Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘utställning’

Vi var många där från Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholm Vatten och Avfall för att gå igenom det allra sista. Febril verksamhet pågick överallt. Så var det dags den 11 april 2019 för invigningstal från nedre terrassen av Skansens chef, John Brattmyhr, Björn Carlson från BalticSea2020 och Kronprinsessan Viktoria.

1.Invigningstal av HKH20190411

De inbjudna gästerna stod väntande nedanför utanför huvudentrén. Här var inte spegelbilden inte riktigt lika skarp som vid förhandsvisningen två dagar tidigare, men det syns hur alla lyssnade med stor förväntan.

Varje gång som jag varit och gått runt har det hänt något nytt i någon av utställningsdel. Denna gång fanns en skolklass på plats och visade ett antal experiment. Här kommer det att finnas möjligheter att ta del av undervisning och utrymme för undervisning i en laborationssal. Speciellt spännande var demonstrationen av ett saltvattensinbrott och vilka arter som förekommer eller inte förekommer i Östersjöns unika miljö. Det fanns också möjlighet att smaka på saltvatten och bestämma var dessa salthalter finns i Östersjöns större havsområden.

2 Demonstration av saltvattensinbrott

I ett av akvarierna nere i bottenvåningen finns en främmande art: en hydroid som heter Cordylophora caspia, som kommit in i Östersjön från Kaspiska havet, antagligen med fartygstrafik i början på 1800-talet.

3 Cordylophora caspia 20190411

Den ser nästan ut som en liten grenad alg men tittar du noga så syns det bleka klubbpolyperna med ett antal tentakler. Det gick också att kolla på i en av lupparna i skolsalen.

I utställningen finns en pelare med en massa saker som det går att kolla på vad de innehåller och vad man inte skall slänga i toaletten. Allt ifrån läskedrycksburkar, glödlampor, fleecevante, nappflaska och mycket mer saker. Här kommer elever att kunna kombinera studier i utställningen, göra undersökningar av olika föremåls innehåll och bestämma vilka som innehåller farliga miljögifter eller när något innehåll har förbjudits att användas inom EU.

 

Det händer hela tiden förändringar bland annat i akvarierna. Till exemplet hade dagen till ära en av sjuryggarna lagt rom. Sjurygg (Cyclopterus lumpus) leker i februari-mars på grunt vatten. Honan, kvabbson, producerar en massa ägg som hon fäster mot underlaget. Sen blir det hanens, stenbitens, roll att vakta äggen till det kläcks.

sjurygg 2 20190312

Sjuryggen fångas med garn och trål och fiskas framför allt för rommens skull. Rommen behandlas med saltlake, färgas röd eller svart och säljs under namnet ”stenbitskaviar” trots att den kommer från honan.

Sjurygg (Cyclopterus lumpus), har fått ett av sina tre namn genom att den har sju rader av benknutor utmed sidorna. Färgen på ryggen är blågrå och sidorna lite ljusare till färgen och den saknar fjäll. Bukfenorna är ombildade till en sugpropp på undersidan. Genom sin klumpiga form är den inte bra på att simma utan tillbringar mycket tid fastsittande på underlaget.

För tångbloggens läsare har vi berättat tidigare att det går lika bra att köpa vegetarisk Tång Caviart som smakar och ser ut som stenbitsrom. Kan vara något att fundera på nu när påskfirandet närmar sig.

Tilltugg

Vegetariska tångsnittar och fisk o skaldjurssnittar med färskfångade tångräkor

De med röd tång caviart har en gurkskiva och en bli kokt smaltångskvist istället för persilja. De med svart tång caviart ligger på en kokt ägg skiva och dekorerade med en tångräka.

För stenbitshanens del gäller det att vakta rommen från de andra fiskarna i akvariet.

Read Full Post »

Om det var lite kyligt i väntan på starten att få komma in i Östersjöhuset så var intresset stort när Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitets rektor Karin Holmgren berättar om den långsiktiga samverkan i Baltic Sea Science Centre från scenen i Galejan.

1 tal av rektorerna20190409

Samtidigt kunde jag inte låta bli att fota fotografen på scenen och hålla tummarna för att han kom ihåg att det fanns en trappa precis bakom! Men det gick bra.

