I slutet av november spenderade Tångbloggen en vecka i Danmark, på Roskilde Universitet.
På inbjudan av danska kollegan professor Morten Foldager Pedersen, var jag nere för att starta upp ett försök med smaltång tillsammans med hans doktorand Tiina Salo.
Smaltång heter Fucus radicans på latin, där radicans betyder rotbildande.
Den fick namnet för att den har förmågan att föröka sig icke-sexuellt genom att fragment trillar loss och bildar nya rhizoider (Alger har ju inte rötter, men de fäster mot underlaget med rotliknande trådar, som heter rhizoider).
Ett fragment smaltång har bildat nya rhizoider och fäst mot botten i en petriskål.
Detta sätt att sprida sig är ganska ovanligt hos alger i Fucus-familjen, och vi vet inte vilka faktorer som styr detta, till skillnad från den sexuella förökningen där vi vet att salthalten spelar stor roll, men även temperatur och ljus.
Så, för att ta reda på hur smaltång vill ha det för att ha riktigt bra icke-sex har vi designat vårt experiment i Roskilde.
De parametrar som vi bestämt oss för att testa är ljus, temperatur och vattenrörelse.
Tillsammans med Tiina spenderade jag veckan nere i källaren på biologihuset, i ett kylrum med mycket tång, sjöborrar, en hårt arbetande masterstudent och den alltid vinnande kombinationen av elektricitet och vatten.
Ljusrampen är på plats över ett av fyra vita kar.
För att kunna säkerställa ifall det är någon av dessa parametrar, enskilt eller tillsammans med en annan, som bidrar till bildandet av rhizoider så måste man planera uppställningen så att man kan pröva det statistiskt. Det betyder att man måste tänka till ordentligt innan man börjar experimentet, så att man faktiskt kan svara på frågan man ställer. Jag har tur, Tiina är en riktig fena på statistik och det är alltid bättre att vara två som tänker.
Till höger skymtar värmaren som en fyrkantig låda och kylaren som en spiral.
Jag hade med mig smaltÃ¥ng frÃ¥n nÃ¥gra olika platser till Roskilde. Vi plockade av smÃ¥ fragment, inte större än 1 cm och lade dem pÃ¥ kakelplattor. Tiina hade köpt plattorna pÃ¥ Bauhaus bredvid campus och upplevt samma sak som jag har gjort vid sÃ¥dana tillfällen. Att det ska vara sÃ¥ konstigt att man är mer intresserad av baksidan pÃ¥ plattan…
Fyra små fragment på en kakelplatta
Till slut var allting på plats, och vi kunde slå på strömmen igen. Nu ska det få stå och puttra i ungefär sju veckor, sen åker jag ner och läser av resultatet. Vi håller tummarna för att tången ska vara samarbetsvillig och bilda rhizoider. Uppdatering kommer.
Det är kul att jobba med tång!
Alltid lika spännande.