Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Medelhavet’

Blomsjöpung, (Botryllus schlosseri) bildar kolonier som ser ut lite som en blomma eller stjärna.  På engelska kallas den lämpligen för just ”star ascidian”. Det är en vanlig marin art som växer på tång eller stenar i skyddade områden på västkusten både i Kattegatt och Skagerrak. Den har en i det närmaste världsvid utbredning i tempererade och varma hav från Norges kust söderut till Frankrike och England in i Medelhavet och Svarta havet. Den kan också hittas i Australien och Nya Zealand och utmed Nordamerikas kust från Maine i norr till Florida i söder.

Hur känns den igen? En koloni består av 4- 20 (zooider) individer och förekommer i många olika färger, t.ex. gul, orange, röda, lila, grågröna eller bruna. Tillsammans kan de bilda en storkoloni som är några mm tjock och kan täcka en större yta, t.ex. som på denna tegelsten.

1 a Botryllus sten

Blomsjöpungen är en välstuderad organism. Den har en grodyngelliknande larv som fäster sig på en lämplig yta och genomgår en metamorfos, dvs förändrar sitt utseende och form helt. Där bildar den en ny koloni genom könlös förökning. Grundstrukturen är den samma som hos andra sjöpungar med en inströmningsöppning och en utströmningsöppning. Precis som andra sjöpungar filtrerar blomsjöpungen plankton och annat organiskt material ur vattenmassan. Maten förs via gälkorgen, pharyx, till magsäcken och ut genom anus.

1 blomsjöpung o endostyl

Trots att varje individ har egna organ fungerar kolonin i princip som en enda organism. Det är här som forskningen hittat intressanta likheter med oss människor. Ett nätverk av blodkärl förbinder individerna i en koloni och gör det möjligt för dem skicka blodceller mellan varandra. Att nätverket är genomskinligt har underlättat möjligheterna att studera hur blodkroppar och stamceller rör sig.

Blomsjöpungarnas endostyl, ett långsmalt organ är deras motsvarighet till benmärg där alla typer av blodceller bildas och har ett stort antal gemensamma gener med människans benmärg. Hela 327 blodbildande gener har vi människor gemensamma med blomsjöpungarna!

Till exempel påminner blomsjöpungars viktigaste immuncell, morulan om människans mördarceller. Morulan har en viktig betydelse för att bekämpa andra kolonier som inte har samma genetiska typ.

Ampullerna innehåller morulor och gör så att immunsystemet kan känna igen om en individ/koloni tillhör samma genetiska typ och är kompatibla eller tillhör olika genotyper och är inkompatibla.

2 bjomsjöpung morulor o ampuller

Om två kolonier som växer fram till varandra är av samma genetiska typ kan de slå sig och bilda ett gemensamt blodsystem. Alternativt kommer det att strömma ut morulor till ampullerna som försvar och zon med död vävnad bildas längs gränsen mellan de två kolonierna.

3 blomsjöpungar tre kolonier

Blomsjöpung har också blivit populär att studera för att förstå de molekylära mekanismerna bakom regeneration (återbildning), eftersom det har visat sig att arten kan regenerera fullständiga nya zooider från blodceller. De nya forskningsresultaten visar att blomsjöpungar inte bara bildar vackra mönster på tång och stenar utan också kan ge oss ny kunskap om vårt eget blod, bl.a. vad som får transplanterade organ att stötas av och hur immunförsvaret fungerar.

Read Full Post »

Dags att se tillbaka på 2018! Så min tanke är att bjuda på några bilder från året. Få se hur många det blir innan nyår. Intressanta foton från resor finns alltid. Så här kommer ett litet kollage med alger och strandfynd från Teneriffa resan i början av november. Det kan ju vara några som vill få lite tips om var det är fint att bada om man gillar havet och inte bara vill hålla till i poolen.

