Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Skånes kust’

Temperaturen i vattnet på många ställen utmed kusten i Stockholms skärgård har hunnit komma upp till ca 14 grader. De flesta rapporter som kommit in runt perioden vid fullmånen den 14 juni 2022, visar att blåstångens hon-och hanplantor har mogna ägg och spermier. Med stor sannolikhet släpptes dessa ut i vattnet på kvällen eftersom det blev en lugn och stilla kväll.

De lokaler från vilka vi fått in fina foton på förökningstoppar sträcker sig från Torkö, på Blekingekusten, till Singö i Norrtälje kommun.

Vid Torkö hade temperaturen hunnit stiga från 15 0C den 30 maj (nymånekväll) till 17 0C den 13 juni, vid den första fullmånen i juni. Här kom förökningen igång redan vid fullmånen den 16 maj, som vår gästbloggare Louise berättade om under sin resa utmed Skånes kust.

En fin tångplanta med nya flytblåsor. Snittet visar att det är en mogen hanplanta.

Vi har fått in många rapporter från lokaler i Stockholms skärgård, vilket vi tackar så mycket för. Dessa ligger spridda från Askö i Trosa skärgård, där jag själv befann mig under fullmånekvällen, via lokaler som Dalarö, Hölö, Gällnö, Ladholmen och Räfsnäs till Singö längst i norr.

På de flesta av lokalerna hittades mogna hon-och hanplantor, även om en del var svåra att bestämma. Det kan bero på att de fortfarande inte är helt mogna och då syns inte äggsamlingarna tydligt och hanplantornas innehåll är inte heller tydligt orange i färgen.

Vi har också fått in en rapport från Åland, närmare bestämt Sottunga. Också här var det mogen tång, som låg lösdrivande vid stranden. När blåstångens förökningsgrenar börjar vissna lossnar de ofta och har då också släppt ut det mesta av sina ägg- och spermiesamlingar. Det kan göra det svårare att avgöra vilket kön det är.

Det är nu dags för tången i Bottenhavet att bli könsmogen. Enligt våra tidigare studier sker detta i mitten av juli. Så frågan är om det fortfarande är vid ungefär samma tider eller om de kanske är mogna tidigare, redan i slutet av juni.

Så inför nästa nymåne som infaller den 29 juni och fullmånen den 13 juli hoppas vi att några som befinner sig vid kusten mellan Öregrund och norrut till ungefär Umeå har lust och möjligt att kolla mognadsgraden på tång som växer utmed stranden. Det gör inget om det är blåstång eller smaltång. Ta ett foto på tångplantan med förökningstoppar, snitta och skicka foton till oss på Algforskarsommar@su.se

Hoppas att många har lust att hjälpa till. Det fungerar utmärkt att göra en undersökning några dagar före ny- och fullmåne – för de har redan producerat ägg och spermier som ligger färdiga för utsläpp i förökningstoppen.

Read Full Post »

Här kommer nu vår gästbloggare Louise berättelse om sitt deltagande i Algforskarsommar-projektet med att undersöka när blåstången förökar sig. Hon får berätta själv om sin resa nedan!

Hej allihop! Mitt namn är Louise och jag håller på med mitt mastersarbete om blåstång, Fucus vesiculosus vid Lunds universitet och således spenderar jag mycket tid i tångskogen. Den 16/5 i år deltog jag i Algforskarsommars uppgift om att identifiera mognaden hos just blåstången med en liten resa längs Skånes västra sydkusthörna. En härlig resa utmed kusten på småvägar och längs väg 9 i gott sällskap!

Det blev en resa utmed Skånes kust på väg hem.

Kartan visar de platser som jag besökte under resan, markerade med röda punkter. På ungefär hälften av platserna hittade jag bara uppspolade exemplar av tång. Lokalbefolkning jag träffade på stranden menar på att det alltid hamnar mycket blåstång på stränderna efter kraftig blåst, vilket tyder på att tångskogen nog förekommer längre ut än vad mina vadarbyxor tillät.

