Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Zoarces viviparus’

Det finns en massa spännande fiskar både i tångbältet och utanför i vattnet. För att hålla koll på hur sammansättningen av fiskar förändras görs det provfisken. Senast gjordes ett provfiske i Mysingen, utanför Nynäshamn i Stockholms södra skärgård. Nu finns ett antal korta videofilmer som visar vad man kan fånga i sitt nät. En art som fanns med i fångsten var gärs (Gymnocephalus cernuus), även kallad snorgärs, snorpäls eller snorluv . De många namnen med snor i sig hänger ihop med att gärsen har slemfyllda gropar bakom huvudet. 

Gärsen har också vassa taggar som är lätta att göra sig illa på när man tar den ur nätet.

Bland arterna som fångandes  i nätet fanns också tånglake, Zoarces viviparus, som är rödlistad. Tånglaken är en stationär art, den vandrar inte över stora områden som många andra fiskar och lämpar sig därför att använda som indikator på miljögifter då den avspeglar tillståndet i vattnet just i närområdet. Den används som indikatorart vid ekotoxikologiska studier, både på cellulär och individnivå, där störningar och påverkan på artens reproduktion t.ex. undersöks.

Tånglaken är stationär och en bra indikator på miljögifter. Den är också rödlistad.

En relativt ny introducerad art i Östersjön är svartmunnad smörbult, Neogobius melanostomus. Den hittades första gången utanför Muskö för 7 år sedan, 2013 i samband med ett provfiske. Nu vid provfisket på hösten var den en vanlig art i nätet.  

Svartmunnad smörbult är en riktigt god matfisk, som vi på Tångbloggen berättat tidigare om. Nu finns ett projekt där planen är att utveckla ett fiske på svartmunnad smörbult i skärgården. Kanske kommer du kunna köpa den hos din fiskhandlare snart.

Den svartmunnade smörbulten äter allt möjligt av småkryp, andra fiskars rom och musslor. En risk, eller möjlighet, beroende på hur utvecklingen blir om svartmunnad smörbult kommer in i Mälaren, är att den kommer att påverka förekomsten av vandrarmusslan (Dreissena polymorpha), ibland även kallad zebramusslan. Vandrarmusslan kom troligen hit med barlastvatten eller sittande på något fartygsskrov. De första fynden är från Mälaren runt 1926, för snart hundra år sedan. Där är den idag välspridd och bidrar till en klarare vattenmiljö genom att den filtrerar plankton och små partiklar ur vattnet. En testodling med vandrarmussla utfördes för något år sedan med målsättningen att rena vattnet och kunna samla in fosfor och kväve. Så vad kommer att hända när svartmunnad smörbult sprider sig i Mälaren? Kommer den att äta upp så mycket av vandrarmusslan så att vattnet blir grumligare och siktdjupet minskar? Att svartmunnad smörbult kommer att ta sig in i Mälaren är säkert, frågan är nog mest hur länge det dröjer. 

I väntan på att fiska svartmunnad smörbult kan det vara spännande att prova vår inhemska art, braxen (Abramis brama), som fortfarande har en betydelse som matfisk, speciellt i Skåne. För 30-60 år sen var den dock en viktig matfisk i hela landet. Den fångas med nät, ryssjor eller bottengarn och har en kommersiell betydelse i vårt grannland Finland. En kort video visar fisket efter braxen med ryssja i Lumparen på Åland, ett Baltic Fish projekt.

Braxens mun är anpassad för att samla mat från botten. Den är en riktig Östersjöfisk och finns inte utmed kusten i västerhavet.

Ett hållbart fiske av arter i Östersjön kommer att vara av betydelse för hur de grunda kustmiljöerna utvecklas, både för sammansättningen av fiskarter, tångsamhället alla de mindre kräftdjur, snäckor och musslor som lever där. Här kan braxen vara en art som är väl värd att prova att fiska och äta. Eller kanske testa en braxenburgare? Har du inte smakat braxen tycker jag du ska göra det. Mums! Men, som med all verksamhet, gäller det att fiska just med insikten om att bibehålla balansen i fisksamhället och inte i framtiden överfiska, varken braxen eller kanske en ny introducerad art som den svartmunnade smörbulten. 

Read Full Post »

I går kväll den 7 april 2020 var himlen molnfri och fullmånen lämnade ett glittrande band över vattnet.

Fullmåne 20200407

Det var extra roligt att ha fått WWF Magasin i brevlådan där jag kunde läsa artikeln som Susanne Liljenström skrev i somras. Då satt vi på en bänk utanför Tjärnö laboratoriet, nära Strömstad, i solskenet medan hon intervjuade mig om tång i alla dess spännande former och alla småkryp som lever i och omkring en tångruska.

Men ännu så länge har djuren inte flyttat in i tångruskan utan de flesta hittar du i strandkanten under små stenar där vattnet är varmare. När jag vände på några stenarna hittade jag en havsgråsugga, Idotea baltica, damsnäckor, Radix baltica och en liten tånglake, Zooarces viviparus. Snart, när det blir lite varmare i vattnet för nu var det bara ca 7 grader, kommer det att bli allt livligare. Då är det dags att skaka tångruskor i ett vitt tråg för att se vad som flyttat in.

Just idag onsdagen den 8 april är månen 358 446 kilometer från Jordens yta, Närmare än så kommer den inte under resten av året. Det innebär att den är ca 10 procent närmare Jorden och har ca 20 procent större yta än normalt. Klart värt att kolla efter hur månen ser ut. Hoppas på en molnfri himmel, fast just nu verkar det inte riktigt lovande här i norra Stockholms skärgård.

Sen är det bara två fullmånar kvar tills det är dags för årets första stora förökningsperiod. Då kommer de nu fortfarande platta små förökningstopparna hunnit växa till. Kanske, om det blir en tidigt vår och temperaturen når 15 grader redan slutet av maj att förökningen kommer igång ännu tidigare.  Då är det också fullt med smådjur i tångruskan.

förökningstoppar bara 2 mån kvar!

Platta, knottriga små förökningstoppar som ska bli mycket större innan det är dags.

Under tiden kanske det kan vara intressant att läsa lite mer om blåstång och blåstångens förökning i WWF Magasin som just publicerats.

Måste avsluta med en solnedgångsbild över Tjärnöviken, en av många favoritvyer.

Solnedgångsvy Tjärnö labbet

Read Full Post »