1 .Alg collage Teneriffa 2018

Asparagopsis taxiformishar introducerats till Medelhavet och den hittades först utanför Alexandria i Egypten omkring 1798 – 1801. I Medelhavet tror man att den har introducerats både via Suez kanalen och med fartygstransport genom Gibraltar.

2 .Asparagopsis taxiformis red algae

Det är en tropisk art med täta luddiga grenar. På Hawaii används färsk Asparagopisför att smaksätta fisk- och kötträtter. I handeln kallas den för ätbara algaelimu kohu och på engelska supreme limu.

Det var lågvatten på förmiddagen så det var lätt att vandra runt i det grunda vattnet och samla ihop många arter av alger. Flera olika kalkinkrusterade fjäderförgrenade arter som först såg ut som Corallina officinalis, korallalg och Jania sp. men när man tittar närmare så ser de helt olika ut.  Hela den grunda delen nedanför den branta kusten är täckt av ännu fler som grenade blekt rosa-bruna kalkalger. En annan alggrupp är de siphonala algerna som består av en stor cell och mest vatten. Hittade bland annat Valonia fastiginata, lägst in bakom stenarna i skuggan.

Med det som mest fångade ögat var när det plötsligt inte var de vanliga färgerna utan små plantor av en gallelgrenad brunalg som lyste, iridicerade i grön eller blått! Jättehäftigt.

5 Dictyota sp iridiserar blått o grönt

Algen är en brunalg med han och hon plantor och en sporofytgeneration. På engelska kallas den ”forkweed”, Dictyota dichotomum. Levande plantor iridicerar, med torkade blir de blekt ljust bruna. Det finns också många små grunda hålor där det går att hitta fiskar och annat kul att kolla på.

Då vad behöver jag för att hitta allt detta och lite spännande saker för barnen som kanske tycker att se små snäckor krypa runt jättefort för det bor eremitkräftor i skalen, eller i skuggan hitta skålsnäckor som bara inte går att få loss? Första tipset är att ta rätt på när det är lågvatten? Och jätteviktigt är att akta sig för sjöborrarna! Och sen kan jag ha tur och hitta ett vackert skal av en krabba och en litet skal av en sjöborre som tappat att taggar.8 krabbskal o sjöborre

Min dag är lyckad! Fast jag suttit i stolen hemma och tittat på bilder från resan i november. PS, Limu lär betyda tång på grekiska!

Read Full Post »

Under kommande veckor kommer Tångbloggens läsare få rapporter från varmare havsområden. Den första resan går till Medelhavet.  Det finns så gott om vatten från flera stora avsaltningsanläggningar där att det även används till att vattna rabatter med.

BalticSeaweedblog 20181017

Som vanligt blir det rapporter om forskningsprojekt, vad som finns i havet, och för mig som inte är en dykare kanske mer observationer från stora akvarier eller vad som går att hitta på stranden.

 

Underwater observatorium20181017

Själv är jag nöjd med att stå och titta på dykaren som matar hajar och stingrockor precis som övriga. Kommer mer om några dagar.

 

Read Full Post »

Det finns så mycket fantastiskt att undersöka även när man är ledig. Så här kommer en liten utvikning från sydkusten på Frankrike, inte så långt från våtmarkerna i Camargue, med massor med flamingos, nere vid Medelhavets strand. Tyvärr är det dåligt med stenar och klippor bara en massa sandstränder så jag fick nöja mig med att leta efter skal av olika arter. Det roliga är att det går att känna igen ganska många från det som jag hittar på stränderna hemma på svenska västkusten.

Skalsamling från strand vid Montellier

Det störst skalen var hjärtmusslor Cardium , ett skal av en långsmal knivmussla (Ensis), och de flesta skalen var Tellina spp.  Det är också det som finns att köpa på marknaden. Jättegoda!. Det är inte bara vi människor som gillar Tellina, t.ex. med en god pasta utan även borrmusslor. Spåren av borrmussla syns som ett litet runt hål i ett av Tellina skalen.

