Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Stockholm University’

Tillförsel av fosfor och kväve till Östersjöns kustvatten har minskat under lång tid. Sedan  1970-talet och framöver har avloppsreningsverken byggts ut och många andra åtgärder satts in för att minska belastningen runt Östersjön -men detta räcker inte för att få tillbaka blåstången i grunda skärgårdsområden. Det behövs också stora rovfiskar.

Förra veckan pågick en stor internationell konferens på Stockholms universitet, Baltic Sea Science Congress 2019. Kongressen samlade det marina forskarsamhället för diskussioner om de senaste 10 årens Östersjöforskning. Vi från Tångbloggen deltog såklart under kongressen.

I veckan har det varit flera inslag i TV och på Vetenskapsradion P1 om påverkan av övergödningen i Östersjön med professor Christoph Humborg från Stockholms universitet. Det finns flera positiva tecken på att den minskade näringstillförseln av fosfor och kväve till Östersjön, genom att rena avloppsvatten gett resultat.  Även om det i öppna Östersjön kommer att dröja innan det syns positiva förbättringar, som minskad blomning av cyanobakterier.

1 a kväve o fosfor minskar

I kustnära områden, t.ex. Stockholms skärgård, finns det tydliga förbättringar som ökat siktdjup och minskade halter av kväve och fosfor i vattenmassan. Samtidigt återstår en hel del att göra och i intervjun framgår att det inte går att säga hur lång tid det kommer att krävas för att minska tillförseln från diffusa utsläpp från jord- och skogsbruket.

På kongressen presenterades också flera studier som visar på sambandet mellan höjd vattentemperatur i samband med klimatförändringen och hur detta kan påverka blåstångsamhället med sitt rika djurliv. Ett större experiment som undersökte sambandet mellan ökad temperatur samt med och utan spigg genomfördes på Askölaboratoriet under 3 veckors tid sommaren 2018.

2 a Hur påverkar ökad temperatur näringskedjan?

Ett stort system sattes upp med genomrinnande vatten från Östersjön. Den ena blå tanken innehöll vatten med samma temperatur som utanför och vattnet i den andra tanken höjdes med 3 grader. Varje stor grå tank innehåller en behandling; 1) Kontroll, 2) Höjd temperatur, 3) Med spigg och 4) Med spigg + höjd temperatur.

Det tar många dagar att samla in allt material som behövs för ett stort experiment. Vilket syns i labbet och i vad som behövs när ena teamet har jobbat länge på kvällen och behöver en sovmorgon!

I samtliga tankar tillsattes lika mycket blåstång (Fucus vesiculosus) och smaltång (Fucus radicans) som start. Sen gällde det att samla ett jättestort antal med båtsnäckor, (Theodoxus fluviatilis), lite färre havgråsuggor (Idothea) och tångmärlor (Gammarus) i den proportion som fanns i tångsamhället. I två av behandlingarna (3 och 4) tillsattes också spigg som äter smådjuren, i första hand tånggråsuggor och tångmärlor.

Under Baltic Sea Science Congress presenterade Tiina Salo de första resultaten från studien. Det kommer fler.

8 efter 3 veckors påverkan

Efter tre veckor visar bilden på tydliga effekter av behandlingarna. I behandling 3 där bara spigg tillsattes och temperaturen var den samma som i vattnet utanför har spiggen ätit upp många av de större havsgråsuggorna och tångmärlorna. Detta resulterade att mindre tång betas ner. Däremot i kombination 4 med både högre temperatur och tillsatt spigg minskar mängden havsgråsuggor och tångmärlor ytterligare och mängden kiselalger och fintrådiga alger och ökade.  Den största påverkan var ökningen av kiselalger som låg som ett tunt moln över tången.  Försöket visar att även om närsalterna i experimentet inte förändras så kan både mängden fisk, i detta fall förekomsten av  spigg, påverka förekomsten av små ryggradslösa djur som i sin tur påverkar produktionen av alger.

9 påverkan av temperatur

För att knyta an till starten så kommer det inte att vara tillräckligt att minska tillförseln av näringsämnen till kusten utan det kommer också att krävas att det finns ett tillräckligt stort bestånd av större rovfiskar, som abborre och gädda i de grunda kustmiljöerna. Utan stora rovfiskar i Östersjöns komplexa kustmiljöekosystem finns risken för att det trots insatta åtgärder för att minska tillförseln av fosfor och kväve kan bli svårt för blåstången att komma tillbaka.  Saknas stora rovfiskar som äter upp spiggen, kan det leda till att mängden havsgråsuggor blir så många att de betar ner hela tångbestånd.

10 betskador på tång

Unga tångplantor med tydliga betskador av havsgråsuggor. Foto: S. Qvarfordt.

 

Annonser

Read Full Post »

Fisk i människans händer – ett Östersjöseminarium. På Östersjöseminariet förra veckan gavs två intressanta presentationer. EN handlade om kopplingen mellan täckningen på bentisk (bottenlevande) vegetation och fiskens rekrytering och produktion. Det andra tog upp den starka påverkan från stora fiskeföretag. Först ut var Johan Eklöf från institutionen för ekologi, miljö & botanik vid Stockholms universitet. Johan presenterade hur kaskadeffekter påverkar och de täta kopplingarna som finns mellan vegetation (rotade akvatiska växter och makroalger) och rekryteringen hos fiskar som exempelvis gädda och abborre i grunda Östersjövikar. Detta har visats i allt fler vetenskapliga studier och experiment.1Large fish -plant benefits

I första figuren ser vi den positiva effekten som stora fiskar har på filamentösa alger (de betar ner dem, så inte så positivt för algen, men för problemet med dem) och hur rotad akvatisk vegetation gynnar rekryteringen hos fisk (här abborre) i de grunda delarna av skärgården.

2PLants juvenlie pike

Fig. 2 visar att det verkar vara en tröskel på ca 20 % täckningsgrad av vegetation som är optimal för rekrytering. Detta följdes av en presentation av Henrik Österblom, från Stockholm resilience centre om den stora påverkan som stora fiskeföretag har på hur man sköter fiskbestånden, både på global skala och inom Östersjön.

3fishmarket

Seminariet avslutades med en paneldiskussion gällande frågan om fiskbestånden är i människans händer och om vi någonsin kommer hitta hållbara sätt att utnyttja och sköta världens fiskbestånd.

4panel Balticseminar

Kan kunskapen om de starka kopplingarna mellan vegetation och fiskrekrytering hjälpa till att ta fram bättre skötselplaner av grunda vikar och kustområden? Sofia Wikström och Gustaf Almqvist från Östersjöcentrum på Stockholms universitet breddade diskussionen med behovet av att vidare utveckla och förbättra vår förståelse för dessa komplexa ekosystem för en långsiktigt hållbar hantering av fiskar som gädda och abborre.

 

 

Read Full Post »