats ur blåstång, (Fucus vesiculosus) för ett par tusen år sedan och klarar att leva och föröka sig vid lägre salthalter än blåstång. Den kan också sprida sig med fragment som sätter sig fast på botten och bildar stora kloner.

Två arter tång Foto: Nils Kautsky

Blåstång till vänster och smaltång till höger. Foto: Nils Kautsky

I en nyligen publicerad artikel beskrivs den första nya fiskarten, östersjöflundra (Platichthys solemdali) som bildats i Östersjön. Sitt latinska namn har den fått efter Per Solemdal, som redan på 1970-talet beskrev hur skrubbskäddan i Östersjön anpassat sin förökning till olika salthalter och miljöer. Äggen till skrubbskäddan (Platichthys flesus) behöver t.ex. minst 11 promille för sina ägg som kläcks ute i vattenmassan medan östersjöflundran (Platichthys solemdali) lägger sina ägg grunt på botten och lever i mer utsötade kustnära miljöer. Var du hittar de små ynglen beror på vilka salthalter äggen tål.

Camilla_Bollner_Azote

Få djur är sötare än yngel av plattfisk. Illustration: Camilla Bollner, Azote

Jag är övertygad om att vi kommer att se att anpassningar till denna speciella miljö kommer att visa att evolution och bildandet av nya arter kan gå mycket snabbare än vad vi tidigare trott.

Samtidigt har våra ökade fartygstransporter över världshaven fört in många nya främmande arter via ballastvatten. Eller så har vi medvetet tagit in fisk, skaldjur och alger för odling. Ibland har också andra arter följt med som fripassagerare.

Framöver behöver vi också förändra synen på främmande arters funktion i Östersjöns ekosystem. Ett aktuellt exempel är den svartmunnade smörbulten (Neogobius melanostomus) som kanske kommer att ingå i abborrens vanliga diet.

Maginnehåll i abborre

Här kan media bidra genom att använda korrekta svenska eller latinska namn, som ofta berättar något om varifrån arten kommer ifrån och kännetecken, t.ex. asiatiskt blåskrabba och asiatisk penselkrabba, istället för att kalla dem för ”skräck krabbor”.

En främmande art kan också bli en resurs att använda eller komma att ersätta ekologiska funktioner om vattenmiljön bli allt mer utsötad och det blir varmare i Östersjön, vilket leder till att de marina arternas utbredning spås minska. Det finns flera aktuella exempel på hur främmande arter redan nyttjas. Du kan läsa mer om detta i tidningen om Östersjöfestivalen i Berwaldhallen som kom ut idag.

Vill du veta med om främmande arter och deras utbredning utmed Sveriges kustvatten och sjöar kan du söka på ArtDatabankens hemsida eller sök på Havs o vattenmyndighetern sidor för främmande arter. Där hittar du artfaktablad om olika nya arter som finns i Östersjön.

Hittar du något du inte känner igen eller vill lära dig mer finns en gratis app, Livet i Havet, att ladda ner från havet.nu.

 

Read Full Post »