För den som kollar fotot noga så finns det också ett skal av en liten Venus spp. mussla (lite trekantig) lång nere i fotot och en bit av en sjöborre. Och uppe i bilden en äggkapsel till en rocka.

strand o vågordyn gräs vid stranden

Så även om sandstranden såg tom ut lönade sig en promenad innan vi gick tillbaka genom sanddynerna.

Read Full Post »

Långhalsar är intressanta organismer. Fick ett mail idag om ett foto som kom långväga ifrån. Det var snabbt gjort att svara på vad detta konstiga ”sjömonster” var som Aftonbladet rapporterade om.

Vi har berättat om långhalsar tidigare här på Tångbloggen. Dels de som driver i land utmed växtkusten på olika flytande föremål och hur gott långhalsar smakar som man kan få att snaska på i Portugal och många andra ställen runt Medelhavet.

Ett annat stort kräftdjur, en jättestor havstulpan kallad ”picoroco” på spanska, kan man få serverad på många skaldjursrestauranger i Chile. Smakar som en riktigt god stor kräfta.Havstulpan Chile.png

Den kan bli säkert 25 cm hög. Dessa två tog jag med hem från en resa till Chilenska kusten på mitten av 1980-talet.

Read Full Post »

På resa en vecka på Korfu hann det bli många strandbesök och många algfynd. Tyvärr är det dåligt ställt med algkunskapen om Medelhavets alger och ingen flora fanns med i bagaget. Så det får bli mer lite bilder och berättelser om de allra vanligaste arterna och släktena. Vattnet är kristallklart runt kusten och det finns många små vikar med både sand och klippor att undersöka.

Kristallklart vatten

Det finns gott om snäckor av släktet Gibbula på stenarna nära vattenytan tillsammans med skålsnäckor, Patella. Människans knäskål heter också patella precis som snäckan. Snäckan är god att äta men svår att få loss från stenen där den suger sig fast. Skålsnäckor betar av den fina algfilmen på stenar och klippor precis som den lilla puckelsnurrsnäckan Gibbula. Med mycket snäckor så finns det inga storvuxna alger på stenarna.

 

Lite längre ner där betestrycket inte är lika högt kommer de första grönalgerna, som ofta sitter lite grundare i skrevorna och så tofsar av brun- och rödalger. Mest rödalger hittar man på skuggsidan av stenar och klippor.

 

Från drygt någon meters djup växer en tät äng av sjögräset Posedonia. De har långa gröna blad med många små grå – rosa fläckar av rödalger. Rotsystemet består av tjocka långlivade rotstockar som, när sjögräset dör eller om det rivs upp av en ankrande båt, kan driva iland och samlas i driftbanken. Där ligger de tillsammans med ilanddrivet skräp och plast. En sorglig syn.

Tillsammans med Posedonia låg en intressant boj med påväxt av en kalkinlagrad havsborstmask och på repet växte det en alg som heter Acetabularia. Den ser ut som ett litet parasoll och blir ca 3-4 cm hög. Det är den största encelliga organismen som bara har en cellkärna. Det finns några andra alger som blir mycket större och bara består av en cell ända tills att de skall föröka sig – men de innehåller en massa cellkärnor. En sådan art som finns i våra svenska vatten på västkusten är svamptång, Codium fragile, som är en relativt nyinvandrad art i våra vatten.

Acetabularia

Efter flera dagar på stranden måste det också bli ett litet potpurri av alla olika fynd. Det mesta är olika rödalger och bara två brunalger. Flera av rödalgerna är kalkkrusterade och svagt rosalila i färgen och ser ut att höra till släktena Jania och Corallina.Snäckorna till vänster är Gibbula och den större snäckan är ett skal av Patella.

8alg och snäckbukett

Klart spännande och givande resa! Nu bär det av hem igen och dags att kolla läget hos blåstångens förökning vid Östersjöns strand.

Read Full Post »