Uppspolad planta på stranden vid Falsterbos västkust. Den har många flytblåsor, fler än de som plantor från Östersjön brukar ha. Oftast har de bara ett par.
Samma tångruska som ovan med inte helt mogna förökningstoppar
Foton tagna med med min handlupp i fält.
Man kan ana den orangea färgen hos hanen men ett släpp av ägg och spermier är tveksamt (detta är samma ruska från Falsterbo.

Högre mognad kunde finnas i Abbekås där fastsittande ruskor fanns tillgängliga. 

Bild tagen med lupp i Abbekås, tyvärr lite suddig men den är klart mer mogen. Hanplanta.

Denna bild är tagen den 23/5 efter det att förökningstopparna fått spendera en tid i kyl, hanen verkar ha släppt sina spermier i kylen vilket ger den svagt orange färgen.

Om man jämför med de receptakler som jag har använt i mitt mastersprojekt som kommer från Hittarp, nära Helsingborg, är dessa mer tydligt redo för sin förökning den 16e maj!

Receptakler från Hittarp (hona vänster, hane höger). Lokalen ligger nära Helsingborg. 

En ny runda får köras vid nästa fullmåne helt enkelt!

Hälsar Louise Tångbloggens alla läsare.

Litet tips från oss på Tångbloggen:

Vill du kolla på hur tången mognar och spara i kylskåpet är det bästa sättet att lägga dem lite fuktigt, inte i vatten. Ta sedan ut dem sen eftermiddag på fullmåne-kvällen. Håll dem i rumstemperatur och vänta några timmar- då kan du få se både de orangefärgade spermiesamlingarna och de olivgröna äggsamlingarna komma ut ur förökningstopparna. Om du lyckats samla både honor och hanar, såklart.

Read Full Post »

Ektofsen kan ibland nästan helt täcka ektången som den växer på.

Ektofs, Sphacelaria cirrosa, är en liten ljusbrun alg med 1 – 3 cm höga, täta, nästa helt runda tofsar. Släktet Sphacelaria känner man igen på att de har en stor toppcell och att de har toppcellstillväxt. När toppcellen delat sig bildas lika höga segment vilket ger den ett randigt utseende. Huvudskotten är oregelbundet fjäderförgrenad. Ektofs saknar barkceller, d.v.s. rhizoidal bark. 

Propaguler, (groddar) är vanligt förekommande och består av en kort stjälk med tre lika långa grenar. Vanligtvis sitter ett hår vid basen på de tre grenarna. Ektofs är fertil på sommar och höst. Enrummiga sporangier på en kort stjälk är ovanliga. 

Sphacelaria bipinnata betraktas som synonym till ektofs (Sphacelaria cirrosa). Det är ofta som man måste kolla på Algaebase vad som gäller enligt den senaste forskningen. Och tittar du i olika floror så har den också fått flera olika namn på svenska, t.ex. ektofsing och liten brunfjäder. Det av Algkommittén och ArtDataBanken antagna svenska namnet är ektofs och det har den fått för att den ofta växer som täta tofsar på ektång, Halidrys silicuosa

Ibland går tankarna till köttbullar och spaghetti…

Den förekommer under hela året mellan 4 -20 meters djup. Den är vanligt förekommande utmed svenska västkusten till Kullen och en bit in i Öresund. Det finns också enstaka rapporter om att den hittats inne i Egentliga Östersjön, t.ex. utmed Skånes kust. 

Massor med lösa bruna ektofsar tillsammans med röda alg tofsar.

På sensommaren lossnar tofsarna och kan driva in till stranden i stora mängder. På bilden syns den tillsammans med olika tofsar av rödalger, t.ex. japantofs, Bonnemaisonia hamifera,  en av flera främmande arter som kom hit omkring 1900 och pudervippa Spermothamnion repens

Sälen Noriko, på äventyr i tångskogen som vi skrev om för ett tag sedan, sätter sig gärna och vilar under en ektång full med små luddiga ektofsar efter att ha varit ute på något av sina äventyr. 

Noriko sitter vid en ektång med ektofsar.

Read Full Post »