Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Diok’

Det lättaste sättet att hitta plantor av tandskåring är att gå ut på en öppen vågexponerad strand efter en storm.
Detta exemplar har samlats in med dykning på Herthas Flak i maj 1992.

Tandskåring, Odonthalia dentata är en härligt mörkröd alg som kan bli hela 20 cm hög. Den har platta skott som är ca 3 – 5 mm breda med en oregelbunden förgrening. Mittnerven är otydlig men syns bättre om man håller upp den mot ljuset. Längst ner avsmalnar skotten och är fästa med en kraftig platta. Kanten är tydligt alternerande tandad. Både det latinska och svenska namnet ger bra information om hur algen ser ut. Odont är grekiska och betyder tand och dentatus betyder tandad.

Tandskåring fotograferad i akvariet på Tjärnö marinbiologiska laboratorium. I höger kant syns en död mans hand, Alcyonium digitatum. Stenarna är täckta av kalkskorpor, olika arter av rödalger.

Tandskåring växer på stenar och block och även som påväxt på större alger från 3 meter till över 25 meters djup. Den är vanligast förekommande på mer vågexponerade bottnar mellan 10-15 m djup. Den förekommer i Nordsjön till västra Östersjön och norra Öresund.

Till vänster syns ett fertilt skott med gonimokarpier i olika grad av mognad från 27.12 1985, Hirsholm.
Till höger syns mörka parvis tetrasporangier varje segment från 4.2 2016 Fornaes Fyr. I båda fallen var det ilanddrivna plantor..

Tandskåring är flerårig och övervintrande plantor bildar nya skott i januari-juni. Algen är diok. På vintern syns fortplantningsorganen på små skott i kanten av de större skotten. Gonimokarpier förekommer i december – april och tetrasporangier i januari-mars.

Vill du gå ut och försöka hitta en tetrasporofyt av tandskåring såhär på nyåret gäller det att leta efter plantor som ser ganska ”skrufsiga” ut. De fertila skotten syns nämligen knappt. Det pressade exemplaret är från 16.1 1997.

Tandskåring är en populär art och finns avbildad i många algfloror. Både som hel planta och med sina olika förökningsdelar. För den som är speciellt intresserad rekommenderas ”Danmarks Havsalger del 1 och del 2″ av Ruth Nielsen och Steffen Sundsten. För dom av er som vill veta mer om både alger och djur i havet finns ”Havets djur och växter” med fina teckningar av Susanne Weitmeyer

En äldre planta där de nya ljust röda skotten vuxit ut under våren och försommar.

Read Full Post »

I april månad finns påskhelgen och då pyntas påskris med fina fjädrar och vackert målade ägg. Därför tänkte vi på Tångbloggen att rödris, Rhodomela confervoides skulle passa fint som månadens alg. Rödris kan bli 10 – 25 cm hög. Den är allsidigt förgrenad med en kraftig huvudgren som kan bli mellan 0,5 -1 mm tjock. Det är inte helt klart om det förekommer mer än en art i Nordeuropa, men enligt AlgaeBase förekommer bara Rhodomela confervoides. Det är däremot en mycket formvariabel art.

Rödris hittas vanligen växande på stenar och skal men även på sågtång, Fucus serratus och andra större alger. I Egentliga Östersjöns låga salthalt blir den som många andra marina arter mindre ca 5-15 cm hög. Här förekommer den växande på stenar eller hoptrasslad med blåmusslornas byssustrådar, från ca 5 meter på vågexponerade platser ner till runt 15 meter. I Bottenhavet förekommer den främst i de södra delarna men har även hittats i Norra Kvarken på finska sidan och vid Kronören i Sverige.

1 Rhodomela confervoides norra östersjön

Rödrisets kraftiga mittnerv gör den lätt att känna igen. Foto: S. Qvarfordt

Rödris är flerårig och diok, dvs skildkönad. Som ofta är fallet för rödalger så har inga gametofyter hittats i vattnen utmed den svenska delen av Östersjökusten. Tetrasporangier bildas i två rader i uppsvällda grenspetsar.

5 gren tetrasporofyt Rhodomela

Rödris liknar andra rödalger som släke, Ceramium spp. eller slick, Polysiphonia spp. men dess grova grenar gör att den inte faller ihop när man tar upp den ur vattnet. Den gör verkligen skäl för sitt namn rödris. Det engelska namnet är straggly bush weed, även det mycket passande. Mikroskopiskt liknar den Polysiphonia arter. I toppen på av grenspetsarna syns de större cellerna som längre ner är täckta av barkceller, och får den att se tvärrandig ut. Det är svårt att göra ett tvärsnitt men det avslöjar att centralcellen är omgiven av sex stycken pericentralceller.

På våren/försommaren får rödriset massor med små fina gaffelförgrenade trådar (trichoblaster) i topparna. De kan vara antingen röda eller ofärgade.  Rödris tappar dessa trådar senare på året. Då blir det lite mer som ett ris som tappat sina fjäderprydnader. Därför tyckte vi på Tångbloggen att den passade fint nu när det blir påsk om en dryg vecka.

4 Rödris April månads påskris

Glad påsk i förskott önskar vi på Tångbloggen!

 

 

Read Full Post »