Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘avhandling’

April månads alg är Sargassosnärja, Sargassum muticum, en art som kommit för att stanna på svenska västkusten. Det är en flerårig brunalg som övervintrar med ett litet kort förgrenat skott som blir runt 5-15 cm högt. Den har många egenskaper som gör att den snabbt kan sprida sig till nya vattenområden.

1 knivmussla med sargassum årsskottet

Ett övervintrande skott sitter på ett skal av knivmussla

På våren växer det ut nya långa skott från den övervintrande delen som snabbt bildar en stor förgrenad buske. De ser ut litegrann som små enbuskar och står rätt upp i vattnet nedanför bryggan vid Svallhagen.

2 Sargassum Svallhagen 20160815

Bruna sargassosnärja står på rad nedanför stenpiren.

Sargassosnärja kommer ursprungligen från Japan och Kina. Den fördes in till Frankrike med ostron på 1960-talet. De första plantorna upptäcktes lösdrivande 1985 utanför Strömstad på Tjärnö, alldeles nära fältstationen, och två år senare 1987 hittades de första fastsittande individerna. Eftersom den är samkönad (både hane och hona) och självbefruktande har den kunnat sprida sig snabbt utmed kusten. Zygoten sitter kvar ett tag på plantan och gror till en liten groddplanta innan den lossnar och faller till botten, där den fäster sig. En annan egenskap som har gynnat spridningen är att sargassosnärjan kan driva långt med sina många små 2-3 mm stora flytblåsor. Det betyder att på sensommaren –hösten, när de långa årsskotten lossnar, kan de driva iväg långa sträckor.

3 Sargassum muticum flytblåsor

Närbild av de många, små flytblåsorna hos sargassosnärja

Sargassosnärjan uppvisar flera egenskaper som är vanliga hos en nyintroducerad art, egenskaper som gynnar spridningen i den nya miljön dit den kommit genom t.ex. olika mänskliga aktiviteter. Många gånger kan en ny art som sargassosnärjan fylla eller skapa ett nytt habitat. En sådan miljö är exempelvis hamnar, där det inte växer så mycket på stenarna på 1-2 meters djup. I sargassosnärjan hittar sedan många arter av djur och alger både en plats som påväxt och skydd mellan de långa grenarna. Här finns mer att läsa om sargassosnärjan på västkusten och hur många djur och algarter som hittas i denna art som nu funnits i våra svenska kustvatten i över 30 års tid.

För några veckor sedan hade jag nöjet av att lyssna på Linda Eggertsen när hon försvarade sin avhandling ”Identification and implications of fish nurseries in tropical and subtropical seascapes” på Institutionen för ekologi, evolution och botanik, Stockholms universitet.

4 Lindas avhandling 20190315

Varför ta upp detta i beskrivningen av april månadsalg när avhandlingen handlar om tropiska miljöer? Jo, för att i artikel II i Lindas avhandling visar på de stora Sargassum beståndens betydelse för fiskyngel och att detta habitat har en större betydelse än habitat med de småväxta arterna av sjögräs, Halodule spp. och risken med att generalisera.  För fiskyngel spelar storleken nämligen en roll!

5 Sargassum trumps seagrasses

Det som återstår att undersöka nu är vilken påverkan sargassosnärja kan ha på fiskyngel i våra svenska vatten. Kanske något att studera vidare framöver?

6 Sargassum 2015-07-04

Read Full Post »

Under senare tid har flera avhandlingar om ålgräs publicerats som Tångbloggen rapporterat om (se tidigare inlägg).

Fredagen 2 december 2016 försvarade Louise Eriander sin avhandling ”Restoration and management of Eelgrass (Zostera marina) on the West Coast of Sweden”, på Institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.

0a%cc%8algra%cc%88s-avhandling

Ålgräs är svenska kustvattens vanligaste art i denna grupp av gömfröiga växter, sjögräs. Totalt finns det ca 60 arter av sjögräs i världen. Det spännande med dem är att de är närmst släkt med landväxter och har återanpassat sig till ett liv under ytan för sådär 100 miljoner år sedan.Det finns många egenskaper som visar på deras nära anknytning till ett liv på land; de har rötter, blad och blommor.

1a%cc%8algra%cc%88s-fo%cc%88ro%cc%88kning

Ålgräs har skilda han- och honblommor och pollen släpps ut i vattnet och fastnar på en honblommas märke. På fotot syns blommor som sitter inne i en skida. Riklig blomning och frösättning sker under år med hög vattentemperatur. Då kan man hitta drivande skott med blommor som denna som jag fotograferade i somras.

2a%cc%8algra%cc%88sblomma

Mycket av blad och skott vissnar och driver iland på hösten eftersom nästa vår växer det ut nya blad och skott från roten. Först är det ilanddrivna materialet fortfarande grönt och ligger i högar eller bildar hela vallar. Senare blir bladen silvervita när klorofyllet försvunnit.

Louise avhandling handlar om hur ålgräsängar påverkas av anläggning av bryggor och den höga belastning av näringsämnen som förs till kusten. Näringen gynnar produktionen av växtplankton och trådalger som skuggar ålgräset. Men även hur det ändras när ålgräset försvunnit, att det blir allmänt mer grumligt i vattnet av sediment som virvlas upp när det blåser.  Avhandlingen består av fem artiklar.

