Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘introducerade arter’

Östersjön är ett ungt och artfattigt hav, där arterna antingen har ett marint- eller sötvattensursprung och bara haft ca. 8000 år att anpassa sig till att leva i Östersjöns låga salthalt. Många djur, växter och alger som vi idag betraktar som inhemska och typiskt svenska har någon gång i historien kommit från andra ställen i världen. De har spridits naturligt med vindar och vattenströmmar, eller själva vandrat in när inlandsisen drog sig tillbaka. På denna korta tid har marina arter hunnit anpassa sig till att leva på gränsen av vad de tål när det gäller salthalt och sötvattensarter att leva och föröka sig vid högre salthalt än där de en gång uppstod.

Därför är det extra spännande att det på så kort tid hunnit bildas nya arter i Östersjön. Den första är smaltången (Fucus radicans) som beskrevs av Lena Bergström och mig för 13 år sedan. Den har troligen bildats ur blåstång, (Fucus vesiculosus) för ett par tusen år sedan och klarar att leva och föröka sig vid lägre salthalter än blåstång. Den kan också sprida sig med fragment som sätter sig fast på botten och bildar stora kloner.

Två arter tång Foto: Nils Kautsky

Blåstång till vänster och smaltång till höger. Foto: Nils Kautsky

I en nyligen publicerad artikel beskrivs den första nya fiskarten, östersjöflundra (Platichthys solemdali) som bildats i Östersjön. Sitt latinska namn har den fått efter Per Solemdal, som redan på 1970-talet beskrev hur skrubbskäddan i Östersjön anpassat sin förökning till olika salthalter och miljöer. Äggen till skrubbskäddan (Platichthys flesus) behöver t.ex. minst 11 promille för sina ägg som kläcks ute i vattenmassan medan östersjöflundran (Platichthys solemdali) lägger sina ägg grunt på botten och lever i mer utsötade kustnära miljöer. Var du hittar de små ynglen beror på vilka salthalter äggen tål.

Camilla_Bollner_Azote

Få djur är sötare än yngel av plattfisk. Illustration: Camilla Bollner, Azote

Jag är övertygad om att vi kommer att se att anpassningar till denna speciella miljö kommer att visa att evolution och bildandet av nya arter kan gå mycket snabbare än vad vi tidigare trott.

Samtidigt har våra ökade fartygstransporter över världshaven fört in många nya främmande arter via ballastvatten. Eller så har vi medvetet tagit in fisk, skaldjur och alger för odling. Ibland har också andra arter följt med som fripassagerare.

Framöver behöver vi också förändra synen på främmande arters funktion i Östersjöns ekosystem. Ett aktuellt exempel är den svartmunnade smörbulten (Neogobius melanostomus) som kanske kommer att ingå i abborrens vanliga diet.

Maginnehåll i abborre

Här kan media bidra genom att använda korrekta svenska eller latinska namn, som ofta berättar något om varifrån arten kommer ifrån och kännetecken, t.ex. asiatiskt blåskrabba och asiatisk penselkrabba, istället för att kalla dem för ”skräck krabbor”.

En främmande art kan också bli en resurs att använda eller komma att ersätta ekologiska funktioner om vattenmiljön bli allt mer utsötad och det blir varmare i Östersjön, vilket leder till att de marina arternas utbredning spås minska. Det finns flera aktuella exempel på hur främmande arter redan nyttjas. Du kan läsa mer om detta i tidningen om Östersjöfestivalen i Berwaldhallen som kom ut idag.

Vill du veta med om främmande arter och deras utbredning utmed Sveriges kustvatten och sjöar kan du söka på ArtDatabankens hemsida eller sök på Havs o vattenmyndighetern sidor för främmande arter. Där hittar du artfaktablad om olika nya arter som finns i Östersjön.

Hittar du något du inte känner igen eller vill lära dig mer finns en gratis app, Livet i Havet, att ladda ner från havet.nu.

 

Annonser

Read Full Post »

Ellika Faust vid Göteborgs universitet presenterade sitt kandidatarbete i biologi om ”Hur det japanska jätteostronet kom till Sverige” på Svenska Havsforskarföreningens möte på Tjärnö. Hon mottog även David Dyrsens pris för bästa kandidatarbete 2015.

Ostronet Crassostrea gigas har spritt sig med människans hjälp från sitt ursprungliga utbredningsområde i Japan och Kina över hela världen på ca 50- 60 år!

1 utbredning av Japanskt jätteostron

En fråga är hur kom de till Sverige, där de först noterades 2007, för 10 år sedan. Nu är de vanliga utmed stora delar av svenska västkusten. Med hjälp av genetiska metoder kunde Ellika visa att de jätteostron vi hittar i Sverige är närmast släkt med danska populationer medan de norska populationerna verkar bestå av mer blandade populationer.

2 närmaste släkting

Pilar på bilden visar vart de olika individerna hör hemma och hur de flyttat sig.

