Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘citron’

Tema under en tid nu kommer att handla om vattenbruk, speciellt algodlingar i kombination med mussel- och fiskodlingar. Algen slemtråd som vi valt till månadens alg är inte någon art som odlas, så vitt jag vet, men den används faktiskt i olika recept runt om i världen.  Slemtråd är en vanligt förekommande alg som sitter grunt i vattenlinjen på sommaren och den går utmärkt att äta. Den heter Nemalion helminthoides (synonym N. multifidum) på latin och har ibland fått namnet turkisk spagetti på grund av att grenarna är smala och runda som spagetti.  Färgen på grenarna är brunlila och plantan blir ca 5–20 (–30) cm hög och är gaffelförgrenad.  

Grenarna sitter hårt fast mot underlaget och är lite slemmiga som namnet anger. Svåra att få loss från klippan.

Ibland kan den vara mer förgrenad, vilket får den att se mer buskig ut. Vid basen är grenarna lite tjockare, ca 1–2 mm i diameter, och smalnar av uppåt där de blir ca 0,5–1 mm i diameter. Plantan sitter fast med ett 1–5 mm brett platt fäste. Den förekommer utmed stränder i tempererade områden på sommaren. Här hos oss på västkusten är den vanlig på sommaren. Som för många alger förekommer gametofytstadiet på sommaren under långdagsförhållanden och det mikroskopiska tetrasporofytstadiet finns under kortdagsförhållanden på vintern. Livscykeln styrs alltså av hur många timmar om dagen det är ljust. Tidigare placerades det mikroskopiska stadiet i ett annat släkte, Audouinella, innan det blev klart att det bara var ett annat stadium i slemtrådens livscykel.

Detta recept kommer från en bok författad av Judith Cooper Madlener publicerad 1977. ”The seavegetable book – foraging and cooking seaweeds” innehåller både beskrivningar av arter och förslag till hur man kan tillaga dem på bästa sätt.

Det syns att jag använt denna jätteintressanta bok om alger och tillagning väl under åren. Många arter finns inte i svenska vatten men går att hitta i affärer idag.

Judith föreslår att man plockar slemtråd genom att rycka loss den från klippor och stenar. Det kan vara bra att göra det när vattenståndet är lågt, för de sitter ofta i vattenlinjen och lite vågexponerat, så man inte halkar i sjön. Det är också lätt gjort att man skär sig i fingrarna, för den sitter just på samma nivå som bältet med havstulpaner. I Italien används den i en maträtt och är känd som ”spagetti turchi” dvs turkisk spagetti. Har inte hittat något italienskt recept dock, utan det blir till att prova sig fram. 

Men i Japan kallas den för Umisomen, vilket betyder havsnudel, och den används färsk, soltorkad eller saltad. Är den torkad skall den blötläggas innan den kan användas i soppor och sallader. Den art man använder mest i Japan är brunalgen Nemacystus decipiens, på japanska lokalt kallad Mozuku, en art med en liknande konsistens men i recepten anges att det går bra att istället använda slemtråd.

Bild ur kokboken som visar hur brunalgen mozuku, Nemacystus decipiens ser ut. Men notera att detta är en brunalg, inte en rödalg.

Det är enklast att använda slemtråd i en sallad. Först ska du blanchera algen genom att hälla hett kokande vatten över algerna, låt algerna rinna av och svalna.  Skiva gurka tunt och lägg i algerna. Gör en valfri dressing. Passar bra med en blandning av risvinäger och lite honung och sojasås eller bara lite pressad citron.   

En frestande sallad med gurka och mozuku och lite strimlade bitar av bläckfisk.

Till sommaren skall jag ut och samla slemtråd och experimentera med att göra en god sallad och bjuda mina vänner på.

Read Full Post »

Under några dagar har det blåst ganska mycket och resultatet låter inte vänta på sig för den som vill göra en liten studie av vad som spolats iland på en av de närmaste stränderna på Saltö, Strömstad. Vill du inte bada så kan du ändå hitta en massa spännande marina arter och mycket annat bara genom att undersöka vad som ligger på stranden.

1 Saltö tångvall 201900705 Stora mängder alger göder en mörkt grön, kraftig strandvegetation.

2 kantSaltö20190630

Längst ner på stranden, när det blir lågvatten ligger mängder med olika arter uppsorterade i smala eller breda band.

3 Asperococus i tångvall20190630

På bilden syns några bruna alger som liknar gasfyllda tarmar, medan andra som legat längre på stranden torkat in och ser ut som ljusa blekta smala plastbitar. Det är Asperococcus bullosus, fingertuta, en brunalg. Fingertuta är en ett årig sommaralg.

Beroende på hur långt upp på stranden som de hamnat är de mer eller mindre uttorkade. På ytan sitter många små grupper med hår och sporangier som gör att den ser prickig ut. De sitter fast på små stenar med en fästskiva som när det blåser följer med upp på land.

4 Colpmenia o lök 20190630

Lite längre bort ligger några stora runda eller lite skrynkliga ostrontjuvar, Colpomenia peregrina tillsammans med en vanlig lök som någon måste tappat överbord.

Ostrontjuven är en främmande art som fått sitt namn för att de kan om de sitter ovanpå ett litet japanskt jätteostron lyfta det och driva iväg med ostronet. Ostrontjuven är en ettårig alg som brukar hittas tidigt på sommaren och försvinner på hösten. Den hittades först i svenska vatten runt 1950. Det är idag ett vanligt inslag i vad som spolas iland i tångvallen jämfört med för några år sedan, även om jag inte har några exakta data att jämföra med. Ett möjligt samband skulle kunna vara de milda vintrarna och varma somrarna? De har ju också gynnat arter som det japanska jätteostronet, Crassostrea gigas, också kallat stillahavsostron och andra arter som trivs och förökar sig vid högre vattentemperaturer.

5 citron i tång20190630

Ytterligare lite längre bort lyste något klargult. En citron intrasslad ibland många långa trådformiga sudare, Chorda filum och några gröna blad som visade sig vara en blomställning av ålgräs, Zostera marina.

6 ålgräsblommor20190703

Det första stadiet under ålgräset blomning, Här syns pistillen sticka ut utanför skidan.Blomskott hos ålgräs förekommer från juni –oktober, men är vanligast nu på sommaren under juli – augusti.

Såg ett inslag på TV nyligen, Göteborgs universitet om ytterligare en art från de norra och västliga delarna av Stilla Havet. Det är en medusa och har en kropp som liknar en manet vilket gett den sitt namn, klängmanet, Gonionemus vertens. Den är ca 2-2,5 cm i diameter, ca 3 cm hög och får ca 1 cm långa tentakler. Den har hittats i ålgräsängar där den klänger sig fast.  Den kan också hittas inne bland tång eller musslor och ostron. Klängmanet20190705

Den är lätt att känna igen genom det tydliga brunröda. gula korset över klockan som består i könsorganen. Den har nässelceller som fungerar som hos brännmaneten. Kommer man i kontakt med tentaklerna är en smärtsam erfarenhet. Så här är det bara att hoppas att det dröjer tills den kommer hit.

Det blev ett gott resultat från dagens promenad. Så med en fin lök, lite citron och några små blad av strandkål, Crambe maritima var det dags att gå hem och göra en god sallad till lunchen.

Krispig strandkålssallad tarmalg

Toppade salladen med lite krispiga salta Ulva intestinalis, tarmalg, som jag torkat i ugnen på 100 grader i några minuter.

Read Full Post »