6a%cc%8algra%cc%88sartikler

I det första arbetet presenteras hur anläggning av flytbryggor negativt påverkar ålgräsängar och behovet av ett samlat grepp och planering av utbyggnaden och fysisk påverkan av kustmiljön. I övriga fyra arbeten visas på betydelsen av valet av lämpliga lokaler om en återplantering av ålgräs skall lyckas.  Olika metodik testas både genom att plantera frön och skott med korta rhizom och rötter. En konklusion är att storskalig återetablering med frön inte kan rekommenderas då förlusterna av frön är stora. Däremot visade sig överlevnaden och tillväxten av planterade skott hög efter 1 och 3 månader.

7figur-a%cc%8algra%cc%88so%cc%88verlevnad

Så om förutsättningen på lokalen för att återetablera en ålgräsäng på en lokal finns, dvs olika miljöfaktorer som rätt salthalt, inte för hög grumlighet i vattenmassan av sediment eller plankton, är gynnsamma och inte permanent frilevande mattor av sågtång (Fucus serratus) och kräkel (Furcellaria lumbricalis) etablerat sig som nytt habitat, kan det lyckas. Däremot lyckades inte planteringsförsöken på lokaler nära Marstrand, möjligen beroende på periodvis låga salthalter och grumligt vatten. Utöver avhandlingen finns referenser till en  Handbok för restaurering av ålgräs i Sverige , en rapport från Havs- och Vattenmyndigheten 2016:9. I Kalmarsund startade Länsstyrelsen ett försök till återplantering av ålgräs sommaren 2016.

Blir spännande att se hur det lyckas i Östersjöns låga salthalt och hur bra de överlever en vinter!

Grattis till doktorstiteln Louise önskar vi på Tångbloggen!!

 

Read Full Post »

I fredags vaknade jag av att högtalaren ropade ut: ”Bästa passagerare, vi ankommer nu Åbo och ber att få göra er uppmärksamma på att städningen av hytter påbörjats.” Efter en sekunds förvirring fick jag grepp om var jag befann mig. Jag var ju på väg till min goda vän och kollega Tiina Salos disputation vid Åbo Akademi i Finland.

Tiina har gjort något som kallas för en double degree, vilket innebär att hon varit inskriven som doktorand vid två universitet samtidigt, och även försvarat sin avhandling två gånger. Redan för någon vecka sedan disputerade hon vid Roskilde Universitet i Danmark. Du kan läsa tidigare inlägg då jag varit nere och gjort experiment tillsammans med Tiina på RUC.

Ålgräs (Zostera marina) finns på hela norra halvklotet.

Ålgräs (Zostera marina) finns på hela norra halvklotet.

Men i fredags var det alltså Åbo och sjögräs som gällde. Titeln på Tiinas avhandling var: ”From genes to communities: stress tolerance in eelgrass (Zostera marina)”. Det som jag gillade mest med avhandlingen är hur Tiina gjort experiment på olika nivåer (genetisk individ, population, samhälle och juvenil vs adult) och visat på vikten av att inte bara testa vuxna stadier eller bara en population, samt att andra arter påverkar och påverkas av sjögräsets väl och ve.

I Finland är det ungefär samma upplägg på disputationer som i Sverige, men lite mer traditionellt och ordnat. Något som jag tyckte var kul var att Tiinas ena handledare, professor Erik Bornsdorff, kom in med en doktorshatt som ställdes framme på bordet för att markera att det var ett högtidligt tillfälle , och som stod där under hela disputationen. Jag funderade på om den hade samma funktion som the Sorting Hat på Hogwarts och var den som avgjorde ifall man klarat sig, eller om den delade ut vilken framtida forskning man skulle ägna sig åt. ”Du ska bli….ekolog!”

Från vänster: Tiina, Erik och Anne Lise. Notera hatten framför Erik.

Från vänster: Tiina, Erik och Anne Lise. Notera hatten framför Erik.

Tiinas opponent var den danska tångforskaren Anne Lise Middleboe från DHI (här kan du se ett litet föredrag om stenrev med Anne Lise) som bjöd publiken på en mycket givande och intressant diskussion mellan henne och Tiina. Självklart klarade Tiina det hela galant. Hon inledde med att nämna att hon gillar stress, och även om hon nog menade det som en faktor att arbeta med, så var det mycket passande för tillfället. Tiinas andra handledare i Åbo, docent Christoffer Boström satt i publiken och såg inte ut att vara orolig. Tiinas danska handledare, professor Morten Foldager Pedersen kunde tyvärr inte närvara på grund av ohemula mängder undervisning.

Efter disputationen bjöds det på tårta och kaffe, sedan var tog jag en tur i höstvackra Åbo innan kvällens karonkka på Svenska Klubben.

Tiina omgiven av opponent och handledare.

Tiina omgiven av opponent och handledare.

Det serverades god mat (svampsoppan var helt otrolig), gott vin och stämningen var på topp! En riktig energi-boost inför vintens mörker och jobb. Tiinas doktorand-kollegor och vänner hade förberett en tävling där de skulle pröva om Tiina nu var mer dansk än finsk, efter att hon bott några år i Danmark. Genom att välja Danmark eller Finland i olika val, fick hon en dansk eller finsk sak att ta på sig, så att vi kunde se hur hon utvecklats.

Dansk eller fink, det är frågan.

Bland annat fick hon välja mellan karelsk pirog och danskt smörrebröd, ett lätt val för Tiina som inte kan leva utan piroger.

När tävlingen var klar kom förra årets Sjögräsdrottning Camilla Gustavsson och krönte Tiina till Sjögräsdrottning 2014, med krona och spira!

Sjögräsdrottning 2014

Sjögräsdrottning 2014

Festen fortsatte till sent…eller tidigt… Jag hade träningsvärk i magen av allt skrattande dagen efter. Åbo är verkligen en trevlig stad, full av fantastiska människor. På återseende!

Read Full Post »