Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Handbok för restaurering’

Tångbloggen berättade om när bojstenar började sättas i Östermarsfladen på Nåttarö i mitten av juni. Bojstenarna är till för att båtar skall kunna ankra utan att förstöra bottenvegetationen av bland annat ålgräs. Detta är också en ett försök att förbättra beståndet av blåstång i en grund vik med huvudsakligen mjuka bottnar genom att använda ditplacerade stora bojstenar.

Östermarsfladen på Nåttarö – försök att minska ankringsskador på bottenvegetationen

Samtidigt startade ett försök att så groddplantor på bojstenarna för att öka den biologiska mångfalden genom att knyta fast buntar av blåstång med en massa mogna förökningstoppar av båda könen. Sen var det bara att vänta till 27 juli när kakelplattorna samlades in. Hade några små befruktade tångägg lyckats fästa sig och gro ut till små blåstångsgroddplantor?

Återanvändning av en gammal tandborste för att rengöra plattorna från sediment som fastnat mellan de fintrådiga algerna.

Den första plattan var full med sediment och fintrådiga alger. Dolde det några små groddplantor under allt detta? Hittade en gammal tandborste och borstade bort sedimentet! Och visst fanns det gott om ca millimeterstora groddplantor men de var ganska blekt gulbruna.

Rutorna på plattan är ca 1 kvadratcentimeter stora. Det gör det lättare att räkna av hur många små groddplantor som finns per kvadratcentimeter

Hur mycket som sedimenterar och hur mycket trådalger som etablerar sig kommer att vara avgörande på hur väl etablering av blåstång kommer att lyckas.

Den lilla bunten med blåstångsgrenar med förökningstoppar fästad mitt på bojstenen. I bakgrunden syns några skott av vattenväxter.

Nästa fältundersökning genomfördes i slutet av september. Denna gång räknade dykarna hur många små groddplantor som överlevt inom de markerade ytorna på bojstenen.

En av de lirare djupare placerade bojstenarna som dykarna räknande hur många groddplantor som fanns kvar i september 2020.

Dödligheten är fortfarande hög under denna period av blåstångens livscykel. 

En illustration av överlevanden hos blåstångens groddplantor från när de fäster sig på en botten i slutet maj- början juni och kommande år.

Det är först efter ett år från att det befruktade ägget satt sig fast som dödligheten inte fortsätter att vara riktigt lika hög. På illustrationen ovanför visas också tillväxten i längd hos de största plantorna. Det kommer att ta upp till 4 år innan den första förökningen sker.

På bojstenarna hade de små groddplantor som fanns kvar ökat i tillväxt och var mellan 1- 5 mm höga och mörkare bruna i september. Mer om överlevnad och vad som gäller att tänka på om man är intresserad av att återetablera blåstång i ett område eller som här i viken vid Nåttarö förbättra förutsättningarna för att få blåstång att växa på ankringsstenar kan du hitta i manualen ”Restaurering av blåstångssamhällen i Östersjön”.

Bojsten med många små överlevande groddplantor tillsammans med en liten hjärtmussla.

Det kommer att bli spännande att följa tillväxt och överlevnad på dessa bojstenare placerade på ca 2- 2,5 meters djup i denna grunda skyddade vik eller mar. I en kort film berättar Cecilia Wibjörn mer om projektet i Skärgådsstifelsens regi.

Read Full Post »

Äntligen är den klar!

Vi lanserade handboken för restaurering av blåstång på konferensen ”Restaurering i marin miljö” som hölls den 11-12 mars arrangerad av Länsstyrelsen i Stockholm.

Bild 1 Tånghandbok 20200312

Dessutom blev den klar i god tid så att de som är intresserade av att använda handboken i ett restaureringsprojekt redan i år har tid att göra den första planeringen och genomföra de första testerna. Hur kan vi säga att det finns tid för planering och texter? Jo, för när jag var nere vid stranden och undersökte hur långt blåstången kommit med att bilda anlagen till nya receptakler hittade jag en del plantor där anlagen syntes tydligt.  De är platta och kommer att ta ytterligare ca två månader att mogna. Efter den varma vintern kan de däremot vara bra att starta lite tidigare eftersom tången kan ha mogna receptakler redan i slutet av maj i norra Egentliga Östersjön.

Det viktiga att undersöka under det första året är hur betestrycket ser ut i det/de områden som efter en första genomgång av tänkbara områden där blåstången minskat eller försvunnit.

