Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘betare’

Det hinner knappt bli ljust innan skymningen faller.

Det är bara gråväder och det hinner knappt bli ljust på dagen innan det mörknar igen. Och prognosen lovar samma typ av gråväder i flera veckor framöver. Vid kusten blåser det mest hela tiden, så glasögonen blir småprickiga och allt ser grått och kallt ut. Det är svårt att hålla värmen om man inte lindar in sig ordentligt, med en varm halsduk och varma kläder.

När det är skymning på land blir det ännu mörkare nere i vattnet. Mycket av det biologiska livet går i vila eller flyttar ut på djupare vatten.

Tankarna går till hur mycket energi som går förlorad i näringskedjan, dvs av den mat jag äter. I en näringskedja på land där jag är toppkonsumenten. Av det jag äter tar jag bara tillvara ca en tiondel för tillväxt medan de resterande 90 procenten försvinner. En del via andningen, som koldioxid. En annan del som värmeförluster, eftersom vi hör till de varmblodiga djuren. Tursamt nog är vi människor allätare, dvs äter primärproducenter som rotfrukter, grönsaker, frukter och bär, filtrerare som t.ex. musslor och ostron, och kallblodiga arter även kallade växelvarma arter som kräftdjur, samt små och stora fiskar. De växelvarma eller kallblodiga arterna är mer effektiva, så för varje steg uppåt i näringskedjan försvinner 75 % av energin och kvar blir 25% till tillväxt och produktion av ny biomassa.

Människan är av naturen allätare och för att effektivisera vårt upptag av näring och minska energiförlusterna är det bästa att äta växelvarma djur från havet. På land är betare, som kor, kaniner och får, en bra födokälla för oss människor. De kan omvandla gräsbiomassa till kött, mjölk, och ull och många mer produkter – ett ”trick” vi inte klarar av. Dessutom, samtidigt som de äter gräs och växter bidrar ju boskapen till att hålla markerna öppna och ökar den stora artrikedomen av blommor och insekter. De kan också bidra till att hålla vassen nere och ge en artrik strandäng.

Eftersom vi är allätare är vi också ett av rovdjuren högst upp i näringskedjan i Östersjön tillsammans med de varmblodiga sälarna och fiskätande rovfåglar, som mellanskarven, sillgrissla, tordmule och stor –och småskrak och många andra fågelarter.

Längst ner i näringskedjan hittar vi fastsittande, kallblodiga djur, som blåmusslan (Mytilus edulis) och ostronet (Ostrea edulis). Dessa filtrerare är ännu mer effektiva. De kan använda mer än en fjärdedel av det de äter för sin tillväxt eftersom de inte förbrukar någon energi för att förflytta sig.

Fiskar har också låg energiåtgång genom att de är växelvarma. Många fiskarter lever på att äta småkräftdjur, snäckor eller arter som lever i bottensedimentet. När de växer till och blir större kan de börja äta mindre fiskar.

Braxen (Abramis brama) är en karpfisk som kan bli stor, över en halvmeter lång. Den liknar flera andra karpfiskar som finns i Östersjöns skärgårdar, t.ex. björkna, faren, vimma och ruda. Braxen kan skjuta ut munnen som en bälgliknande liten tratt. Med hjälp av denna tratt bökar den runt i sedimentet och filtrerar fram maten, som består av bottendjur. Mycket av braxens föda består av fjädermygglarver.

Braxen kan lätt förväxlas med andra karpfiskar, kanske lättast med björkna. Bilden är fotograferad från en poster om fiskar i Stockholms skärgård utgiven av Länstyrelsen i Stockholms län och bilder från Nationalnyckeln.
Bästa kännetecknet att skilja björknan från braxen är att den har ett större öga jämfört med huvudets storlek.

Traditionellt har braxen inte varit någon vanlig matfisk i Sverige, men många gillar att äta den, både inkokt och rökt. Eftersom den blir så stor och ofta förekommer i stort antal, är den en populär fisk för sportfiskare. Som alltid gäller att hålla rätt på hur stort beståndet av arten är, vilka regler som gäller vid fisket och se till att beståndet inte överfiskas.

Det kanske är dags att prova på att äta mer karpfiskar som t.ex. braxen som våra grannar i Finland. Där finns färs, biffar och burgare av karp som blivit populära sedan de introducerades för några år sedan. Du kan läsa mer om braxen här och kanske prova på att äta kokt eller rökt braxen under de kommande helgerna?

Själv tar jag och värmer mig med en god musselsoppa med musslor från Östersjön, även om de är små. Ser fram emot att smaska på japanska jätteostron när jag kommer till västkusten nästa gång. Jättegott, proteinrikt och så långt ner i näringskedjan som det går att komma utan att ge sig på vinbärssnäckor, insekter eller maskar.

Read Full Post »

Äntligen är den klar!

Vi lanserade handboken för restaurering av blåstång på konferensen ”Restaurering i marin miljö” som hölls den 11-12 mars arrangerad av Länsstyrelsen i Stockholm.

