Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vegetation’

Havsris, Ahnfeltia plicata, kändes plötsligt som rätt alg att representera februari månad 2021. Denna lilla risiga, broskartade rödalg blir så liten i Östersjöns bräckta vatten att det krävs ett riktigt detektivarbete att hitta den. Grenarna hos havsris är trinda och för det mesta oregelbundet förgrenade, men de kan också vara gaffelförgrenade. Färgen är mörkt brunviolett till nästan svart. De blir mer och mer dvärgformiga ju längre norrut man kommer i Östersjön. Det är såklart den minskande salthalten som är orsaken till detta. Hamnar havsris uppe i tångvallen eller sitter grunt när det blir lågvatten kan den däremot blekas och bli gulgrön eller helt vit. 

Havsris är en flerårig diok art, dvs han –och honorgan sitter på skilda plantor. Den är också heteromorf, d.v.s. den könliga generationen (gametofyten = små buskar) och det könlösa stadiet (tetrasporofyten= en liten skorpa eller skiva på botten), ser olika ut. 

Sitt namn har släktet Ahnfelita fått från en svensk botaniker, N.O. Ahnfelt, mest känd för sina arbeten om mossor. Artnamnet plicata betyder rynkad. 

Havsris i Östersjön är ofta löslevande på bottnar från 2 – 15 meters djup, intrasslad mellan andra rödalger och vattenväxter eller band blåmusslor. Där blir den ca 1-4 cm stor. Den löslevande formen finns från Falsterbo till Södra Kvarken utmed den svenska kusten och upp till Norra Kvarken i Finland. På västkusten och in till Bornholm i Egentliga Östersjön är den fastsittande. Här blir havsris plantorna betydligt större mellan 5 – 20 cm höga.

Tångvall från Riddersholm innan snön hade täckt marken.

För några dagar sedan var det så dags att gå ut på jakt efter februari månads alg, havsris. Hittade en bra strand på Rådmansö, i naturreservatet Riddersholm, där det efter blåsten spolats iland en massa blåstång. Inne i vallen låg det buntar av ihoptrasslade borstnateskott (Stuckenia pectinata) och vackra små rödalger av släktena Coccotylus och Phyllophora. Området utanför är långgrunt så det skulle ju kunna ligga någon liten planta av havsris i tångvallen. 

Efter att ha hållit på en god stund och sorterat ut olika rödalger ur tången insåg jag att jag inte skulle hitta något exemplar denna gång utan får nöja mig med ett gammalt pressat exemplar som illustration. Den visste jag var den låg.

Pressat ark med hasvris från Tjärnö, Strömstad. Grenarna blir ca 1 mm tjocka eller bättre att säga smala?

Det som det däremot fanns många exemplar av var tre andra rödalger: kräkel, Furcellaria lumbricalis, blåtonat rödblad, Phyllophora pseudoceranoides och kilrödblad, Coccotyus truncatus.

Små gaffelgrenade kräkel plantor plockade ur tångvallen på Riddersholm. Grenarna är ca 1 mm tjocka. Varje gång som en av dom skymtade steg förhoppningen om att det var en havsris planta. Men tyvärr ingen lycka.

De två senaste är knepiga att skilja åt när de blir små och förkrympta i Egentliga Östersjöns låga salthalt. På tallriken nedan ligger ett antal plantor. Överst ligger några som bedömds vara kilrödblad, mellersta raden är nog lite blandade och i den understa raden ligger exemplar av blåtonat rödblad som är mer fjäderförgrenade med en kortare eller längre stjälk. Men det kändes inte lätta att bestämma de små plantorna. Storleken varierade mellan 1-4 cm hos dessa plantor från norra Egentliga Östersjön och en salthalt runt 5-6 promille.

En tallrik full med småformer av rödalgerna kilformat rödblad överst och blåtonat rödblad underst.

Därför anges de som grupp Coccotylus/Phyllophora i samband med den nationella miljöövervakningen.  Hur som helst skall det bli spännande att till sommaren ta sig ut i området och kolla hur vegetationen ser ut på botten. Då skall undervattenskameran med!

Read Full Post »

Fisk i människans händer – ett Östersjöseminarium. På Östersjöseminariet förra veckan gavs två intressanta presentationer. EN handlade om kopplingen mellan täckningen på bentisk (bottenlevande) vegetation och fiskens rekrytering och produktion. Det andra tog upp den starka påverkan från stora fiskeföretag. Först ut var Johan Eklöf från institutionen för ekologi, miljö & botanik vid Stockholms universitet. Johan presenterade hur kaskadeffekter påverkar och de täta kopplingarna som finns mellan vegetation (rotade akvatiska växter och makroalger) och rekryteringen hos fiskar som exempelvis gädda och abborre i grunda Östersjövikar. Detta har visats i allt fler vetenskapliga studier och experiment.1Large fish -plant benefits

I första figuren ser vi den positiva effekten som stora fiskar har på filamentösa alger (de betar ner dem, så inte så positivt för algen, men för problemet med dem) och hur rotad akvatisk vegetation gynnar rekryteringen hos fisk (här abborre) i de grunda delarna av skärgården.

2PLants juvenlie pike

Fig. 2 visar att det verkar vara en tröskel på ca 20 % täckningsgrad av vegetation som är optimal för rekrytering. Detta följdes av en presentation av Henrik Österblom, från Stockholm resilience centre om den stora påverkan som stora fiskeföretag har på hur man sköter fiskbestånden, både på global skala och inom Östersjön.

3fishmarket

Seminariet avslutades med en paneldiskussion gällande frågan om fiskbestånden är i människans händer och om vi någonsin kommer hitta hållbara sätt att utnyttja och sköta världens fiskbestånd.

4panel Balticseminar

Kan kunskapen om de starka kopplingarna mellan vegetation och fiskrekrytering hjälpa till att ta fram bättre skötselplaner av grunda vikar och kustområden? Sofia Wikström och Gustaf Almqvist från Östersjöcentrum på Stockholms universitet breddade diskussionen med behovet av att vidare utveckla och förbättra vår förståelse för dessa komplexa ekosystem för en långsiktigt hållbar hantering av fiskar som gädda och abborre.

 

 

Read Full Post »