Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘havstulpan’

En enkel badstege avslöjar tillståndet i vattnet utanför om den får sitta kvar år efter år. Uppifrån ser denn inte så spännande ut men väl nere i vattnet finns hela ekosystem att studera. Varje trappsteg har sitt specifika alg och djursamhälle. Det överst och näst översta steget saknar större alger eftersom det är utanför vattnet stora delar av året. Möjligen kommer det när högvatten perioden på hösten börjar kunna sätta sig lite alger men risken är stor att de torkar eller fryser bort på vintern. Steg tre är lite halt så det gäller att passa sig när man kliver ner i vattnet. Där sitter precis som på klipporna små mörka kulor, Rivularia atra eller svartkula på svenska. Här sitter också andra små exemplar av olika fintrådiga grön- och brunalger, som jag inte har artbestämt.
badstegen 20170828
Steg fyra uppifrån har ännu rikare påväxt. Här är det lätt att identifiera grönslick, Cladophora glomerata, tarmalg Ulva spp. och ullsläke, Ceramium tenuicorne. I skuggan på undersidan sitter ganska många havstulpaner. Har man otur när man går upp ur vattnet kan man skrapa foten.

På steg fem, näst underst sitter en stor tångruska, Fucus vesiculosus, med många förgreningar. Lagom placerad så att det går att sätta en fot på vardera sidan. Den bedömer jag är minst tre år gammal men troligen äldre. På sidorna finns flera små unga tångplantor – ca 2 år gamla. Här sitter också korvsnöre, Scytosiphon lomentaria, smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus, växer både på tången och på trappsteget, krulltrassel, Stictosiphon tortilis som lossnade sist när jag klättrade upp, och några små plantor av sudare, Chorda filum. Som påväxt finns också molnslick, Ectocarpus siliculosus. Till vänster på fotsteget syns en tunn fint förgrenad rödalg, violettslick, Polysiphonia fibrillosa och några ullsläke fanns också på steget. Vill du veta mer om de olika arterna finns tidigare inlägg här på Tångbloggen att kolla på.
badstege fyra steg
På det understa steget är det i stort samma arter som på steget ovanför men lite fler av rödalgerna. Redan på detta korta avstånd minskar tillgången på ljus genom att stegen ovanför skuggar.

Totalt hittade jag en cyanobakterie, två grönalgsarter, två rödalgsarter, sex brunalger och två ryggradslösa fastsittande djur. Att hitta hela 13 arter på min badstege tyder på att vattenkvalitén vid bryggan är mycket bra. Med lite närmare studier är det möjligt att jag hittar fler arter. Ett mål är att få ihop kanske hela 20 stycken arter under ett helt år. Frågan är om jag möjligen har den artrikaste badstegen i norra Egentliga Östersjön?

Annonser

Read Full Post »

Långhalsar är intressanta organismer. Fick ett mail idag om ett foto som kom långväga ifrån. Det var snabbt gjort att svara på vad detta konstiga ”sjömonster” var som Aftonbladet rapporterade om.

Vi har berättat om långhalsar tidigare här på Tångbloggen. Dels de som driver i land utmed växtkusten på olika flytande föremål och hur gott långhalsar smakar som man kan få att snaska på i Portugal och många andra ställen runt Medelhavet.

Ett annat stort kräftdjur, en jättestor havstulpan kallad ”picoroco” på spanska, kan man få serverad på många skaldjursrestauranger i Chile. Smakar som en riktigt god stor kräfta.Havstulpan Chile.png

Den kan bli säkert 25 cm hög. Dessa två tog jag med hem från en resa till Chilenska kusten på mitten av 1980-talet.

Read Full Post »

2 panel

Under Almedalen var jag på ett seminarium där panelen diskuterade vad som kommer att hända när kostnaden för en plastbärkasse höjs till fem kronor i höst. Förslaget kommer från EU med målsättningen att minska användningen av plastkassar. För oss svenskar från något som jag inte hann uppfatta till 40 st. per år. Från förpacknings – och tidningsinsamlingsrepresentanten var svaret att det finns goda möjligheter att även samla in mer plastförpackningar till återvinning. Tror att jag hörde att det finns pengar att tjäna fast det inte uttalades. Inget fel med detta alls när det samtidigt minskar användningen av plast. Men sen kom frågan från en av åhörarna varför det inte skulle gå att bara sluta med plastpåsar? Antingen bär du hem sakerna i famnen eller har med egen påse i t.ex. tyg eller något som du gillar? Det är helt onödigt att få en speciell påse med logga från företaget och göra reklam åt dem eller? Det kom inte något klart svar från panelens Svenska dagligvaruhandels representant så mina tankar spann vidare. Hon som ställde frågan sa att hon alltid hade en egen kasse med sig, och hennes man konstaterade att det var han som bar hem den.