Bild 1 Tånghandbok 20200312

Dessutom blev den klar i god tid så att de som är intresserade av att använda handboken i ett restaureringsprojekt redan i år har tid att göra den första planeringen och genomföra de första testerna. Hur kan vi säga att det finns tid för planering och texter? Jo, för när jag var nere vid stranden och undersökte hur långt blåstången kommit med att bilda anlagen till nya receptakler hittade jag en del plantor där anlagen syntes tydligt.  De är platta och kommer att ta ytterligare ca två månader att mogna. Efter den varma vintern kan de däremot vara bra att starta lite tidigare eftersom tången kan ha mogna receptakler redan i slutet av maj i norra Egentliga Östersjön.

Det viktiga att undersöka under det första året är hur betestrycket ser ut i det/de områden som efter en första genomgång av tänkbara områden där blåstången minskat eller försvunnit.

Bild 3 Betning20200312

Andra moment är att studera faktorer som salthalt och testa om den sexuella förökningen fungerar.

Bild 4 Test av sexuell förökning -tång

Konferensen filmades och en länk till presentationen där Ellen Schagerström berättar om manualen finns här.

Blid 5 presentation identifiering av lokaler

Är du intresserad av att på ett tryckt exemplar hör av dig till oss. Vill du ladda ner handboken som pdf så finns en länk på Stockholms universitets Östersjöcentrums hemsida. Vi vill också tacka stiftelsen BalticSea2020 för finansiellt stöd.

 

Read Full Post »

I fredags den 12 april 2019 var det dags att öppna portarna till Östersjöns hus på Skansen för allmänheten. Nu kommer det att vara öppet att besöka framöver. Efter förhandsvisningar och officiell invigning var det en helt annan publik som dök upp, eller snarare ner i Östersjöns fantastiska och unika undervattensmiljöer.

1 Tånghotellet vem bor här? 20190412

I akvariet finns en stor blåstångsplanta som täcker en hel vägg! Här visas vilka som bor i tången, äter av tången eller hittar skydd från större rovfiskar.

2 Daghemsgrupp Crocodillerna 20190410

Livet i tångruskan kollades noga in av en dagisgrupp, ”Crocodillerna” på besök. När de öppnade de olika luckorna hittade de havstulpaner, snäckor, musslor, tångmärlor och många fler arter. I en lucka finns det en liten dockmöbel där det serveras tång i en skål, som ett exempel på att tång går att äta.

3 i dockskåpet serveras tång

Detta gladde särskilt mig som forskat på blåstångens liv i Östersjön, vilka betare och fiskar som lever i och omkring tångruskan och hur gammal en tångplanta kan bli.

För den som vill lyssna på lite mer om alger och tång finns en intervju inspelad tidigare av Tove Naumann, student på medielinjen på Täby Enskilda Gymnasium. På Skansens hemsida om Östersjön hittar du även flera andra intervjuer med forskare.

3 tångo borstnate o ålnate

Nu dröjer det inte länge innan vattnet blir så varmt att det går att kolla vad som händer under ytan vid bryggan eller närmaste klippan.

Read Full Post »

Kul tycker vi på Tångbloggen, som kommer att följa vilken ny art i Östersjön som presenteras varje vecka. Den första av arterna som dök upp med bild var båtsnäcka, schackmönstrad snäcka eller på latin Theodoxus fluviatilis. Fotot visar på en snäcka med ett vackert svart blänkande skal.

theodoxusfärgvariant20130802

Här är en bild på den stora färgvariationen som jag hittade på en klippa nära Askölaboratoriet, i Trosa skärgård, söder om Stockholm för någon sommar sedan. De kan variera från gult, blekt rosa till brun svart. Färgen kan både vara ett sätt att kamouflera sig mot botten eller när den sitter på en tångplanta och minska risken att bli uppätna av en fisk så att bara de som smälter in mot bakgrunden blir kvar.

Båtsnäckor är betare av den tunna algfilmen på stenar och blåstång och vattenväxter. När blåstångens groddplantor är riktigt små, mindre än 1 mm kan båtsnäckor fortfarande äta upp den. När tånggroddplantan blir större är den säker under en period för den är för liten för snäckan att klätta upp på och vävnaden är för grov för snäckans radula.

Sten med groddplantor o Theodoxus

Groddplantorna här är så små så båtsnäckan som sitter i nedre kanten nog kan äta upp några till. Foto från augusti 2017, norra Egentliga Östersjön. Här är salthalten relativt låg, ca 6 promille. De gröna algerna på stenen är tarmalger.

Ett sätt att kolla på lite av livet i havet året runt är att ha några stenar i en hink med Östersjövatten, lite snäckor och andra småkryp.

Fönster med burkar

Det enda du behöver är ett skuggigt lite svalt fönster att ställa hinken i och fylla på med kranvatten när det sjunker genom avdunstning. Fyll inte på med nytt Östersjövatten för då kommer det att bli för salt med tiden. Mina små hinkar har stått såhär sedan september och snäckorna blir större och större.

Hink i fönstret

Tångbloggen kommer att följa @Livihavet på http://www.instagram.com/livihavet/, med stort intresse. Vad blir nästa art? Hur hänger den ihop med andra alg arter, vattenväxter och så klart blåstångssamhället i Östersjön?

Read Full Post »