Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Nynäshamn’

Det finns en massa spännande fiskar både i tångbältet och utanför i vattnet. För att hålla koll på hur sammansättningen av fiskar förändras görs det provfisken. Senast gjordes ett provfiske i Mysingen, utanför Nynäshamn i Stockholms södra skärgård. Nu finns ett antal korta videofilmer som visar vad man kan fånga i sitt nät. En art som fanns med i fångsten var gärs (Gymnocephalus cernuus), även kallad snorgärs, snorpäls eller snorluv . De många namnen med snor i sig hänger ihop med att gärsen har slemfyllda gropar bakom huvudet. 

Gärsen har också vassa taggar som är lätta att göra sig illa på när man tar den ur nätet.

Bland arterna som fångandes  i nätet fanns också tånglake, Zoarces viviparus, som är rödlistad. Tånglaken är en stationär art, den vandrar inte över stora områden som många andra fiskar och lämpar sig därför att använda som indikator på miljögifter då den avspeglar tillståndet i vattnet just i närområdet. Den används som indikatorart vid ekotoxikologiska studier, både på cellulär och individnivå, där störningar och påverkan på artens reproduktion t.ex. undersöks.

Tånglaken är stationär och en bra indikator på miljögifter. Den är också rödlistad.

En relativt ny introducerad art i Östersjön är svartmunnad smörbult, Neogobius melanostomus. Den hittades första gången utanför Muskö för 7 år sedan, 2013 i samband med ett provfiske. Nu vid provfisket på hösten var den en vanlig art i nätet.  

Svartmunnad smörbult är en riktigt god matfisk, som vi på Tångbloggen berättat tidigare om. Nu finns ett projekt där planen är att utveckla ett fiske på svartmunnad smörbult i skärgården. Kanske kommer du kunna köpa den hos din fiskhandlare snart.

Den svartmunnade smörbulten äter allt möjligt av småkryp, andra fiskars rom och musslor. En risk, eller möjlighet, beroende på hur utvecklingen blir om svartmunnad smörbult kommer in i Mälaren, är att den kommer att påverka förekomsten av vandrarmusslan (Dreissena polymorpha), ibland även kallad zebramusslan. Vandrarmusslan kom troligen hit med barlastvatten eller sittande på något fartygsskrov. De första fynden är från Mälaren runt 1926, för snart hundra år sedan. Där är den idag välspridd och bidrar till en klarare vattenmiljö genom att den filtrerar plankton och små partiklar ur vattnet. En testodling med vandrarmussla utfördes för något år sedan med målsättningen att rena vattnet och kunna samla in fosfor och kväve. Så vad kommer att hända när svartmunnad smörbult sprider sig i Mälaren? Kommer den att äta upp så mycket av vandrarmusslan så att vattnet blir grumligare och siktdjupet minskar? Att svartmunnad smörbult kommer att ta sig in i Mälaren är säkert, frågan är nog mest hur länge det dröjer. 

I väntan på att fiska svartmunnad smörbult kan det vara spännande att prova vår inhemska art, braxen (Abramis brama), som fortfarande har en betydelse som matfisk, speciellt i Skåne. För 30-60 år sen var den dock en viktig matfisk i hela landet. Den fångas med nät, ryssjor eller bottengarn och har en kommersiell betydelse i vårt grannland Finland. En kort video visar fisket efter braxen med ryssja i Lumparen på Åland, ett Baltic Fish projekt.

Braxens mun är anpassad för att samla mat från botten. Den är en riktig Östersjöfisk och finns inte utmed kusten i västerhavet.

Ett hållbart fiske av arter i Östersjön kommer att vara av betydelse för hur de grunda kustmiljöerna utvecklas, både för sammansättningen av fiskarter, tångsamhället alla de mindre kräftdjur, snäckor och musslor som lever där. Här kan braxen vara en art som är väl värd att prova att fiska och äta. Eller kanske testa en braxenburgare? Har du inte smakat braxen tycker jag du ska göra det. Mums! Men, som med all verksamhet, gäller det att fiska just med insikten om att bibehålla balansen i fisksamhället och inte i framtiden överfiska, varken braxen eller kanske en ny introducerad art som den svartmunnade smörbulten. 

Read Full Post »

Vi har tidigare skrivit om projektet ”Lokal återföring av näring till land vida drivande algmattor samt ilandspolade makroalger och ålgräs”. Under sommaren och hösten 2018 samlades tång, alger och ålgräs in som sköljts upp på stränderna under den gånga vintern både från Askö och från stranden vid Räfsnäs, Rådmansö i Norrtälje.

Materialet komposterades under vintern och hösten. Detta har vi beskrivit tidigare här på Tångbloggen. En tydlig skillnad var nedbrytningen och hur lite som finns kvar i komposterna som består huvudsakligen av blåstång, dvs kompost 1 och 4. Kompost nr 3 där ålgräs dominerar har inte alls minskat i volym på samma sätt även om materialet brutits ner.

Bilden till vänster: Blåstångskompost, startad 27 juni 2018 samtidigt med bilden underst som består mest av sjögräs.  Övre bild till höger är vad som finns kvar av blåstångsmaterialet där komposten startade 17 september 2018.

Nu i mitten av maj var det dags att starta odlingen av potatis i två pallkragar med måtten 120 x 68 x 40 cm (längd x bredd x höjd). De placerades skyddat utmed väggen direkt på marken, med ett lager av kompostmaterial i botten.

4 preparering av kompostmaterial

Både med att sätta upp pallkragar och med att fördela kompostmaterialet fick Tångbloggen professionell hjälp.

Sex stycken förgrodda potatisknölar av den tidiga potatissorten ’Solist’ sattes jämt fördelade över odlingsytan i vardera av de två pallkragarna.

Motsvarande planteringar i pallkragar av sättpotatisen ”Solist” i komposterat eller färskt tångmaterial har också startats på två andra platser i skärgården, dels i norra skärgården på Rådmansö och dels på Nåttarö, i södra skärgården utanför Nynäshamn.  Projektet på Nåttarö sker i samverkan med Skärgårdsstiftelsen.Skärgårdsstiftelsen.

Målsättningen är att undersöka olika lokala förutsättningar i skärgården att återföra näring i ilanddriven tång och sjögräs och undersöka hur denna resurs enkelt kan komma till användning i odling. Parallellt har prover samlats in av materialet från starten i juni respektive september 2018 och vid planteringen i maj 2019.

Under året kommer även mängden ilanddrivet material att dokumenteras genom att fotografera med drönare tillsammans med att mäta mängden material och hur mycket näring den innehåller. Innehållet av kadmium kommer också att analyseras.

7 Räfnäs väntan - 20190510

Det har hittills varit relativt kallt i skärgården efter den första värmeböljan, så nu gäller det att kolla när de första synliga blasten dyker upp på de olika lokalerna. Förväntan är att det borde ta ca 15-20 dagar, dvs i slutet av maj – början av juni.

Read Full Post »