2 fotografen 20190409

Nästa steg var ett foto på oss alla på terrassen- där det gick att föreviga gruppen på ca 150 personer. För den med skarpa ögon kan man se ett blått fodral – det är min mobil.

3 fotografering 20190409

För många av oss fanns det mycket spännande att titta på i akvariet – inte bara i de stora akvarierna utan minst lika mycket i de små akvarierna med olika arter av vattenväxter, tångräkor och småfisk.

4 småfisk o vattenväster 20190408

Sen var det dags ta trappan upp förbi en stor gädda för att lyssna på olika miniseminarier i skolsalen. Skulle vilja kunna måla grafitti.

5 väggmålning 20190408

Här diskuterades pedagogiska möjligheter och medborgarforskning.  Pavel Bina från SLU berättade om ett medborgarforskningsprojekt där en skola i Mälaren inventerar utbredning av främmande arter, dvs vandrarmussla och påverkan från svartmunnad smörbult. Det kan vara svårt att dokumentera arter under vattnet men i detta medarbetarprojekt använde studenterna en dropvideo för att dokumentera förekomst av arterna på vissa djup och platser.

6 Vandrarmussla och svartmunnad smörbult 20190409

Andra möjligheter är att använda någon typ av skiva som hängs mer i vattnet och etablering av havstulpaner, musslor och mossdjur undersöks –både när olika arter sätter sig fast och vid vilken period under året.

Båtbotten platta

Några direkta förslag till tänkbara medborgarforsknings projekt med skolklasser som besöker Skansen laboratoriet kom inte fram, men det finns flera uppslag att diskutera vidare med några av lärarna.

Read Full Post »

Denna helgen slog det mig att nu är det bara fyra dagar kvar tills att det finns ett kunskapscentrum om Östersjöns speciella och unika miljöer och utmaningar på Skansen.

1 Säldammen 2014 ett minne blott

En plats full av minnen. Här låg förr säldammen, där det gick att gå in och se sälar dyka under vattnet.

Nu står det nya huset på plats. Där kommer det att för alla oss som på olika sätt lever och bor runt Östersjön, använder havets resurser för transporter, fritidsaktiviteter eller rekreation och mycket mer att finnas stora och små akvarier, utställningar kring Östersjöns utmaningar, fiske, övergödning och miljögifter. Det finns också en skolsal som kan ta emot skolklasser.

2 Brunnsviken flygfoto1960-tal

Flygfoto över Brunnsviken från 1960-talet.

För mig personligen, som startade mina studier i Brunnsviken, en liten miniatyr av Östersjön 1970, är det underbart att se kunskap om Östersjön spridas. Då för 50 år sedan släppte vi ut Solna stads avloppsvatten orenat ut i denna lilla avsnörda vik av Östersjön. Den stank då av svavelväte varje år, på hösten och på våren efter islossningen. Min uppgift var att undersöka hur viken återhämtade sig när utsläppets stoppades. 1979 när jag disputerade hade minskningen av utsläpp resulterat i att salthalten ökat lite, genom att sötvattentillförseln minskade. Därmed minskade blomningen av cyanobakterier  och viken stank inte längre av svavelväte när vattnet blandades om.

Det har genomförts många åtgärder i Stockholms skärgård sedan föroreningssituationen var som värst under 1960-70-talet. De har bland annat resulterat i att mängden näringsämnen minskat och siktdjupet ökat. Men det finns mer kvar att göra. Just när det gäller vattenmiljöerna i och omkring Stockholm initieras många åtgärder. Ett sådant är åter igen i Brunnsviken, där ytterligare ett reningssteg med att binda in fosfor i sedimentet med aluminium kommer att starta. Detta för att belastningen från avloppsvatten reducerats och det finns även planer på att rena dagvatten från vägar. Istället kommer numera mycket av tillförseln av fosfor till vattnet från bottensediment, som släpper ut lagrad fosfor när de blir syrefria.

I utställningen berättas om vad händer i kustvattenmiljöerna, vad som minskar tillförseln av näringsämnen och hur blir algblomningen i år? Det finns många frågor kvar att studera och följa. Därför är det toppen att kunna bo precis vid en strand och se hur långt våren har kommit, både på land och i vattnet.

