Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘rep’

När det var dags att ta upp båten för hösten visade det sig att det satt både en massa havstulpaner och musslor på skrovet. Samma mussla fanns även på badstegen. Musslan likande blåmussla, men den var lite randig om man tittade noga. 

Här kollas badstegen efter vad som etablerat sig på stegen under sommaren. Vad är det för konstig mussla?

Vad kunde det vara för en art? Var det blåmusslor som satt inklämda mellan havstulpanerna eller någon annan art av mussla? Eller var det kanske zebramussla, Dreissena polymorpha – den har ju ett zick-zack mönster på skalet? 

Det är nästan mer trekantiga brackvattensmusslor än havstulpaner på stegens undersida.

Det tog ett litet tag att göra artbestämningen, tills jag kom ihåg att vi från Tångbloggen var med om att hitta de första exemplaren av den trekantiga brackvattensmusslan, Mytilopsis leucophaeata.  Det var på våren 2011, när vi var inne i de torrlagda kylvattenstunnlarna i Forsmark och letade efter musslor som växte där på väggarna. Innan dess hade arten hittats i ett kraftverk i Finland. Just utsläpp av varmt vatten är en extra gynnsam miljö för den trekantiga brackvattensmusslans tillväxt, överlevnad och reproduktion. Till exempel i Forsmarks uppvärmda dammar var tätheterna höga, med tusentals individer per kvadratmeter.

Och fjärdarna utanför kylvattenutsläpp är utmärkta miljöer för att arten skall kunna sprida sig vidare längs med kusten. Nästa spridning dokumenterades i samband med det nationella miljöövervakningsprogrammet på ett antal lokaler i Singö skärgård. Där finns musslorna rapporterade årligen sedan 2018. Fynden är rapporterade i Artportalen. Dit har också det senaste fyndet i vattnet mellan Värmdö och Ingarö vid Vreten rapporterats.

Tre musslor av den trekantiga brackvattensmusslan, taget i lupp. Individerna är ca 0,8 cm stora med vacker teckning på de brunaktiga skalen.

Så nu till hur du kan känna igen den. Skalen liknar blåmusslan, Mytilus edulis lite. Den har en böjd ryggkant med rak eller svagt konvex nederkant. Trekantig brackvattensmussla blir lite mindre än blåmusslan, ca 21 mm lång. Skalhalvorna är lite olika stora, där den högra är lite större än den vänstra. Och så har skalen vitaktiga linjer, som kan vara mer eller mindre zick-zack formade. Mönstret är tydligast hos unga individer, som de som satt på badstegen och båtskrovet. De har ett beige till mörkt brunt periostracum

Ett rep med blåmusselskal upphämtat vid Campus Caravan, Kapellskär. Blåmusslan har inget mönster på skalen och de är mer blå-bruna i färgen.

Trekantig brackvattensmussla kan kanske som ung förväxlas med blåmussla, men den är smalare och mer långsträckt, och inte lika bred baktill. Men detta är ju svårt om det inte finns något att jämföra med. Det bästa kännetecknet är att öppna en mussla och se hur låset ser ut. Hos den trekantiga brackvattenmusslan finns som en hylllik avsats, kallad septum och ett tandlikt utskott. 

I låset syns den hyllika avsatsen och det tandlika utskottet, ett säkert kännetecken för arten.

Det är dock inte alltid lätt att se. Fick kolla på flera skal i lupp för att hitta ett tydlig tandlikt utskott. 

Den andra arten som har tydliga zick-zack mönster på sitt skal är zebramusslan, Dreissena polymorpha, som vi berättat om tidigare här på Tångbloggen. Den kallas också för vandrarmussla och kom till Sverige redan på 1940-talet från Kaspiska havet, troligen sittande på ett båtskrov eller med ballastvattnet.  

Överst i bild ligger en zebramussla och under den en trekantig brackvattensmussla. Tillsammans går de lätt att skilja åt.

Zebramusslan är mycket kantigare och har en platt underdel, så det går lätt att få den att stå upp på en platt yta. Det är också, precis som den trekantiga brackvattensmusslan, en introducerad art. Den hittas idag i många av våra sjöar. Vi åkte till sjön Erken för att samla in och fotografera för att jämföra utseendet hos små individer av det två arterna. 

Det är spännande att se vilken stor spridning som trekantig brackvattenmussla haft under tio års tid från första fyndet i Forsmark. Fyndet av trekantig brackvattenmussla i vattnen vid Värmdö får oss att tänka att det är mycket troligt att den finns på en massa andra ställen också.

