Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘trådalger’

Panelerna var många och ibland långa – som Stockholms universitets samtals stafetter. Men mycket spännande och givande presenterades också på seminarier på Briggen Tre Kronor i samverkan med Östersjöcentrum och många olika organisationer.
1inför ett seminarium på Briggen Stockholms universitets tygkassar ligger färdiga för nästa seminarium.
Ibland allt som sas och diskuterades, är det speciellt två samtal som fastnade i mitt minne. Den livliga diskussionen om makten hos den nya yrkesgruppen; de policyprofessionella, som spelar en allt större roll i kommunikationen mellan olika grupper i samhället när allt går snabbare och snabbare och att hinna med att göra fördjupade analyser blir svårare och svårare för en politiker eller inom en myndighet. Samtidigt har antalet anställda vetenskapsjournalister på dagstidningarna minskat drastiskt.
2nedmontering av dagspressen Bilden visar det minskade antalet artiklar i tidningar under senare år.
Samtalet leddes och modererades av Henrik Hamrén, från Östersjöcentrum. Henrik hade också filmat folk på gatorna i Visby om intresset för forskning och vetenskap. Det ämne som kom högst var Astronomi och rymden! Med lite följdfrågor visade det sig att många kunde mycket om hur läget är med Östersjön. Medan dessa samtal och paneldiskussioner pågick drev en blomning av makroalger in till stranden. På måndagen var jag nere och samlade alger för att visa vilka arter som växer på stenar i strandzonen såhär års. Då var vattnet klart och algerna kraftigt friskt gröna.
3Klart vatten alger visby 4 Ilanddrivna ruttnande trådalger Uppe på stranden syns ilandspolade brun- och rödalger och i vattnet driver mer alger runt. Det är naturligt att de fintrådiga algerna lossnar och ansamlas på botten eller driver in till kusten. Men utanför Gotland har blåstången försvunnit på stora områden och gett plats för fintrådiga grön, brun och rödalger. För den som ville lära sig mer om algblomning fanns mycket att läsa på Briggen Tre Kronors fördäck under den stora gammelgäddan.
5gädda och torsk
6 Om algblomningar Om olika algblomningar.
Mängden algblomningar beror inte bara på tillgången av fosfor och kväve utan när det gäller fintrådiga alger också hur stora mängder med betare det finns. Om det t.ex. finns gott om små havsgråsuggor, märlor och snäckor av olika arter då kan de beta ner mängden trådalger. Detta kallas för en trofisk kaskad. De två bilderna här under visar vad som händer i en grund vik om det inte finns stora rovfiskar, som gädda och abborre. 8Gäddor borta7gäddor finns

En åtgärd för att förbättra tillståndet i viken utöver att minska tillförseln av näring från enskilda avlopp och avrinning från jord- och skogsbruksmarker är att göra så att rovfiskar som gäddan får bra möjligheter till förökning. Bygg fler gäddfabriker!

Åter till en andra panel, ett seriesamtal arrangerat av Stockholms universitet, som gav mycket tankar. Samtalet inleddes av Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding. Här berättade Johan Rockström om Planetary boundaries, och om hur de största företagen har startat att sätta in begränsningar av resursanvändning i sitt strategiska miljöarbete. Johan tryckte på att 2015 är ett mycket viktigt år för miljön på jorden. 9Samtal om miljö och samhälle Tina Elfwing, föreståndare Östersjöcentrum, berättade hur vi kan kommunicera komplexa miljöfrågor och ta fram och bedöma Östersjöns hälsa, och Antje Jackelén, Svenska kyrkans ärkebiskop talade om vikten av att bygga upp och använda kunskapen för att skapa ett trovärdigt hopp för att kunna hantera klimatångest. Mycket givande samtal som finns inspelat för den som är intresserad på www.su.se/play

Tidigare i veckan visades hur mycket mikroplaster som sprids helt onödigt i miljön. Många tas upp av små djurplankton, hinnkräftor.
10återvinning av plast
På bilden syns två hinnkräftor med tarmen full av mikroskopiska plast partiklar. Här finns en lösning utan att mer forskning behövs – förbjud dessa partiklar i olika kosmetika.  Bredvid syns en ask gjord av plastskräp som Malin Strömblad/ Berghs School of Communication, Grafisk Design, samlat ihop och gjort en vacker liten låda – ett sätt att återanvända skräp. 10skrubber mm
Dags att åka och lämna Almedalen för denna gång. Nu med fötterna tillbaka på jorden inte uppe i himlen som på hitresan. 13fötterna på jorden Massor med nya intryck och fundering på hur Östersjöns miljötillstånd kan förbättras. Mycket har gjorts, i Stockholms skärgård var det som värst på 1960- 70-talet, men mer finns kvar att göra. När jag tittar ut genom fönstret upptäcker jag att Östersjöns horisont är krökt, också de grå skären. Är det så Planetary boundaries för Östersjön ser ut och uppenbarar sig – med ett trovärdigt hopp/ljus vid horisonten? En sak är säker havet är hela tiden i förändring. 11Planitary bounderies
Det var bara 1485 passagerare på hemresan och så  Gammelgäddan som var en aktiv deltagare under veckan och nu tog det lugnt i vilstolen.
14Gammelgäddan åker färjan hem