På väg ner till Råttviken, som nu är lite knepigt med alla trädfällen efter stormen Alfrida i januari ute på Rädmansö, blommar de första blåsipporna. Och alens hängen blommar för fullt. Några har redan ramlat ner på marken.

Att se tussilago och blåsippor blomma är en härlig känsla av att nu är våren här. Samma sak gäller för oss forskare att följa den viktiga vårblomningen av växtplankton på våren. Det är den stora produktion som studeras noga både artsammansättning och storlek.  Däremot får den inte den uppmärksamhet i media som den borde jämfört med cyanobakterie-blomningen på sommaren. Under rubriken ”Röster om Östersjön”, Skansen.se kan du hitta en intervju om just den viktiga vårblomningen – som just nu är på gång i Östersjön.

Den senaste veckan har vattenståndet sjunkit, vilket syns tydligt utmed klippor och på stenstranden. Där sitter de intorkade kiselalgerna som gör att det kan se ut som någon varit och målat klipporna vita i hela skärgården.

5 lågvattenkiselalger 20190406

Det är nu och fram till maj som det brukar vara som lägst vattenstånd. Det finns en tidig vårart av en alg, strutsallat (Monostroma grevillei). Den ser ut som ett tunt ljusgrönt strutformat salladsblad. Den kan bli ca 15 cm lång och den spricker upp med tiden. Den växer på stenar och strån mellan ca 0,5 – några meters djup.

6 Sten från 18 feb. - Det våras i Östersjön.

Genom att vattenståndet minskat ligger nu mycket att strutsallaten torrlagd. Det är gametofyten som bildar det stora makroskopiska bladet och kvar blir det encelliga mikroskopiska sporofytstadiet.

7 Monostroma grevillei iland 20190406

Det betyder att om någon vecka kommer det synliga stadiet att vara försvunnen och inte dyka upp förrän nästa år.  Så vill jag uppleva de tidiga arterna gäller det att passa på, både på land och i vattnet. Kunskapen om flera av tidiga vårarter och sena höstarter av alger i Östersjön är relativt begränsad, beroende på att få av oss är ute i skärgården så här års. Tänk om genom skolverksamheten på Skansen och tillgången till akvarierna det framöver finns många fler som kan följa och rapportera vad som händer vid stranden hemmavid! Det vore trevligt.

8 svanen startbanan

Fortsättning på nedräkningen följer.

Read Full Post »

Under Almedalsveckan visade Stockholms universitets Östersjöcentrum en utställning i fören på Briggen Tre Kronor med brett innehåll. Ett tema tog upp vad som händer med marina arter när de vandrar in i Östersjön. Skalen i Östersjön av både blåmusslor och andra marina snäckor och musslor blir mycket mindre, orsakade av den stress som de utsätts av att leva och tillväxa vid den lägre salthalten. Den låga salthalten i Östersjön har också lett till att den genetiska variationen hos arter är mindre än i Västerhavet, vilket kan göra att arter blir mer känsliga för övrig påverkan t.ex. från olika miljögifter. Ämnen som tungmetaller är också giftigare i vatten med lägre salthalt.

1salthaltstress o nya arter

Östersjön är ett ungt hav och det är få arter som hunnit med att anpassa sig till det bräckta vattnet under de 7000 år som gått. Det innebär att havet är artfattigt och vissa djurgrupper saknas som t.ex. sjöstjärnor och sjöborrar. Samtidigt finns ofta många individer av de arter som klarar av att leva i Östersjön.

Östersjöns artsammansättning förändras hela tiden både genom påverkan från människan och genom att nya arter från andra havsmiljöer kommer hit. Många arter har förts hit med ballastvatten, genom akvariehandeln eller i samband med vattenbruk. Det kan ta många år innan någon noterar att Östersjön nu är en art rikare. När den hittas, fångas i ett nät eller vid en provtagning är det ofta försent för att hindra fortsatt spridning och med tiden kommer den att bli ett naturligt inslag i Östersjön. Detta gör frågan vikig och aktuell- ”Är de bara ett problem, vilket ofta lyfts fram eller kan vi nyttja dessa nykomlingar, som kommit för att stanna?”

