Tångbloggen

Förra veckan besökte ett stor grupp från Sveriges ekokommuner Askölaboratoriet och fick veta mer om vad som händer i Östersjön från olika forskare. Besöket beskrev också i Sörmlands nyheter i en artikel av Hanna Svensson. Deltagarna delades in i tre grupper och fick först möta Ellen som beskrev blåstångens viktiga funktioner i Östersjöns ekosystem och varför den inte bara är ” lite skröfs i vattnet”.

En lång artikel om besöket finns i lördagens nummer med rubriken ”Med Östersjöns hälsa i fokus”.

Det som däremot syns tydligt nu i strandzonen bara blåsten lugnar ner sig igen är att mycket av de fintrådiga algerna som startade sin tillväxt i våras nu lossnat och driver in till strandkanten, eventuellt fastnar på fjolårets vasstrån. När de och alger och annat organiskt material bryts ner, hamnar cellinnehållet i vattnet och när vågor piskar vattenmassan är det ungefär som när vi vispar ett ägg – det lösta organiska materialet bildar ett skum på ytan som kan driva iland och ligga kvar efter det att det blivit lugnt och spegelblankt i vattnet.

Resterna av de fintrådiga bruna våralgerna driver i ytan. Detta och skummet på ytan i Askölaboratoriet hamn är båda naturliga fenomen.

Ellen berättar både om hur dåligt det har varit när blåstången skuggades av fintrådiga alger och ljuset inte räckte lika långt ner i vattenmassan så tången bara kunde överleva ner till 5-6 meters djup och att det nu finns tecken på en förbättring i många områden även här runt Askölaboratoriet där det finns många stationer där just förändringar följts under lång tid. Långa tidsserier är nödvändiga för att kunna följa om de åtgärder som sätts in både regionalt och nationellt får en effekt. Eftersom blåstång är en av Östersjöns nyckelarter med ett rikt djurliv är en också en viktig indikator på miljötillståndet.

Ellen beskriver hur övervakning av alg bältet går till för en av grupperna bestående av beslutsfattare och myndigheter från hela landet. En av deltagarna var generaldirektören för Havs- och Vattenmyndigheten Björn Risinger, som spred informationen via Twitter under besöket.

Nästa presentation av Lena Viktorsson forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, handlade om det stora saltvattensinbrottet i vintras och demonstrerade detta med en modell där ett tungt salt rosa färgat vatten (hon använde karamellfärg för att färga vattnet med), hälldes in över tröskeln och deltagarna kunde se hur det sjönk ner till de djupare delarna och låg kvar där. Nästa grupp fick följa vad som händer om nytt ännu saltare vatten kommer in i Östersjön genom Öresund. Det tränger undan det rosa vattnet som blir ett mellanskikt och lägger sig närmast botten. Ett experiment som du kan prova att göra t.ex. i skolan. Det finns en kort video film där detta demonstreras som du kan hitta på Askölaboratoriets facebook sida.

Demonstration av hur ett saltvattensinbrott går till.

Vid den gamla gistgården satt forskningsassistenter och rensade nät från en pågående fiskundersökning där sambandet mellan förekomst av stor rovfisk, gädda och abborre påverkar födoväven och att det nu finns otroliga mängder av spigg i våra kustvatten.

Ett nät fullt med spigg. Det tar tid att rensa, fenorna sticks och fingrarna är ömma efter att ha rensat ett nät med över tusen spigg.

En av anledningar kan vara bristen på stora rovfiskar och en åtgärd som testas är att både skydda viktiga lekområden under våren för gädda och abborre men också att försöka återskapa bra lekområden för dessa arter utmed kusten. Detta är inte tångbloggens specialområde men vi hoppas kunna berätta mer om och följa nya resultat från forskning på Askö framöver