Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Theodoxus’

Årets midsommarvecka startar fint med soligt och varmt väder. Genom att den senaste veckan har varit riktigt varm så har vattentemperaturen stigit snabbt. Nu är temperaturen hela 17.5 grader och i det allra tunnaste ytskiktet 18 grader. Men då gäller det att inte vara mer än någon centimeter tjock. Det som driver runt i ytan och gör vattnet grumligt är pollen från tallar och granar. Ställde till det lite när jag försökte fotografera ålnate, Potamogeton perfoliatus och borstnate Stuckenia pectinata som hör till gruppen snärpnate.

Det finns nu ganska långa skott av båda arterna vid bryggan, med det kommer att ta ett tag till innan de når upp till vattenytan och blommar. Nu är skotten från några decimeter till ca 0.5 meter.

Försöker du gräva upp en hel borstnateplanta kan det fungera fortfarande men senare i sommar kommer det att bli svårt. Från den övervintrande, lite djupare liggande knölen växer det nämligen ut ett första skott som sen skickar ut rhizom som förgrenar sig och vid varje led skjuter upp ett nytt skott.

3 borstnate 20200615

Vita rhizom skjuter ut och ankrar plantan i bottens sediment.

Det är också riktigt skönt i vattnet så det går bra att kolla runt och vända på stenar i strandkanten och göra en massa kul observationer. Vad man hittar under stenarna blir hela tiden en överraskning.

4 blåmusslor o båtsnäcka 20200615

Under den första stenen, där det fanns gott om utrymme, satt flera fina blåmusslor, Mytilus edulis, tillsammans med några båtsnäckor, Theodoxus fluviatilis. För den med skarpa ögon sitter det en liten havstulpan, Balanus improvisus till vänster.

I kanten på nästa sten hittade jag två båtsnäckor och en oval dammsnäcka Radix balthica. På skalen syns att de hunnit med att tillväxa några millimeter.

5 två båtsnäckor o oval dammsnäcka20200615

Tydlig tillväxt på båtsnäckornas skal. Syns även lite på den ovala dammsnäckan.

Det syns en tydlig zon mellan skalet som bildades förra året och årets tillväxt. Bilden visar också hur vacker och varierad båtsnäckornas skal kan vara. Allt ifrån vackert rosa till smårandiga bruna eller svarta. Snäckorna är sötvattensarter och blir inte lika stora i Östersjöns bräckta vatten, bara ca 8 mm jämfört med ca 12 mm i sötvatten. Båtsnäckan är skildkönad och har han- och honindivider.  De fortplantar sig en gång under sitt liv och äggen läggs i ett geléartat hölje. Där inuti utvecklas de nya snäckorna.

6 snäcka äggsamling 20200615

Små snäckor i väntan på att växa upp.

Hittade också en vackert stimmigt färgad tångmärla, gammarid under en av stenarna. De är inte lätta att artbestämma så den får vara med bara för att den hade så snygga ränder som genomlystes i solskenet.

7 Gammarid 20200615

En brunalgsart som också hunnit växa till och bli riktigt lång är sudare, Chorda filum. Några sudare som fäst sig på ett hjärtmusselskal (längst till vänster), hade lossnat och flutit upp med skalet när musslan dött. De längsta exemplaren av sudare är redan runt metern långa. I år verkar det vara ett gynnsamt år för denna art på både öst- och västkusten. Du känner lätt igen den på att den ser ut som ett kolansöre.

8 Chorda på snäckskal

Högtrycket har gjort att vi fått riktigt lågt vatten, ca 20 cm under normalvattenstånd. Det innebär att grönslicksbältet ligger torrlagt och riskerar att vissna och dö och blåstången syns sticka upp i vattenlinjen. Så nu är det en utmärkt tid att ta sig en promenad i strandkanten och leta efter småkryp och alger.

9 lågvatten_tång_grönslick Riddersholm 20200614

Sommar, sol och strandfynd.

Read Full Post »

Det börjar hända allt mer i vattnet nära stranden. Både många olika smådjur hittades i tångruskan som jag hängt upp vid en påle vid bryggan. Det kryllade av tångmärlor i den vita baljan. Det får bli mer om dom nästa gång.

De första förökningstopparna börjar sticka upp ur den fortfarande lite påväxta blåstången men ännu dröjer det ett tag innan det börjar bli dags att samla in några förökningstoppar och se om de börjar bli mogna.  Provar vid fullmånen den 7 maj. 9 förökningstoppar på gång

I tången fanns bland annat en vackert mönstrad havsgråsugga, med liteblåaktiga fläckar, en blekt gulrosa båtsnäcka och en nattsländelarv i ett hus byggt av blåstångsbitar. Det är spännande att titta lite mer i detalj på vilka färger och mönster olika arter har.

Plockade upp ett par stenar och har lagt dom i vatten i en skål. Både tarmalger och grönslick har hunnit växa till sen vecka 16. I skålen med tarmalger finns också flera ovala dammsnäckor som kryper runt och äter av småalger.