Att det japanska jätteostronets larver kan driva med strömmar från Danmark stämmer bra med hur strömmarna går. Ett belägg på att också ostron kan komma långt bortifrån är den plastback som vi hittade på en strand på Saltö för något år sedan. Fullt med små japanska jätteostron! Texten EIG. VISAFSLAG URK – betyder ungefär en fiskmarknad på Nederländska och behöver inte nödvändigt vis innebära att den kommer ända från Holland. Men de stora kolonierna av mossdjuret Electra crustulenta och ganska stora skal av ostron tyder på att den legat läge i vattnet säkert ett par månader.

Ellikas slutsatser är att det japanska jätteostronet, precis som många andra introducerade arter, är här för att stanna. Att vi kanske skall se dem mer som en gåva – att det nu finns en art till som vi kan plocka och njuta av att äta (beror på hur vi ser på vattenbruk och spridning av arter för bland annat odling). Hur som helst, de finns nu över stora delar av världshavens kuster – införda just för odling och konsumtion. Ytterligare spridning med strömmar och möjligheten till att anpassa sig till lägre salthalter så att de även kan överleva längre söderut utmed kusten och ta sig in i Östersjön, återstår att se. För den som är intresserad finns en artikel i Marine Ecology Progress Series vol 575: 95-105, 2017.

5 kandidat och artikel

I Svenska vatten bildar med tiden de japanska jätteostronen en artrik miljö med påväxt av blåstång – ett nytt artrikt hårdbottensamhälle på sandiga sedimentbottnar.

6 ostron lite påväxt

En fråga som återstår är hur de kommer att klara sig när tångbältet blivit tätt? Kommer de att kvävas och dö när tillgången på strömmande vatten minskar och tillförseln av plankton blir för liten? Det är inte bara tång utan också arter som havstulpaner och andra ostron som sätter sig på skalen. Ett helt litet ekosystem.

Read Full Post »

Starten hemifrån var tidig, och bussen till färjan packad med folk. En röst talade om att vi var 1 703 passagerare ombord. Fullt skepp.

Havet glittrande, en liten strimma med vita ulliga moln och efter den tidiga morgonen hade jag fötterna mer i luften än på jorden.

Fötter i himlen

Fötter i himlen

Den första händelsen av invigningen av Östersjöutställningen och Hållbara havs utställning av vilka kemikalier som finns i vår vardag kallad ”Ett rum och kök”

Invigning av ett rum och kök

Invigning av Ett rum och kök

Gäddan bärs ombord.

Gäddan bärs ombord.

För att locka folk ombord till Briggen Tre Kronor skaffade Östersjöcentrum in en extra stor gädda som illustrerar den udda blandningen av sötvattensarter och marina arter i Östersjöns bräckta vatten.

Ombord på fördäck visades plastskräp, allt ifrån stora hinkar och backar till de små, små mikroplast kulor som finns i olika hudprodukter som skrubber. Plast bryts inte ner alls eller tar mycket lång tid i att brytas ner i naturen och ansamlas tillslut i havet. I diskussionen under seminariet om mikroplaster var panelen överens om att dessa onödiga produkter i kosmetikan bör förbjudas och ersättas med nedbrytbara produkter som malda kärnor av persikor. I hamnen nedanför Briggen drev en rödvit plastremsa tillsammans med två mindre tångruskor med förökningstoppar. Tillsammans med flytblåsorna på tången bidrar de uppblåsta förökningstopparna till att hålla tången flytande i vattnet.

Drivande tång och plast

Drivande tång och plast

Många arter kan åka med

Många arter kan åka med

Växande på den plast som slängs eller hamnar i havet kan alger och djur driva med långa vägar. Ett exempel är en blå hink som jag hittade ilandfluten på västkusten efter en storm. Denna väg kan även nya arter introduceras till våra svenska kustvattenmiljöer (se tidigare inlägg här på Tångbloggen).

Ett annat seminarium handlade om Blå Tillväxt och nyttjandet av alla goda resurser som finns och produceras i havet. Viktigt för att få riktigt färsk fisk och lokalt fångad är att inte behövs skicka den ner till fiskmarknaden i Göteborg. Här har ett lokalt initiativ tagande gjort att det nu finns Stockholms Fiskmarknad där det går att få färsk fisk! Spännande diskussioner mellan initiativtagaren Henrik C. Andersson, kocken Niklas Edgren och forskaren Gustav Almkvist.
På Briggen visades svartmunnad smörbult en nyinkommen art i Östersjön som fiskats upp i hamnen där den är vanlig sedan några år. Den är en liten fisk som blir ca 20-25 cm lång. Den har ett fast vitt kött och smakar utmärkt, lite som marulken.

Svartmunnad smörbult

Svartmunnad smörbult

Svartmunnad smörbultssoppa

Svartmunnad smörbultssoppa

Fisk som mat

Fisk som mat

Read Full Post »