Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘seminarium’

IPCC (The intergovernmental Panal of Climate Change) rapporten från FN:s mellanstatliga klimatpanel som sammanställer det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring kommande klimatförändringar, vilka konsekvenser det kan ge och möjliga lösningar, släpptes i veckan. Rapportens resultat och slutledningar kring människans påverkan av klimatförändringar har diskuterats i media tillsammans med vilka åtgärder som kan sättas in för att minska utsläpp av växthusgaserna koldioxid och metan till atmosfären. En sammanställning om IPCC rapporten går att hitta på Naturvårdsverkets hemsida.

Resultaten som presenteras i rapporten utgår ifrån modellering och är på en stor övergripande skala, inte nere på den regionala eller småskaliga nivån, dvs hur kommer olika vegetationssamhällen på bottnarna i Östersjön att förändras? Går det att säga något om skillnader av effekterna på hårda klipp- och stenbottnar jämfört med sandiga och riktigt mjuka bottnar? Även om vi inte har några modeller på denna lilla lokala skala, vet vi en hel del om vilka arter som är vanliga och dominerar på respektive bottentyp och om de är marina eller sötvattensarter.

Under ytan i Östersjön finns ett rikt landskap med en mosaik av olika typer av vegetationsklädda bottnar. Det ekosystem som i många havsområden bedöms binda in mest kol är sjögräsängarna. I södra delen av Egentliga Östersjön, där salthalten är högre, dominerar sjögräset, ålgräs Zostera marina. Där kan det bilda större undervattensängar. Men ålgräs är en marin art som förväntas minska sin utbredning när tillrinningen av sötvatten ökar och Östersjön blir allt mer utsötad. Ålgräs försvinner när salthalten är under 4-5 promille. Gränsen för ålgräs går idag ungefär vid Ålands hav. Men det innebär inte att de stora grunda sedimentbottnarna blir tomma, helt utan vegetation.

Istället finns redan artrika undervattensängar där olika sötvattensarter, som ålnate, Potamogeton perfoliatus, borstnate, Stuckentia pectinata, axslinga, Myriophyllum spicatum och vitstjälksmöja, Ranunculus baudotii, växer i blandbestånd. Och de kommer att breda ut sig allt mer.

Fotot är från Östersjöhuset på Skansen där det finns en utmärkt utställning om Östersjön idag och imorgon. På bilden syns en tångräka i förgrunden tillsammans med klotalg Aegagropila linnaei och många axslingor.

De kan bli minst lika täta som ålgräset, och binda in kol och samla sedimentpartiklar. Andra sötvattensarter som gillar grunda mjuka bottnar är olika arter av kransalger och många fler natearter och vattenpest kommer också att kunna öka sin utbredning i Östersjön om salthalten sjunker. 

Det finns gott om andra rotade vattenväxter i våra sjöar som kan ta över funktionen att binda organiskt material och ersätta ålgräset med sina komplexa underjordiska stammar och rötter. På detta tema kommer ett seminarium i serien Baltic Breakfast den 26 augusti på Stockholms universitet. Där kommer Florian Roth och Camilla Gustafsson (från Tvärminne Zoologiska station I Finland) att presentera forskning om förändringar I kustmiljöer kopplat till påverkan av klimatet. Seminariet sker på engelska. 

Read Full Post »

Många av Tångbloggens läsare har kanske läst HAVET rapporten, där tillståndet i våra svenska havsvatten från den miljöövervakning som utförs har sammanfattats årligen eller vartannat år. I rapporten har man kunnat se förändringar över tid för parametrar som kväve, fosfor, vitmärlor, blåstång och miljögifter. Rapporten har även innehållit fördjupningsartiklar på några av områdena som övervakas. Det finns mycket intressant att hämta genom att läsa tidigare nummer.

Havet 2015:2016

Nu har tiden kommit för att lämna den tryckta rapporten och istället gå in i den digitala eran. På årets Vattenmiljöseminarium samlas utförare och tjänstemän, myndigheter och forskare som alla håller på med vattenförvaltning, både salt och sött. Diskussionerna i år gäller hur vi bäst presenterar tillstånden i våra svenska vatten, allt vatten, med upplägget ”från källa till hav”. Det är en spännande process som kommer pågå under 2018 och målet är att den nya sidan ska lanseras vid årets slut. Målgruppen kommer vara både tjänstemän som arbetar med vattenfrågor, med tyngdvikten på data och statistiska analyser. Men det kommer även finnas en ingång för intresserade personer som inte nödvändigtvis arbetar med eller är utbildad i dessa frågor. Då presenteras och förklaras bakgrunden till varför man mäter något och hur samt att data läggs upp i mer övergripande format.

Vi kommer självklart följa processen och lägga upp länkar till sidan så fort de kommer ut ur ugnen, rykande färska, här på Tångbloggen.

Read Full Post »