Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘djuputbredning’

Tanken var att delta i detta event, men som så många saker i år fick planerna ändras på grund av Corona. Istället får det bli en hälsning till alla som besöker Stömparterren idag, som ligger nära Medelhavsmuseet. Där kommer det att berättas om vatten i alla dess former under ett antal timmar. Vattenmarknaden arrangeras av Mossutställningar och har pågått i dagarna två. Detta är sista dagen denna gång.

Vaknade tidigt denna soliga, varma och stilla morgon och gick ner till stranden. Vattnet låg som en spegel. Att vattenytan blir som en spegel gör det svårt att se vad som händer under ytan.

Spegel vid bryggan

Tog med en spegel till stranden för att visa hur fint bryggan speglar sig.

Båtarna ligger fortfarande i hamn och väntar på att dra iväg över ytan till någon solig strand. Vatten som transportväg har varit och är en jätteviktig funktion för oss på många olika sätt. Det gäller samma sak här – vad som finns under ytan spelar inte så stor roll – så långe det är tillräckligt djupt så att båten inte går på grund. Det går lätta att se både nära vid stranden så att man inte trampar på brännässlorna, några detaljer på bryggan och bryggpålarna eller hur det ser ut i vassen och ända bort till andra sidan viken och skogen på ön. Det gör att det blir mycket lättare att följa förändringar som sker på land och göra de åtgärder som behövs.

soluppgång: spegling gömmer sig under bryggan+

Vad som sker under ytan kan man bara gissa sig till och kanske när det är klart i vattnet se hur det ser ut någon meter ner i vattenmassa. Vad som gömmer sig i skuggorna under bryggan är ett mysterium.

Att det finns fiskar i vattnet avslöjas genom att de gör stora och små ringar på vattenytan – men vilka arter det är får man gissa sig till. Ett riktigt stort plask inne i vassen kan vara en gädda som står på lur.

Här kommer några bilder från min utställning som jag tänkt visa på Vattenmarknaden.

Den första är just speglingen – att vi inte ser hur det ser ut under ytan. Det som inte syns –finns inte? Eller? Men lyfter man på locket så syns det att vattnet är fyllt med algblomning. När vi släpper ut avloppsvatten så fanns länge uppfattningen att det kunde späs ut – havet är oändligt stort. Här har vi kommit långt med reningsåtgärder i Stockholms skärgård och minskat tillförsel av syreförbrukande material, fosfor och kväve. Detta har gjort att blomningar av cyanobakterier minskat och vattnet blivit klarare.  Innerskärgården och i vikar som Brunnsviken var som mest övergödda på 1960-70-talet och har successivt blivit allt bättre.

På sensommaren lossnar mycket av de fintrådiga brun- och grönalgerna och bildar drivande algmattor som fastnar inne ibland vassens strån. Det som syns som bubblor i de flytande fintrådiga algerna är för det mesta syre som produceras i stora mängder. Under den täta mattan och på botten där materialet bryts ner blir det syrefritt och kan bildas svavelväte. Det luktar ruttet ägg. Såhär dags brukar det också dyka upp döda spiggar. De brukar dö efter att de förökat sig och är en naturlig del av livet i havet.

Men mer finns kvar att göra. Positiva tecken på att vattnet blivit klarare är att blåstången kan tillväxa och överleva djupare ner i vattenmassan. På 1940-50- talet gick det att hitta blåstång ner till 10-12 meters djup. Under 70-80-talet minskade blåstångens djuputbredning och den försvann helt i de innersta delarna av skärgården. Nu finns positiva tecken på att tången är på väg att komma tillbaka. Det finns gott om grunt växande tång men också djupare ner på hårda bottnar. Ett klart svar på att vattnet blivit renare genom att utsläppen minskat av fosfor och kväve.

Under bryggan växer det mycket tång, med långa nya årskott och många flytblåsor, som håller den upprätt i vattnet  Och på nedersta steget på badstegen växer en blåstångsplanta. Den är nu flera år gammal! Detta är nog en av de artrikaste badstegarna i skärgården.

Vattenmarknaden, arrangerad av Mossutställningar tar slut i eftermiddag. Men arbetet med att förbättra vattenmiljöerna både runt Stockholm och mer storskaligt i Östersjön och Västerhavet, Atlanten ….fortsätter. Det behövs också mer kunskap om vad som händer under ytan, på den lilla skalan, under olika årstider, mellan år och årtionden. Havet är i ständig förändring. Vi på Tångbloggen hoppas kunna fortsätta med att bidra efter bästa förmåga.

Read Full Post »

Skräppetare, Saccharina latissima, även känd som sockertare, är nära släkt med fingertare som vi berättade om första december. Skräppetare är också en storväxt brunalg och växer från någon meters djup på västkusten ner till 12 – 15 meters djup. En planta kan bli 3-5 år gammal och det tar minst 2 år tills att den förökar sig för första gången. Det äldre bladet slits loss efter ett år, då är det ofta påväxt av mossdjur och fintrådiga alger.