Spåren syns på bilden dör det ligger två små skitkorvar (bilden till höger inne ibland tarmalgerna) som snäckorna lämnat efter sig. I liten skala betyder det att när dessa bryts ner av bakterier kommer näringen, fosfor och kväve att frigöras igen och kan tas upp av algerna.

7 grönslick 20200429

På andra stenar i vattenlinjen har grönslick börjat växa till. Ett par stycken lagda på ett papper med en mätsticka vid sidan om visar att många nu hunnit bli ca 10-13 cm långa. Kommer att fortsätta och mäta för att se hur långa de har blivit om ytterligare någon vecka till.

 

Read Full Post »

Tillförsel av fosfor och kväve till Östersjöns kustvatten har minskat under lång tid. Sedan  1970-talet och framöver har avloppsreningsverken byggts ut och många andra åtgärder satts in för att minska belastningen runt Östersjön -men detta räcker inte för att få tillbaka blåstången i grunda skärgårdsområden. Det behövs också stora rovfiskar.

Förra veckan pågick en stor internationell konferens på Stockholms universitet, Baltic Sea Science Congress 2019. Kongressen samlade det marina forskarsamhället för diskussioner om de senaste 10 årens Östersjöforskning. Vi från Tångbloggen deltog såklart under kongressen.

I veckan har det varit flera inslag i TV och på Vetenskapsradion P1 om påverkan av övergödningen i Östersjön med professor Christoph Humborg från Stockholms universitet. Det finns flera positiva tecken på att den minskade näringstillförseln av fosfor och kväve till Östersjön, genom att rena avloppsvatten gett resultat.  Även om det i öppna Östersjön kommer att dröja innan det syns positiva förbättringar, som minskad blomning av cyanobakterier.

1 a kväve o fosfor minskar

I kustnära områden, t.ex. Stockholms skärgård, finns det tydliga förbättringar som ökat siktdjup och minskade halter av kväve och fosfor i vattenmassan. Samtidigt återstår en hel del att göra och i intervjun framgår att det inte går att säga hur lång tid det kommer att krävas för att minska tillförseln från diffusa utsläpp från jord- och skogsbruket.

På kongressen presenterades också flera studier som visar på sambandet mellan höjd vattentemperatur i samband med klimatförändringen och hur detta kan påverka blåstångsamhället med sitt rika djurliv. Ett större experiment som undersökte sambandet mellan ökad temperatur samt med och utan spigg genomfördes på Askölaboratoriet under 3 veckors tid sommaren 2018.

2 a Hur påverkar ökad temperatur näringskedjan?

Ett stort system sattes upp med genomrinnande vatten från Östersjön. Den ena blå tanken innehöll vatten med samma temperatur som utanför och vattnet i den andra tanken höjdes med 3 grader. Varje stor grå tank innehåller en behandling; 1) Kontroll, 2) Höjd temperatur, 3) Med spigg och 4) Med spigg + höjd temperatur.

Det tar många dagar att samla in allt material som behövs för ett stort experiment. Vilket syns i labbet och i vad som behövs när ena teamet har jobbat länge på kvällen och behöver en sovmorgon!

I samtliga tankar tillsattes lika mycket blåstång (Fucus vesiculosus) och smaltång (Fucus radicans) som start. Sen gällde det att samla ett jättestort antal med båtsnäckor, (Theodoxus fluviatilis), lite färre havgråsuggor (Idothea) och tångmärlor (Gammarus) i den proportion som fanns i tångsamhället. I två av behandlingarna (3 och 4) tillsattes också spigg som äter smådjuren, i första hand tånggråsuggor och tångmärlor.

Under Baltic Sea Science Congress presenterade Tiina Salo de första resultaten från studien. Det kommer fler.

8 efter 3 veckors påverkan

Efter tre veckor visar bilden på tydliga effekter av behandlingarna. I behandling 3 där bara spigg tillsattes och temperaturen var den samma som i vattnet utanför har spiggen ätit upp många av de större havsgråsuggorna och tångmärlorna. Detta resulterade att mindre tång betas ner. Däremot i kombination 4 med både högre temperatur och tillsatt spigg minskar mängden havsgråsuggor och tångmärlor ytterligare och mängden kiselalger och fintrådiga alger och ökade.  Den största påverkan var ökningen av kiselalger som låg som ett tunt moln över tången.  Försöket visar att även om närsalterna i experimentet inte förändras så kan både mängden fisk, i detta fall förekomsten av  spigg, påverka förekomsten av små ryggradslösa djur som i sin tur påverkar produktionen av alger.

9 påverkan av temperatur

För att knyta an till starten så kommer det inte att vara tillräckligt att minska tillförseln av näringsämnen till kusten utan det kommer också att krävas att det finns ett tillräckligt stort bestånd av större rovfiskar, som abborre och gädda i de grunda kustmiljöerna. Utan stora rovfiskar i Östersjöns komplexa kustmiljöekosystem finns risken för att det trots insatta åtgärder för att minska tillförseln av fosfor och kväve kan bli svårt för blåstången att komma tillbaka.  Saknas stora rovfiskar som äter upp spiggen, kan det leda till att mängden havsgråsuggor blir så många att de betar ner hela tångbestånd.