Här kan Tångbloggens läsare såklart hjälpa till att kartlägga den hittills okända utbredningen! Det är visserligen lite sent, för många båtar har redan tagits upp ur vattnet, men det finns säkert andra badstegar, pålar eller helt enkelt någon tamp som ligger kvar i vattnet. Leta gärna och skicka ett foto med koordinater till oss om Du hittar nya platser med trekantig brackvattensmussla. Vi hoppas på ett bra resultat från våra skarpögda läsare, precis som när vi efterlyste den Amerikanska trågmusslan. Glöm inte heller att lägga upp ditt fynd i Artportalen. Lycka till med att hitta fler lokaler!

En orsak att det blev en så lyckad föryngring av trekantig brackvattenmussla kan vara det varma sommarvädret och höga vattentemperaturer.

Read Full Post »

Tångbloggen har mest skrivit om vad som kan komma drivande av alger och musslor långt bortifrån, fastsittande på stora backar som ramlat över bord från en fiskeskuta.

Här kommer nu istället lite om mikroplast. Plastpellets eller pärlor är basen för att tillverka alla möjliga plastprodukter och går att hitta på stränder och i vattnet utmed hela svenska kusten. Dels hamnar de där utanför plastindustrier som spill, eller vid omlastning i samband med att de skall transporteras med lastbil eller fartyg till anläggningen där slutprodukten formas. Det mesta är nyproducerat i polymerproduktionsindustrin, men det finns också några återvinningsanläggningar i Sverige. Diametern är vanligen på 2-5 mm och har regelbunden form. De flesta partiklarna är mindre än 1 mm, brukar kallas för ”fluff ”och kan variera både i storlek och form. Allt spill på vägen är både en förlust för industrin och kommer att bli kvar under mycket lång tid om det hamnar i miljön. Så här finns ett klart behov att minska och förhindra spill. På Ekotoxbloggen berättar forskaren Marie Löf om mikroplast.

1 fragmentering av plast

Med tiden kan nämligen plasten i skräpet på stranden fördelas i små partiklar och bli till mikroplastpartiklar som t.ex. ytterdelen på denna flaska.

Vid en undersökning utanför Stenungsund på västkusten, visade det sig att det årligen släpps ut miljontals pellets från produktionsplatsen som sedan kan flyta iväg med strömmar ut i skärgården vid Orust och Tjörn. Flest pelletar hittades vid Stenunge å, där den mynnar ut till Askeröfjärden. Sedan minskar mängden med avståndet. Samtidigt så flyter ju de små plastkulorna bra och kan transporteras långt med vattnet. Varje industri producerar sina egna former och färger av pelletar, vilket gör att t.ex. vid Stenungeå finns en unik färgsignatur med vita, svarta, blåa och gula pellets. Dessa har också hittats i liknade proportioner längre ut i skärgården. Detta har Therese Karlsson, doktorand vid Göteborgs universitet, skrivit om i den vetenskapliga artikeln ”The unaccountability case of plastic pellet pollution” som publicerades i Marine Pollution Bulletin förra året.

Därför kändes det spännande att kolla upp hur det ser ut vid stränderna på Tjärnö och hur färg signatur och former varierade, långt borta från närmaste tillverkningsindustri. De kan vara resultatet av någon speciell händelse, t.ex. efter en storm som Urd i december 2016 och ett resultat av långdistanstransport.

2 olja_mikroplast20190705

De hade fastnat i en stelnad oljefläck och gick inte att plocka loss. Kommer att finnas kvar för mycket lång tid framöver.

Vid en av mina favoritstränder, Svallhagen, Tjärnö, nära Strömstad hittade jag ett band nära skogsbrynet med mycket nedbrutet organiskt material, barr och kottar och fullt med mikroplastbitar, från blå rep, andra små bitar av plast och olikfärgade plastpellets.

Tog med en skål och ett såll och tumstock för att ”forska” lite på hur många plastpellets och bitar jag kunde samla in per liter material. Det visade sig vara ganska pilligt eftersom både barr, småbitar av diverse nedbrutet organiskt material också flyter. Och mycket av de organiska partiklarna är lika stora som plastpartiklarna, så det fungerade inte med sållet heller.

För den med skarpa ögon kan se att det ligger två små snäckor längst ner till höger ibland plastpellets och fragment. Det är Rissoa menbranacea, större bandtångssnäcka som hittades i denna mer eller mindre nedbrutna tångvall nära skogsbrynet.

7 plast pellets Svallhagen 20190710

Såhär blev färg signaturen av plastpellets och plastbitar på Svallhagen. Mest vita, delvis opaka genomskinliga och svarta men också en hel del grå, gula, mörkt gulbruna och några blåa pellets.

Skall ge mig ut på några av stränderna på Saltö och se om proportionerna ser annorlunda ut.

Read Full Post »