6Saccharina m Membranipora 2

De runda vita ”blafforna” på sockertaren är det släta mossdjuret Membranipora

Tångbloggen fick en fråga från Höganäs kommun, vid Öresund, om även skräppetare påverkas negativt av höga temperaturer på sommaren och svaret är ja. Men i Öresund kan också den lite lägre salthalten bidra till att minska tillväxten hos denna marina art.

Optimala temperaturer för tillväxt hos sporofyten, det stora lite krusiga krokodilskinnslika bladet är mellan 5-15 ° C. Vattentemperaturer över 17 ° C minskar tillväxten, även om skräppetare tål temperaturer upp till ca 20 ° C i flera dagar. Vid ännu högre temperaturer, över ca 22° C dör algen. Detta kan förklara varför skräppetare har försvunnit från kusten vissa år eftersom vattentemperaturerna ibland är högre än 22-23 ° C flera dagar varje sommar.

 

Däremot påverkar inte låga vintertemperaturer varken sporofyten eller de små gametofyterna hos skräppetare negativt.  En annan faktor som kan ha en negativ effekt på de mikroskopiska gametofyterna, men även på hur väl befruktningen lyckas och överlevnaden hos de yngsta stadierna av sporofyten, är mängden slam på botten. Genom ökad tillförsel av näringsämnen som lett till algblomning har sedimentationen av partiklar ökat på många hårdbottnar, speciellt i kustnära områden. Detta kan tillsammans med minskad tillgång på ljus och höga temperaturer under sommaren negativt påverka förökning och tillväxt av olika stadier i livscykeln. Ett grumligare vatten med sämre tillgång på ljus kan också minska djuputbredningen hos skräppetare.

Livscykel skräppetare

Livscykel hos skräppetare, Saccharina latissima. Han- och hongametofyterna är mikroskopiska.

 

En hög temperatur på sommaren kan minska tillväxten och slå ut delar av sporofyterna hos skräppetare. Genom att det tar minst två år från groddplanta till att en sporofyt producerar sporer för första gången kan en hög temperatur ett år innebära att hela populationen minskar och det kan ta flera år innan den återhämtat sig.

Read Full Post »

I mars kom vintern och det är svårt att hitta alger vid vattnet om de inte ligger uppspolade på stranden. Månadens alg är sågtången, Fucus serratus, en av de lätt igenkännliga arterna som förekommer i Östersjön upp till Västervik och på Öland och Gotland. Den blir vanlig nere i Öresund och på västkusten. Den är lätt att känna igen genom sin sågade kant på bålen och sina stora platta förökningstoppar. Påväxten är en liten havsborstmask, Spirorbis och rödalgen, heter Rhodomela confervoides.

1 Sågtångstoppar

Den har inte heller några flytblåsor.  Precis som blåstång är sågtången tvåkönad. Sågtången växer i ett bälte under blåstången på västkusten. Den vill nämligen inte riskera att hamna uppe i luften vid lågt vattenstånd. I Skåne –Blekinge förekommer den ner till ner till ca 6-8 meters djup och på Öland kan man hitta den från ca 3 meters djup ner till ca 10 meter. Att både blåstång och sågtång växer på större djup i Östersjön beror på att andra större brunalger saknas, som på västkusten konkurrerar om utrymmet och där pressar upp dem mot ytan..

Sågtången har precis som blåstången anpassat sig till den låga salthalten i Östersjön och har en hög befruktning av äggen fortfarande vid 7 promille. Viss befruktning kan ske ner till ca 6 promille jämfört med blåstång från västkusten där befruktningsgraden bara är ca 10 % vid 8 promille. Den huvudsakliga förökningen hos sågtång sker under senhösten, i oktober- november och ända in i december när temperaturen är låg i vattenmassan (mellan +5-10 0C).

På vintern på västkusten spolas både hela plantor och små bitar, grenar av sågtången med vissna gula förökningstoppar, i land. För sågtång och blåstång gäller det att sitta hårt fast för att inte ryckas loss av kraftiga vågor.

4 Uppspolad tång på stranden

Bilden visar tre uppspolade tångplantor på stranden. Från vänster: Några tångplantor sitter på en blåmussla som inte satt fast tillräckligt hårt med sina byssystrådar. Några tångplantor sitter på en liten sten men de har vuxit sig så stora att dragkraften lyft upp dem med stenen på stranden. Och till höger en sågtångsplanta som vuxit sig stor men där underlaget, en kalkalg, inte klarat av dragkraften från den stora sågtångsruskan utan lossnat från stenen som den i sin tur satt på.

5 sågtång fästskiva

Som alltid när man börjar undersöka något närmare så upptäcker man något nytt. Utanför Näsby, på södra Öland finns en population av sågtång som förökar sig på sommaren inte på vintern som är det vanliga för sågtången. Det är ungefär samtidigt som blåstången förökar sig i i juni- juli. Det skulle vara spännande att undersöka denna form av sågtång närmare. Det är nu 20 år sedan någon studerade den. Men nu ligger det is och snö över Sverige och speciellt Öland så vi får vänta lite tills det blir vår. Även hemma vid bryggan på Räfsnäs ligger det tjockt med is och eftersom det är lågvatten finns det risk för att tången fryser fast i isen.

6 lågvatten o is - tången?

 

Read Full Post »