Annonser

Read Full Post »

Förra veckan besökte ett stor grupp från Sveriges ekokommuner Askölaboratoriet och fick veta mer om vad som händer i Östersjön från olika forskare. Besöket beskrev också i Sörmlands nyheter i en artikel av Hanna Svensson. Deltagarna delades in i tre grupper och fick först möta Ellen som beskrev blåstångens viktiga funktioner i Östersjöns ekosystem och varför den inte bara är ” lite skröfs i vattnet”.

Bild 1 Sveriges ekokommuner 20150528

En lång artikel om besöket finns i lördagens nummer med rubriken ”Med Östersjöns hälsa i fokus”.

Det som däremot syns tydligt nu i strandzonen bara blåsten lugnar ner sig igen är att mycket av de fintrådiga algerna som startade sin tillväxt i våras nu lossnat och driver in till strandkanten, eventuellt fastnar på fjolårets vasstrån. När de och alger och annat organiskt material bryts ner, hamnar cellinnehållet i vattnet och när vågor piskar vattenmassan är det ungefär som när vi vispar ett ägg – det lösta organiska materialet bildar ett skum på ytan som kan driva iland och ligga kvar efter det att det blivit lugnt och spegelblankt i vattnet.bild 2 våralger på drift Bild 3 skum efter stormen

Resterna av de fintrådiga bruna våralgerna driver i ytan. Detta och skummet på ytan i Askölaboratoriet hamn är båda naturliga fenomen.

Ellen berättar både om hur dåligt det har varit när blåstången skuggades av fintrådiga alger och ljuset inte räckte lika långt ner i vattenmassan så tången bara kunde överleva ner till 5-6 meters djup och att det nu finns tecken på en förbättring i många områden även här runt Askölaboratoriet där det finns många stationer där just förändringar följts under lång tid. Långa tidsserier är nödvändiga för att kunna följa om de åtgärder som sätts in både regionalt och nationellt får en effekt. Eftersom blåstång är en av Östersjöns nyckelarter med ett rikt djurliv är en också en viktig indikator på miljötillståndet.

Bild 4 Ellen och ekommuner

Ellen beskriver hur övervakning av alg bältet går till för en av grupperna bestående av beslutsfattare och myndigheter från hela landet. En av deltagarna var generaldirektören för Havs- och Vattenmyndigheten Björn Risinger, som spred informationen via Twitter under besöket.

Nästa presentation av Lena Viktorsson forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, handlade om det stora saltvattensinbrottet i vintras och demonstrerade detta med en modell där ett tungt salt rosa färgat vatten (hon använde karamellfärg för att färga vattnet med), hälldes in över tröskeln och deltagarna kunde se hur det sjönk ner till de djupare delarna och låg kvar där. Nästa grupp fick följa vad som händer om nytt ännu saltare vatten kommer in i Östersjön genom Öresund. Det tränger undan det rosa vattnet som blir ett mellanskikt och lägger sig närmast botten. Ett experiment som du kan prova att göra t.ex. i skolan. Det finns en kort video film där detta demonstreras som du kan hitta på Askölaboratoriets facebook sida.

bild 5 skiktad - saltvatteninbrott bild 6saltvattens skiktning

Demonstration av hur ett saltvattensinbrott går till.

Vid den gamla gistgården satt forskningsassistenter och rensade nät från en pågående fiskundersökning där sambandet mellan förekomst av stor rovfisk, gädda och abborre påverkar födoväven och att det nu finns otroliga mängder av spigg i våra kustvatten.

bild 7 spigg fångst

Ett nät fullt med spigg. Det tar tid att rensa, fenorna sticks och fingrarna är ömma efter att ha rensat ett nät med över tusen spigg.

En av anledningar kan vara bristen på stora rovfiskar och en åtgärd som testas är att både skydda viktiga lekområden under våren för gädda och abborre men också att försöka återskapa bra lekområden för dessa arter utmed kusten. Detta är inte tångbloggens specialområde men vi hoppas kunna berätta mer om och följa nya resultat från forskning på Askö framöver

Read Full Post »