Bild 3 Betning20200312

Andra moment är att studera faktorer som salthalt och testa om den sexuella förökningen fungerar.

Bild 4 Test av sexuell förökning -tång

Konferensen filmades och en länk till presentationen där Ellen Schagerström berättar om manualen finns här.

Blid 5 presentation identifiering av lokaler

Är du intresserad av att på ett tryckt exemplar hör av dig till oss. Vill du ladda ner handboken som pdf så finns en länk på Stockholms universitets Östersjöcentrums hemsida. Vi vill också tacka stiftelsen BalticSea2020 för finansiellt stöd.

 

Read Full Post »

Under senare tid har flera avhandlingar om ålgräs publicerats som Tångbloggen rapporterat om (se tidigare inlägg).

Fredagen 2 december 2016 försvarade Louise Eriander sin avhandling ”Restoration and management of Eelgrass (Zostera marina) on the West Coast of Sweden”, på Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

0a%cc%8algra%cc%88s-avhandling

Ålgräs är svenska kustvattens vanligaste art i denna grupp av gömfröiga växter, sjögräs. Totalt finns det ca 60 arter av sjögräs i världen. Det spännande med dem är att de är närmst släkt med landväxter och har återanpassat sig till ett liv under ytan för sådär 100 miljoner år sedan.Det finns många egenskaper som visar på deras nära anknytning till ett liv på land; de har rötter, blad och blommor.

1a%cc%8algra%cc%88s-fo%cc%88ro%cc%88kning

Ålgräs har skilda han- och honblommor och pollen släpps ut i vattnet och fastnar på en honblommas märke. På fotot syns blommor som sitter inne i en skida. Riklig blomning och frösättning sker under år med hög vattentemperatur. Då kan man hitta drivande skott med blommor som denna som jag fotograferade i somras.

2a%cc%8algra%cc%88sblomma

Mycket av blad och skott vissnar och driver iland på hösten eftersom nästa vår växer det ut nya blad och skott från roten. Först är det ilanddrivna materialet fortfarande grönt och ligger i högar eller bildar hela vallar. Senare blir bladen silvervita när klorofyllet försvunnit.

Louise avhandling handlar om hur ålgräsängar påverkas av anläggning av bryggor och den höga belastning av näringsämnen som förs till kusten. Näringen gynnar produktionen av växtplankton och trådalger som skuggar ålgräset. Men även hur det ändras när ålgräset försvunnit, att det blir allmänt mer grumligt i vattnet av sediment som virvlas upp när det blåser.  Avhandlingen består av fem artiklar.

6a%cc%8algra%cc%88sartikler

I det första arbetet presenteras hur anläggning av flytbryggor negativt påverkar ålgräsängar och behovet av ett samlat grepp och planering av utbyggnaden och fysisk påverkan av kustmiljön. I övriga fyra arbeten visas på betydelsen av valet av lämpliga lokaler om en återplantering av ålgräs skall lyckas.  Olika metodik testas både genom att plantera frön och skott med korta rhizom och rötter. En konklusion är att storskalig återetablering med frön inte kan rekommenderas då förlusterna av frön är stora. Däremot visade sig överlevnaden och tillväxten av planterade skott hög efter 1 och 3 månader.

7figur-a%cc%8algra%cc%88so%cc%88verlevnad

Så om förutsättningen på lokalen för att återetablera en ålgräsäng på en lokal finns, dvs olika miljöfaktorer som rätt salthalt, inte för hög grumlighet i vattenmassan av sediment eller plankton, är gynnsamma och inte permanent frilevande mattor av sågtång (Fucus serratus) och kräkel (Furcellaria lumbricalis) etablerat sig som nytt habitat, kan det lyckas. Däremot lyckades inte planteringsförsöken på lokaler nära Marstrand, möjligen beroende på periodvis låga salthalter och grumligt vatten. Utöver avhandlingen finns referenser till en  Handbok för restaurering av ålgräs i Sverige , en rapport från Havs- och Vattenmyndigheten 2016:9. I Kalmarsund startade Länsstyrelsen ett försök till återplantering av ålgräs sommaren 2016.

Blir spännande att se hur det lyckas i Östersjöns låga salthalt och hur bra de överlever en vinter!

Grattis till doktorstiteln Louise önskar vi på Tångbloggen!!

 

Read Full Post »