1 5kronor för en plastpåse

Det första som dök upp i tankarna eller kanske bättre flöt upp till ytan var en kort YouTube film, som setts av 2 308 815 personer, ganska bra för att vara denna typ av film med ett budskap. Den handlar om en plastpåses resa till den största uppsamlingsplatsen i Sargassohavet av allt möjligt skräp. Där samlas all möjlig plast och blir kvar eftersom den är svår att bryta ner. Väl värt att ta en fundering över är hur mycket från Sverige som hamnar där långt borta, där det definitivt inte hör hemma.

Till vår svenska kust kommer också mycket skräp som dumpas i havet. Varje vår görs stora insatser av olika organisationer att samla upp och städa stränderna från allt skräp.

Här behövs både internationella överenskommelser att det inte är tillåtet, och mer information om att inte lämna kvar rester från grillningen på stranden, inte slänga skräp i havet- en ny ”Håll Havet Rent” kampanj”. Det är hög tid att göra om den gamla kampanjen ”Håll Sverige Rent” och denna gång ha med både om sjöar, rinnande vatten och våra havsmiljöer.

Som marinbiolog kan jag också göra spännande fynd på plast hinkar och lådor som transporterats långa vägar och efter en storm landar på den svenska kusten nära Strömstad. Fynden avslöjar varifrån föremålet kommer mer eller mindre i detalj. Vid den svenska kusten är salthalten relativt låg bara runt 25 promille och det finns många arter som normalt inte hittas annat än fastsittande på föremål som drivit från områden med högre salthalt. Ett av de mest spännande fynden är en blå hink som spolades iland i januari 2015 efter stormen Svea. På insidan satt både en liten trollhummer och en speciell art av havstulpan som gjorde det möjligt att placera att hinken kommit drivande ända från engelska kanalen som är det närmaste området där just denna art förekommer. Hinken har åkt med Jutska strömmen, vilket tyvärr mycket skräp som hamnar i sjön följer med och därför finns det extra mycket skräp på många av Bohusläns stränder. Ett liknande fenomen som i Sargassohavet, även om det är i mindre skala.

I familjen har vi många kassar som köpts under olika resor, som t.ex. en stor fin kasse från Guadelope för sådär fem år sedan. Den börjar bli lite sliten men kommer att hålla i många år till. Vi använder den både när det är dags att storhandla och för att ta med handdukar, filtar och lite fika till stranden på sommaren. Även om det är blåsigt och gråväder är det skönt att ta ett dopp från piren. Eftersom den tål vatten funkar det också att samla in tång inför något forskningsprojekt.

5min kasse

Read Full Post »

Under Almedalsveckan visade Stockholms universitets Östersjöcentrum en utställning i fören på Briggen Tre Kronor med brett innehåll. Ett tema tog upp vad som händer med marina arter när de vandrar in i Östersjön. Skalen i Östersjön av både blåmusslor och andra marina snäckor och musslor blir mycket mindre, orsakade av den stress som de utsätts av att leva och tillväxa vid den lägre salthalten. Den låga salthalten i Östersjön har också lett till att den genetiska variationen hos arter är mindre än i Västerhavet, vilket kan göra att arter blir mer känsliga för övrig påverkan t.ex. från olika miljögifter. Ämnen som tungmetaller är också giftigare i vatten med lägre salthalt.

1salthaltstress o nya arter

Östersjön är ett ungt hav och det är få arter som hunnit med att anpassa sig till det bräckta vattnet under de 7000 år som gått. Det innebär att havet är artfattigt och vissa djurgrupper saknas som t.ex. sjöstjärnor och sjöborrar. Samtidigt finns ofta många individer av de arter som klarar av att leva i Östersjön.