En art som har stor negativ ekonomisk  påverkan är havstulpanen, som sätter sig på båtskrovet. Det var också denna väg som den en gång fördes in från Amerika. Denna art kom in för ca 100 år sedan till Östersjön och håller på att spridas norrut i Bottenhavet genom att långsamt anpassa sig till allt lägre salthalt. För att hålla reda på när havstulpanerna har kommit kan man hänga ut en platta vid bryggan och se efter varje vecka om det går att se de små, små havstulpanerna som satt sig fast på plattan. Har du inte en brygga att kolla själv på så leta rätt på informationen via Skärgårdsstiftelsens app. Då är det dags att borsta bort dem, gå in i ett sötvattensområde någon dag eller två så havstulpanerna dör, eller åka till en båttvätt. Det är dags att hålla ögonen öppna i slutet av juli början av augusti,  i alla fall om du håller till i Stockholms skärgård.

2havstulpansplatta från 20140915

En annan art som förts in aktivt för ca. 1000 år av vikingarna från amerikanska kusten är sandmusslan (Mya arenaria) som har blivit en naturlig del i bottensamhället utmed kusterna både i Östersjön och på västkusten. Samma sak gäller för många av runt hundra andra arter som kommit in till Östersjön sedan dess. I Östersjön blir sandmusslan mindre än på västkusten. Den kan vara lite svår att hitta men väl värt att leta efter. Smakar mycket gott kokt i lite vitt vin eller stekt i smör.

3Sandmussla

En fiskart som blivit mycket vanlig utmed kusten i södra Östersjön är svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus). Den är också jättevanlig i många hamnar, bland annat i Visby. Den äter både blåmusslor och små kräftdjur. Den har ett fast vitt kött och smakar lite som marulk men eftersom den bara blir runt 2,5 decimeter lång är det lite pilligt att laga till.

Ett av det nyaste tillskottet till arterna i Östersjön är en liten krabba, som blir ca 3 cm stor och har inte hunnit få något svenskt namn ännu. Den är allätare och tar både små kräftdjur som havsgråsuggor och tångmärlor och snäckor. De finns gott om på bottnar utanför Åbo. Vad jag känner till har arten inte hittats i svenska områden ännu. Värd att leta efter.

6mud crab torkade

Så från att förut bara haft en art av krabbor i södra Östersjön, nämligen strandkrabba så finns det nu fyra arter, där den största är den kinesiska ullhandskrabban.

7Kinesisk ullhandskrabba stor

Hittar du någon ny art så fotografera den, notera var du hittade den och skicka informationen till Artdatabanken. Gärna till oss på Tångbloggen också 🙂

 

 

 

 

 

 

Read Full Post »

Panelerna var många och ibland långa – som Stockholms universitets samtals stafetter. Men mycket spännande och givande presenterades också på seminarier på Briggen Tre Kronor i samverkan med Östersjöcentrum och många olika organisationer.
1inför ett seminarium på Briggen Stockholms universitets tygkassar ligger färdiga för nästa seminarium.
Ibland allt som sas och diskuterades, är det speciellt två samtal som fastnade i mitt minne. Den livliga diskussionen om makten hos den nya yrkesgruppen; de policyprofessionella, som spelar en allt större roll i kommunikationen mellan olika grupper i samhället när allt går snabbare och snabbare och att hinna med att göra fördjupade analyser blir svårare och svårare för en politiker eller inom en myndighet. Samtidigt har antalet anställda vetenskapsjournalister på dagstidningarna minskat drastiskt.
2nedmontering av dagspressen Bilden visar det minskade antalet artiklar i tidningar under senare år.
Samtalet leddes och modererades av Henrik Hamrén, från Östersjöcentrum. Henrik hade också filmat folk på gatorna i Visby om intresset för forskning och vetenskap. Det ämne som kom högst var Astronomi och rymden! Med lite följdfrågor visade det sig att många kunde mycket om hur läget är med Östersjön. Medan dessa samtal och paneldiskussioner pågick drev en blomning av makroalger in till stranden. På måndagen var jag nere och samlade alger för att visa vilka arter som växer på stenar i strandzonen såhär års. Då var vattnet klart och algerna kraftigt friskt gröna.
3Klart vatten alger visby 4 Ilanddrivna ruttnande trådalger Uppe på stranden syns ilandspolade brun- och rödalger och i vattnet driver mer alger runt. Det är naturligt att de fintrådiga algerna lossnar och ansamlas på botten eller driver in till kusten. Men utanför Gotland har blåstången försvunnit på stora områden och gett plats för fintrådiga grön, brun och rödalger. För den som ville lära sig mer om algblomning fanns mycket att läsa på Briggen Tre Kronors fördäck under den stora gammelgäddan.
5gädda och torsk
6 Om algblomningar Om olika algblomningar.
Mängden algblomningar beror inte bara på tillgången av fosfor och kväve utan när det gäller fintrådiga alger också hur stora mängder med betare det finns. Om det t.ex. finns gott om små havsgråsuggor, märlor och snäckor av olika arter då kan de beta ner mängden trådalger. Detta kallas för en trofisk kaskad. De två bilderna här under visar vad som händer i en grund vik om det inte finns stora rovfiskar, som gädda och abborre. 8Gäddor borta7gäddor finns

