Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘havsgråsugga’

Här kommer ett vykort med några av mina tankar kring hur ”marina kolonilotter” skulle kunna utvecklas. Tänk att ha en liten ”kolonilott” här nära bryggan där jag badar på sommaren vid Räfsnäs på Rådmansö i Stockholms skärgård.

Den skulle ju inte alls bli lika matnyttig som en ”kolonilott” på västkusten nära Tjärnö och Svallhagen, där det finns gott om blåmusslor och japanska jätteostron, strandkrabbor och mycket mera. Men det skulle ju faktiskt gå att ha en sådan också. För den sköter sig bra själv under en stor del av året och den behöver inte vattnas! 

Här vid Räfsnäs, på Rådmansö finns redan starten till min egen kolonilott. Den fyller lite andra funktioner än att hämta eller odla mat ur havet ännu så länge, med det går att utveckla. Det gäller ju också för många kolonilotter på land som ger möjligheter till vila och att sitta och titta ut över den lilla blomsterrabatten och läsa en bok. 

Stolen står kvar och väntar på våren. Vid pollaren syns repet till den fastknutna tången. Och en liten hink att samla djuren i.

På bryggan finns redan en fint snickrad stol att vila sig i efter ett dopp. Men såhär års har både växter och djur gått i vila, både på land och i vattnet. Vattnet är klart och kallt och planktonhåven syns tydligt nere på 1,5 – 2 meters djup. Det finns ganska mycket små hoppkräftor kvar i vattnet och också en del buntar med knippvattenblom (Aphanizomenon sp.), den cyanobakterien som kan starta blomningar sent på hösten. 

Eftersom det är lite för kallt i vattnet för att bada tar jag och undersöker läget när det gäller småkryp i tången. Har hängt tångplantor och andra alger med snören från flera av bryggstolparna. 

När jag drag upp snöret som jag knutit några tångplantor på syns det tydligt att det växer en hel del havstulpaner på en av plantorna. Och jag tror att en liten spigg följer med upp med tången. Tog med en liten yoghurthink för att samla in de små märlor och snäckor som följt med tångruskorna upp. Det finns också kvar några förökningstoppar som inte vissnat bort ännu.

Hittade tre olika nattsländelarver med sina fina hus byggda av tångbitar, vattenväxter eller sandkorn, vilka är orsaken till namnet husmaskar. De kommer att övervintra till våren. Fann också en hel del tångmärlor (Gammus spp.) och havsgråsuggor (Idotea spp.) samt några båtsnäckor (Theodoxus fluviatilis). Det var fortfarande ganska mycket liv som gömt sig i tången.

Tre olika stora nattsländelarver som sticker ut sina huvuden ur husen. Tittar du noga kan du se både en havsgråsugga, en liten tångmärla och en båtsnäcka.

De allra första odlingsförsöken står i backar på botten vid badhytten. Här odlas blåstångsgroddplantor för att studera hur vi kan ta fram nya plantor och hitta metodik för att restaurera blåstångssamhällen där den försvunnit. Eller arbeta med kompensationsåtgärder t.ex. i hamnanläggningar.

Två – tre år gamla plantor av blåstång från odlingen. Det tar tid eftersom de växer så långsamt.

Så hur går mina tankar nu? Till våren kanske det är dags att odla lite tarmalger (Ulva intestinalis) till salladen? De lär smaka som vit tryffel.

Överst ligger ett havssallats blad och nedanför olika rikt förgrenade tarmalger.

Gott om tid att fixa hur odlingen skall se ut? Nät eller repodling? Och göra mitt eget salt kryddat med lite tång, tarmalger m.m? Får se vad det kan bli för utveckling av kolonilotten framöver. Nu finns det ju något kul att fantisera om under vintern. 

Read Full Post »

Det börjar hända allt mer i vattnet nära stranden. Både många olika smådjur hittades i tångruskan som jag hängt upp vid en påle vid bryggan. Det kryllade av tångmärlor i den vita baljan. Det får bli mer om dom nästa gång.