Östersjöns artsammansättning förändras hela tiden både genom påverkan från människan och genom att nya arter från andra havsmiljöer kommer hit. Många arter har förts hit med ballastvatten, genom akvariehandeln eller i samband med vattenbruk. Det kan ta många år innan någon noterar att Östersjön nu är en art rikare. När den hittas, fångas i ett nät eller vid en provtagning är det ofta försent för att hindra fortsatt spridning och med tiden kommer den att bli ett naturligt inslag i Östersjön. Detta gör frågan vikig och aktuell- ”Är de bara ett problem, vilket ofta lyfts fram eller kan vi nyttja dessa nykomlingar, som kommit för att stanna?”

En art som har stor negativ ekonomisk  påverkan är havstulpanen, som sätter sig på båtskrovet. Det var också denna väg som den en gång fördes in från Amerika. Denna art kom in för ca 100 år sedan till Östersjön och håller på att spridas norrut i Bottenhavet genom att långsamt anpassa sig till allt lägre salthalt. För att hålla reda på när havstulpanerna har kommit kan man hänga ut en platta vid bryggan och se efter varje vecka om det går att se de små, små havstulpanerna som satt sig fast på plattan. Har du inte en brygga att kolla själv på så leta rätt på informationen via Skärgårdsstiftelsens app. Då är det dags att borsta bort dem, gå in i ett sötvattensområde någon dag eller två så havstulpanerna dör, eller åka till en båttvätt. Det är dags att hålla ögonen öppna i slutet av juli början av augusti,  i alla fall om du håller till i Stockholms skärgård.

2havstulpansplatta från 20140915

En annan art som förts in aktivt för ca. 1000 år av vikingarna från amerikanska kusten är sandmusslan (Mya arenaria) som har blivit en naturlig del i bottensamhället utmed kusterna både i Östersjön och på västkusten. Samma sak gäller för många av runt hundra andra arter som kommit in till Östersjön sedan dess. I Östersjön blir sandmusslan mindre än på västkusten. Den kan vara lite svår att hitta men väl värt att leta efter. Smakar mycket gott kokt i lite vitt vin eller stekt i smör.

3Sandmussla

En fiskart som blivit mycket vanlig utmed kusten i södra Östersjön är svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus). Den är också jättevanlig i många hamnar, bland annat i Visby. Den äter både blåmusslor och små kräftdjur. Den har ett fast vitt kött och smakar lite som marulk men eftersom den bara blir runt 2,5 decimeter lång är det lite pilligt att laga till.

Ett av det nyaste tillskottet till arterna i Östersjön är en liten krabba, som blir ca 3 cm stor och har inte hunnit få något svenskt namn ännu. Den är allätare och tar både små kräftdjur som havsgråsuggor och tångmärlor och snäckor. De finns gott om på bottnar utanför Åbo. Vad jag känner till har arten inte hittats i svenska områden ännu. Värd att leta efter.

6mud crab torkade

Så från att förut bara haft en art av krabbor i södra Östersjön, nämligen strandkrabba så finns det nu fyra arter, där den största är den kinesiska ullhandskrabban.

7Kinesisk ullhandskrabba stor

Hittar du någon ny art så fotografera den, notera var du hittade den och skicka informationen till Artdatabanken. Gärna till oss på Tångbloggen också 🙂

 

 

 

 

 

 

Read Full Post »