En åtgärd för att förbättra tillståndet i viken utöver att minska tillförseln av näring från enskilda avlopp och avrinning från jord- och skogsbruksmarker är att göra så att rovfiskar som gäddan får bra möjligheter till förökning. Bygg fler gäddfabriker!

Åter till en andra panel, ett seriesamtal arrangerat av Stockholms universitet, som gav mycket tankar. Samtalet inleddes av Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding. Här berättade Johan Rockström om Planetary boundaries, och om hur de största företagen har startat att sätta in begränsningar av resursanvändning i sitt strategiska miljöarbete. Johan tryckte på att 2015 är ett mycket viktigt år för miljön på jorden. 9Samtal om miljö och samhälle Tina Elfwing, föreståndare Östersjöcentrum, berättade hur vi kan kommunicera komplexa miljöfrågor och ta fram och bedöma Östersjöns hälsa, och Antje Jackelén, Svenska kyrkans ärkebiskop talade om vikten av att bygga upp och använda kunskapen för att skapa ett trovärdigt hopp för att kunna hantera klimatångest. Mycket givande samtal som finns inspelat för den som är intresserad på www.su.se/play

Tidigare i veckan visades hur mycket mikroplaster som sprids helt onödigt i miljön. Många tas upp av små djurplankton, hinnkräftor.
10återvinning av plast
På bilden syns två hinnkräftor med tarmen full av mikroskopiska plast partiklar. Här finns en lösning utan att mer forskning behövs – förbjud dessa partiklar i olika kosmetika.  Bredvid syns en ask gjord av plastskräp som Malin Strömblad/ Berghs School of Communication, Grafisk Design, samlat ihop och gjort en vacker liten låda – ett sätt att återanvända skräp. 10skrubber mm
Dags att åka och lämna Almedalen för denna gång. Nu med fötterna tillbaka på jorden inte uppe i himlen som på hitresan. 13fötterna på jorden Massor med nya intryck och fundering på hur Östersjöns miljötillstånd kan förbättras. Mycket har gjorts, i Stockholms skärgård var det som värst på 1960- 70-talet, men mer finns kvar att göra. När jag tittar ut genom fönstret upptäcker jag att Östersjöns horisont är krökt, också de grå skären. Är det så Planetary boundaries för Östersjön ser ut och uppenbarar sig – med ett trovärdigt hopp/ljus vid horisonten? En sak är säker havet är hela tiden i förändring. 11Planitary bounderies
Det var bara 1485 passagerare på hemresan och så  Gammelgäddan som var en aktiv deltagare under veckan och nu tog det lugnt i vilstolen.
14Gammelgäddan åker färjan hem

Read Full Post »

Nu har dyk-utställningen Bland Skatter och Vrak pågått i en månad på Arbetets Museum i Norrköping.

Undervattensfotografen Lena Holm, som öppnade utställningen, har lagt ut bilder på sin B.Loggbok från invigningen.

Det finns även ett klipp från Östnytt som var på plats.

Utställningen är väl värd ett besök, både för stora som små.

Read Full Post »