De första förökningstopparna börjar sticka upp ur den fortfarande lite påväxta blåstången men ännu dröjer det ett tag innan det börjar bli dags att samla in några förökningstoppar och se om de börjar bli mogna.  Provar vid fullmånen den 7 maj. 9 förökningstoppar på gång

I tången fanns bland annat en vackert mönstrad havsgråsugga, med liteblåaktiga fläckar, en blekt gulrosa båtsnäcka och en nattsländelarv i ett hus byggt av blåstångsbitar. Det är spännande att titta lite mer i detalj på vilka färger och mönster olika arter har.

Plockade upp ett par stenar och har lagt dom i vatten i en skål. Både tarmalger och grönslick har hunnit växa till sen vecka 16. I skålen med tarmalger finns också flera ovala dammsnäckor som kryper runt och äter av småalger.

Spåren syns på bilden dör det ligger två små skitkorvar (bilden till höger inne ibland tarmalgerna) som snäckorna lämnat efter sig. I liten skala betyder det att när dessa bryts ner av bakterier kommer näringen, fosfor och kväve att frigöras igen och kan tas upp av algerna.

7 grönslick 20200429

På andra stenar i vattenlinjen har grönslick börjat växa till. Ett par stycken lagda på ett papper med en mätsticka vid sidan om visar att många nu hunnit bli ca 10-13 cm långa. Kommer att fortsätta och mäta för att se hur långa de har blivit om ytterligare någon vecka till.

 

Read Full Post »

Våren är klart på gång i vattnet nära stranden. Var nere vid vår brygga i Räsfnäs och håvade plankton och undersökte hur många arter som hunnit flytta in i tångruskorna som finns uthängda vid bryggan.  Planen är att följa och rapportera förändringar som skett varje eller varannan vecka.

1 Tångruskan hämtad vid bryggan

Har samlat ihop ett litet provtagnings-kit för studier av livet vid bryggan under kommande veckor. Det består av en planktonhåv, en liten burk med lock att tömma provet från håven i, ett vitt tråg att skaka ur djuren som gömt sig i tångruskan och ett par nätpåsar av lite olika storlek att samla speciella fynd i. De större går också bra att stoppa ner en tångruska i för att ta hem och undersöka senare vilka djur som finns där.

2 provtagning av plankton o tångruska20200416

Provtagningspåsarna är från Hemköp som jag skaffade för någon månad sen i samband med att man skall minska användningen av plastpåsar. Dessa ypperliga påsar har små maskor och en grön snodd som gör att man kan dra ihop påsen så smådjur inte kan smita. De kan dessutom tvättas för att användas flera gånger. I annat fall kan man såklart sy egna påsar av tunt småmaskigt gardintyg.

 

I vattnet vid bryggan börjar småstenar att skifta i grönt. Det kan vara både tarmalger (Ulva spp.) och grönslick (Cladophora glomerata) som övervintrat och börjar växa till nu när det blir varmare i vattnet.

Alg-tofsen till vänster är tarmalger, ca 2-3 cm långa och tussen till höger är grönslick, också den ca 2 cm hög och har övervintrat.

I tångruskan började det blir mer djurliv än förut. Totalt hittade jag 1 stor havsgråsugga (Idothea baltica), 4 st. strandvattengråsuggor (Jaera albifrons), båtsnäcka (Theodoxus fluviatilis) och mest tångmärlor (Gammarus spp.), dvs 7 större och 10 små unga tångmärlor.

 

På blåstången till vänster sitter en väl kamouflerad ca 2 cm stor tånggråsugga, Idotea baltica, och till höger en målning av strandvattengråsugga, Jaera . Den blir ca 5 mm stor.

I plantonprovet hittade jag några få övervintrande cyanobakterier, som buntar av mörkgröna trådar av knippvattenblom, Aphanizomenon, och en tråd av katthårsalgen, Nodularia spumigena. Sen var det gott om olika stadier av hoppkräftor, både vuxna Acartia och nauplius larver och många hjuldjur, Synchaeta.  Toppen av vårblomningen med kiselalger verkar vara över och mängden djurplankton var stor. Det mest överraskande och oväntade var det stora antalet av havsborstmasklarver. Vilken art det är måste jag undersöka närmare. Det finns två tänkbara släkten; arter, bakborstig rovmask, Hediste diversicolor och nordamerikansk havsborstmask, Marenzelleria spp., en främmande art som hittades första gången 1985 i Östersjön.