10 betskador på tång

Unga tångplantor med tydliga betskador av havsgråsuggor. Foto: S. Qvarfordt.

 

Read Full Post »

Kul tycker vi på Tångbloggen, som kommer att följa vilken ny art i Östersjön som presenteras varje vecka. Den första av arterna som dök upp med bild var båtsnäcka, schackmönstrad snäcka eller på latin Theodoxus fluviatilis. Fotot visar på en snäcka med ett vackert svart blänkande skal.

theodoxusfärgvariant20130802

Här är en bild på den stora färgvariationen som jag hittade på en klippa nära Askölaboratoriet, i Trosa skärgård, söder om Stockholm för någon sommar sedan. De kan variera från gult, blekt rosa till brun svart. Färgen kan både vara ett sätt att kamouflera sig mot botten eller när den sitter på en tångplanta och minska risken att bli uppätna av en fisk så att bara de som smälter in mot bakgrunden blir kvar.

Båtsnäckor är betare av den tunna algfilmen på stenar och blåstång och vattenväxter. När blåstångens groddplantor är riktigt små, mindre än 1 mm kan båtsnäckor fortfarande äta upp den. När tånggroddplantan blir större är den säker under en period för den är för liten för snäckan att klätta upp på och vävnaden är för grov för snäckans radula.

Sten med groddplantor o Theodoxus

Groddplantorna här är så små så båtsnäckan som sitter i nedre kanten nog kan äta upp några till. Foto från augusti 2017, norra Egentliga Östersjön. Här är salthalten relativt låg, ca 6 promille. De gröna algerna på stenen är tarmalger.

Ett sätt att kolla på lite av livet i havet året runt är att ha några stenar i en hink med Östersjövatten, lite snäckor och andra småkryp.

Fönster med burkar

Det enda du behöver är ett skuggigt lite svalt fönster att ställa hinken i och fylla på med kranvatten när det sjunker genom avdunstning. Fyll inte på med nytt Östersjövatten för då kommer det att bli för salt med tiden. Mina små hinkar har stått såhär sedan september och snäckorna blir större och större.

Hink i fönstret

Tångbloggen kommer att följa @Livihavet på http://www.instagram.com/livihavet/, med stort intresse. Vad blir nästa art? Hur hänger den ihop med andra alg arter, vattenväxter och så klart blåstångssamhället i Östersjön?

Read Full Post »

Oktober är en fantastisk månad, med glödande färger på träd och alger. Speciellt när det blir som i år en lång period med högtryck över Östersjön, som resulterar i en motsvarande lång period med lågvatten, vid bryggan under 40-50 cm mot normalvattenståndet. Båtarna står på botten och vassen är också vackert färgad vid den nymålade badhytten. Och färgerna på klipporna matchar löven på land.

För den intresserade har det gett toppen möjligheter att undersöka det torrlagda algbältet, vilka arter som växer där och om fjolårets rekrytering av blåstång överlevt.

3ho%cc%88stklippa-2016

På bilden syns många mm stora små blågrönsvarta kulor av cyanobakterien Rivularia och i skrevan till höger syns cm stora blåstångsgroddplantor från förra året. Årets nya groddplantor om de finns syns inte ännu, de är bara ca 0,5 mm höga och sitter skyddade mot uttorkning inne ibland de fintrådiga algerna.

Blåstång tål ganska väl uttorkning speciellt såhär års när inte solen gassar. De arter som klarar sig sämre är t.ex. de helt torra små ljusbruna tofsarna av tångludd, Elachista fucicola som sitter på ytan av blåstången.

På klipporna syns en tydlig rand av rosa eller vitgula intorkade plantor av ullsläke, Ceramium tenuicorne, som etablerar sig tidigt på hösten. Plantor kan också fästa sig en bit ner på blårstångsskott lite ovanför flytblåsorna. Blir lågvattnet långvarit så kommer det mesta av dessa plantor att dö genom uttorkning. Det kommer att synas när vattenståndet stiger och det döda algmaterialet lossnar och spolas iland.

 

Det finns fortfarande gott om snäckor som gömmer sig under stenar i strandkanten. På den här stenen satt det flera lite olikfärgade båtsnäckor, även kallade schackmönstrade snäckor, (Theodoxus fluviatilis), och oval dammsnäcka (Radix balthica), Snäckorna håller på att gå i dvala när vattnet blir kallare och betar inte lika aktivt som på sommaren. Många av de ryggradslösa arterna flyttar också ner på djupare vatten under vintern, så den grundaste miljön blir mer eller mindre tom. De arter som blir kvar och som tål både uttorkning och riskerar att bli infrysta är fastsittande arter som havstulpaner och de skorformiga rödalgerna, havsstenhinna, Hildenbrandia rubra, och brunalger som brunhudar, inte så enkla att bestämma till släkte eller art, med vanliga på stenar och klippor. I morgon är det dags att se hur hösten märks på västkusten. Är den lika färgsprakande? Och om den inte är det vad beror det på? Vattenståndet är lite högre så det får bli vadarbyxor och gå ut tidigt på morgonen när det är som lägst.

9skorpformiga-alger

 

Read Full Post »