1.SVEA TILL FACKBOOK FPROLIGBILD+
Det blåste bra ute på Saltö den 2 januari, då årets första storm Svea drog in över västkusten och några av fynden som drev in var riktigt spännande. Från tidigare på året hittade vi ett säl skelett och sen fågelvinge högt upp på stranden.
2 SÄLSKELETT
3 FÅGELVINGE
Skelettet av säl känner man igen på att själva bäckenet är lite och sitter långt bak. Huvudet fanns inte kvar. Det var inte heller mycket kvar av fågeln.
4 många backar
Längre ner låg en bred zon med material som spolats iland. Det innehöll massor med backar i olika färger, stor skyffel och olika arter av tång.
5 KNöltång o spade
6 knöltång betad o ostron
Grön skyffel med påväxt och stor knöltång med jättestora förökningstoppar på väg att utvecklas och mogna. Det syns också att någon snäcka varit framme och betat på de stora flytblåsorna och skavt av ytan så det bildats ljusa fläckar på dem. Ett annat tecken utöver knöltången på att mycket av materialet kommer från andra länder än den svenska kusten var de långa repliknande banden från remtång, Himentalia elongata. Dessa är deras förökningsdelar och det fanns både han och hon delar.
6 a Remtång
På bilden syns groparna på den övre honplantan från vilken det kommer ut äggpaket när den är mogen. På den undre hanplantan syns tydliga orangefärgade fläckar. Detta är massor med spermier som kommit ur de som gropar som finns på ytan. De närmaste områdena där denna art förekommer är norska kusten.
7 blå hink
10 havsborstmask
Det riktigt långväga fyndet var en blå hink, med lite grönalger på utsidan och vita kalkrör på insidan. Det tillhör en art av havsborstmask som också finns i våra vatten som heter Pomatoceros triqueter på latin, men kallas trekantsrörmask på svenska. Vid noggrannare kontroll av insidan hittade jag också två andra havsborskmaskar som var klädda med små skalbitar och sandkorn. Har inte kunnat bestämma vilken art det är.
8Trollhummer o havstulpan
9 sjöborre
Att hinken kommer ända ifrån Engelska Kanalen avslöjar de små lite rosafärgade havstulpanerna. De närmaste lokalerna för denna art som heter Balanus perforatus på latin finns just där. Den är en sydlig art och förekommer också i Medelhavet. Tillsammans med dem och en liten trollhummer och en sjöborre har de gjort en lång resa till havs innan de spolades iland på en av stränderna på Saltö, nära Tjärnö där den marinbiologiska forskningsstationen ligger.
12Rotsystem binder sanden
Den lilla stranden vid sidan om piren hade mycket sand spolats bort. Det är tur att rotsystemet av strandrågen och andra växter kan hjälpa till att hålla kvar en del av sanden så den inte helt försvinner.
13handske höger
14handske vänster
Några dagar tidigare var det ganska kallt och allt täckt av rimfrost. Det som är underligt är att man alltid bara hittar en gummihandske inte två. Så här låg högerhandsken. Efter stormen Svea hittade jag vänsterhandsken på en annan strand , så nu har jag ett par.
15 solnedgång vid piren
Sista kvällen innan vi åker hem till Stockholm. En underbart vacker solnedgång vid piren på Svallhagen. En God fortsättning på det nya året – med förhoppning om många nya spännande upptäckter och ny lärdom om allas vårt hav.

Read Full Post »

Det finns lite att berätta från tidigare under hösten. I augusti hölls ett seminarium i serien ”Hållbara hav” i samverkan mellan Briggen Tre Kronor och Stockholms universitet. Här visades också utställningen ”Östersjön – Vem bryr sig?” . Där hittade jag bilder från Hanna Henrikssons examensarbete på Beckmans Design högskola, där hon använde fantastiska mönster tagna från Östersjön, med havstulpaner, mossdjur och blåstång. Tänk att mossdjurskolonier kan se ut som den vackraste spets!

 
Image

Inspirerad sydde jag upp en kaftan till den 27 september när jag tilldelades en av universitets guldmedaljer, som vi berättat om tidigare på Tångbloggen.

 Image

Det kändes fantastiskt och helt rätt att gå upp för trappan i Stadshuset och ta emot denna hedersbetygelse av rektor iförd en klänning med ett mönster från en fotograferad platta som hängt vid Askölaboratoriet för att studera när havstulpanens larver kommer och sätter sig på båtskroven.
Resultatet av ett projektet att studera när havstulpanernas larver kommer och sätter sig på båtskrov och vad var och en av oss kan göra istället för att måla med giftiga bottenfärger som startades för många år sedan och drivs nu av Skärgårdsstiftelsen.

Vill du följa när havstulpanerna kommer till sommaren 2014 vid din egna brygga? Skaffa en platta att hänga ut från bryggan. Av Skärgårdsstiftelsen kan du också veta vad du kan göra när du ser att de satt sig fast och är ca 1 centimeter stora. Är det en liten båt borsta bort dem, eller åk till en båttvätt. Du kan också åka med båten till ett sötvattensområde om det finns i närheten, då dör de och trillar av. 

Image

Read Full Post »