3 Havsborstmask larv

Här en första bild på hur en liten havsborstmask kan se ut. Måste undersöka larverna lite närmare och återkommer med information om det kan vara en massa larver av den främmande arten.

Read Full Post »

I går kväll den 7 april 2020 var himlen molnfri och fullmånen lämnade ett glittrande band över vattnet.

Fullmåne 20200407

Det var extra roligt att ha fått WWF Magasin i brevlådan där jag kunde läsa artikeln som Susanne Liljenström skrev i somras. Då satt vi på en bänk utanför Tjärnö laboratoriet, nära Strömstad, i solskenet medan hon intervjuade mig om tång i alla dess spännande former och alla småkryp som lever i och omkring en tångruska.

Men ännu så länge har djuren inte flyttat in i tångruskan utan de flesta hittar du i strandkanten under små stenar där vattnet är varmare. När jag vände på några stenarna hittade jag en havsgråsugga, Idotea baltica, damsnäckor, Radix baltica och en liten tånglake, Zooarces viviparus. Snart, när det blir lite varmare i vattnet för nu var det bara ca 7 grader, kommer det att bli allt livligare. Då är det dags att skaka tångruskor i ett vitt tråg för att se vad som flyttat in.

Just idag onsdagen den 8 april är månen 358 446 kilometer från Jordens yta, Närmare än så kommer den inte under resten av året. Det innebär att den är ca 10 procent närmare Jorden och har ca 20 procent större yta än normalt. Klart värt att kolla efter hur månen ser ut. Hoppas på en molnfri himmel, fast just nu verkar det inte riktigt lovande här i norra Stockholms skärgård.

Sen är det bara två fullmånar kvar tills det är dags för årets första stora förökningsperiod. Då kommer de nu fortfarande platta små förökningstopparna hunnit växa till. Kanske, om det blir en tidigt vår och temperaturen når 15 grader redan slutet av maj att förökningen kommer igång ännu tidigare.  Då är det också fullt med smådjur i tångruskan.

förökningstoppar bara 2 mån kvar!

Platta, knottriga små förökningstoppar som ska bli mycket större innan det är dags.

Under tiden kanske det kan vara intressant att läsa lite mer om blåstång och blåstångens förökning i WWF Magasin som just publicerats.

Måste avsluta med en solnedgångsbild över Tjärnöviken, en av många favoritvyer.

Solnedgångsvy Tjärnö labbet

Read Full Post »

Månadens alg är smalskägg, Dictyosiphon foeniculaceus, en marin brunalg som förekommer utmed hela den svenska kusten. Den är vanlig som påväxt på blåstång på hösten som jag skrev om nyligen på Tångbloggen. Smalskägg blir extra vanlig i Östersjön där tången alltid växer under vattenytan, jämfört med Västkusten och Atlanten där tången ofta ligger torrlagd vid lågvatten, vilket minskar överlevnaden hos smalskägg. På västkusten växer den istället den ofta på strandpiska, Chordaria flagelliformis och andra alger, mellan 0-5 meters djup.

I Östersjön är den vanlig från Falsterbo till Ålandshav. Den går att hitta i näringsrika miljöer norrut till södra Bottenviken, där salthalten blir för låg för denna marina art. Det makroskopiska sporofytstadiet förekommer från tidig vår till sen höst. Sporerna utvecklas till skildkönade mikroskopiska trådformiga gametofyter under den kalla perioden (0-8 0C). Smalskägg har rörliga han- och hongameter som släpps ut i vattenmassan.  Hongameter producerar ett feromon, finavarrene, som attraherar spermierna. Samma feromon kan också attrahera spermier hos knöltång (Ascophyllum nodosum), men det resulterar inte i någon lyckad befruktning om dessa två arter råkar korsas.

Äldre plantor blir mörkare bruna, tappar håren och kan täcka stora delar av blåstångsplantorna. Smalskäggsplantan kan bli upp till ca 30 cm lång och är fäst med en pytteliten fästskiva mot underlaget.

På den vänstra bilden syns att smalskäggsplantan är fäst på de äldre delarna av blåstången, under flytblåsan som brukar växa till i slutet april början maj.

Såhär års lossnar de gamla plantorna av smalskägg och driver iland. De är en gynnsam miljö för tångmärlor att gömma sig i. Ännu senare på året flyttar tångmärlor och havsgråsuggor djupare ner i algbältet, till rödalgbältet där de inte riskerar infrysning eller riktigt låga temperaturer.

Blev lite inspirerad att skapa något nytt av de stora smalskäggsplantorna som jag hittade inne ibland vassen förra veckan. Resultatet blev ett fat och en liten skål, med många små svagt rosafärgade torkade tångmärlor, några havsgråsuggor och en tångräka. Det grekiska namnet Dictyosiphon känns passande för arten där diktyon betyder nät och siphon betyder rör och även för ett ART- konstverk där små havsdjur fångats i trådarna av smalskägg.

I skålen till vänster ligger en handfull algtabletter. De är kosttillskott och består av Spirulina, blåstång och knöltång. Spirulina är en trådformig cyanobakterie som odlas i många länder och som ofta används som kosttillskott.

Det finns flera projekt som funderar på att producera framtidens ”Take-Away –förpackningar” av bioplast producerad av makroalger. Nedbrytbara förpackningar som kan komposteras när de förbrukats. Vid mitt senaste besök på akvariet på Tjärnö marinbiologiska laboratorium , Göteborgs universitet såg jag några olika skålar, dels en gjord av purpurtång, Porphyra umbilicalis och en av fingertare, Laminaria digitata.


Resultatet av ett examensarbete av Martina Green.

4 Algaebra examensarbete

Martina Green är, som ni kan läsa, designer med inriktning på hållbara förpackningar. Vi gillar såklart namnet på hennes företag: Algaebra, och hoppas att vi snart kan köpa hennes produkter ute i handeln.

Read Full Post »

De sista dagarna innan nyår har solen ibland kommit fram och lyst på stockarna som lagts upp i hamnen från någon brygga som renoverats. Stockarna har en fin påväxt av blåstång och blåmusslor.

Rester av brygga.png

musslor och tång påväxt

Tjusiga gamla rostiga spikar stack upp ur stockarna.

Ett svanpar är flitiga gäster och simmar runt i området och letar mat. De är huvudsakligen växtätare och äter olika vattenväxter men även smådjur inne ibland tångruskorna. Vattnet var så klart att både huvud och hals syntes men det gick inte att se vad de plockade att äta.

Svan letar mat

Under hamn promenaden på nyårsdagen var det blåsigt och kallt. Med blåsten har det drivit in en del lösa vattenväxter och lite tång med småkryp. För att vara såhär års är det kallt i vattnet men ännu ingen is.

Strandfynd 1.1 2016

Smådjuren verkar nästan ligga i dvala, och lätta att fånga in. Intrasslade inne ibland tångruskorna hittade jag en liten tångsnälla som var helt stilla tills den kom upp ur vattnet och blev lite varm i handen. Ihopsamlat blev det många olika arter av smådjur. På fotot syns en liten båtsnäcka, Theodoxus fluviatilis, blåmussla både en mörk nästan svart och en med ett ljusare brunt skal, en nattsländelarv med ett hus byggt av tångbitar. Tångmärlan, Gammarus och havsgråsuggan, Idothea hann och smita innan jag kunde fånga dem. Det gröna skottet är ett övervintringsskott.bortnate spridning vinter skott

Det intressantaste fyndet var flera flytande övervintringsdelar hos borstnate, Stuckenia pectinata (tidigare kallad Potamogeton pectinatus), en vanlig rotad vattenväxt i Östersjöns grunda vikar med låg salthalt. På sommaren kan den bilda som täta skogar av långa skott. Hittade en liten bit av ett skott drivande tillsammans med de typiska övervintrande delarna kallade turioner. Dessa är spridningsenheter för denna art och flyter under vintern och gör att de kan spridas långt. När det blir varmare i vattnet sjunker de till botten och rotar sig i någon ny vik.

Rivularia kulor

Letade efter om det syns några anlag till blåstångens förökningstoppar men ännu syns inget tydligt. Det som syns på lite äldre delar är små mörkt gröna kulor av en cyanobakterie kallad Rivularia atra. Den gulbruna runda knölen är en gammal vissen förökningsknopp.

Fler rapporter kommer såklart nu när jag har en första parkettplats vid en egen strand och hålla koll på vad som sker i vattnen i norra Östersjön.

Read Full Post »