Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Havsmiljöinstitutet’

I november blev det mer än en intensiv vecka med många intressanta konferenser och möten. Kändes fint som en kompensation efter alla zoom möten under Covid åren.

Det började med ett möte arrangerat av ”Initiativ Utö” där jag blev inbjuden av Thomas Hjelm. Första gången vi träffades och pratade om utbildning på Utö är för närmare 25 år sedan, i samverkan med Askölaboratoriet. Det känns så positivt att det nu finns en våtmarksanläggning och arbetet med att sluta kretsloppet är på full gång.Det finns också en fin hemsida för intresserade besökare som berättar om allt spännande som finns att uppleva på ön under ett besök

Förra veckan startade för min del med två dagar fyllda med ”kunskap, klokskap, kreativitet, kontakter och kalas” i Göteborg och det pedagogiska nätverkets konferens Att sprida ringar på vatten”.

Mötet startade med en presentation av min son Robert som berättade om olika projekt som kommit till under årens gång och nu används av bland annat Naturskolor utmed Östersjöns kuster som boken ”Växter och djur i Östersjön”. Denna upplaga är tyvärr slut men det jobbas för fullt med en uppdatering och förhoppningsvis blir den klar tidigt nästa år.  Lovar att komma ut med ett meddelande bums här på Tångbloggen när den finns i tryck igen.

På konferensen fick jag möjligheten att presentera projektet ”Algforskarsommar” och de tre uppgifter som ingår i detta medborgarforskningsprojekt som även lämpar sig utmärkt att använda i verksamheten på Naturskolor eller Naturum. Det är Kajsa Tönnesson som är föreståndare för Havsmiljöinstitutet som kollar intresserat på tångplantorna. Det kommer att finnas en länk till dokumentation och inspelningar från konferensen på denna hemsida när den blir klar och annat om nätverket.

Jag passade även på att visa upp olika fynd från Östersjön och vad man kan skapa med dem. Bakom mig på den vita väggen ser ni både ett papper av grönslick (Cladophora glomerata) och en stjärna av pressad tång.

Ett sent kvällståg till Stockholm och så var det dags för svenska havsforskarförenings möte på onsdagen. Igen, en massa spännande föredrag under tre dagar. För mig personligen tycker jag att det är otroligt spännande att DNA-tekniken gör det möjligt att undersöka vad allt ifrån fiskar som strömming och spigg gillar att äta av olika arter av djurplankton, samt vilka arter växtplankton som små små djurplankton t.ex. hoppkräftor och hjuldjur (Rotatorier) äter!

De som presenterade denna spännande forskning var professor Monika Winder tillsammans med Kinlan Jan och Tianshuo Xu alla verksamma på Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik.

Och ännu mera fascinerande är att det går att undersöka vilken bakterieflora dessa mikroskopiskt små djur har i sina magar för att på bästa sätt kunna smälta och bryta ner det de äter. Rotatorier (Keratella och Syncheata) som äter mer av dinoflaggelater (Peridinales) visade sig ha en annorlunda och unik sammansättning av bakterier jämfört med den största hoppkräftan, Temora, som mest äter små encelliga cyanobakterier (Synechoccales) och stora trådformiga cyanobakterier, Nostocales.

För att hinna med allt denna vecka smet jag från svenska havsforskarförenings konferens på torsdag eftermiddagen till Skansen på Djurgården och Föreningen Naturfotografernas seminarium om ”Vinnare och förlorare i svensk natur”. Här deltog jag i ett panelsamtal tillsammans med naturfotograf Annette Selldén och moderator Henrik Ekman som handlade tillståndet för gråsäl och tumlare och hur förändligt havet är och den rika variation som finns utmed vår långa kust. Deltagarna fick också höra om Projekt Pilgrimsfalk, och hur läget är med humlor i jordbrukslandskapet och mycket mer. Som avslutning bjöds vi på små snittar och dryck i akvariehallen.

Musselrepet från västkusten var fullt med stora musslor. Det fanns också ett par individer av ostronpest, Crepidula fornicata som satt och snodde maten från musslorna.

Efter att ha träffat många gamla vänner och tidigare studenter avslutades veckorna med en resa till västkusten.

Det var ett riktigt fint lågvatten, -45 cm så det vara bara att gå direkt ner till stranden och plocka japanska jätteostron till middagen. Mums! Nästa inlägg från mig blir ett ”Vykort från Västerhavet i november” en härlig tid för lite strandfynd.

Read Full Post »

För några veckor sedan gavs presentationer under huvudrubriken ”Människan och havet 2.0″ arrangerade av Havsmiljöinstitutet och Miljövårdsberedning.

Det finns ofta en konflikt mellan att skydda bottenvegetationen i grunda vikar och flader i skärgården och att nyttja dessa skyddade miljöer för att lägga till med båtar och bygga bryggor. Detta var ett av ämnena som togs upp under webbinariet på onsdagen

Bryggor hamnar ofta i grunda miljöer med känslig vegetation.

Ett exempel kommer från Nåttarö, och togs upp av Peter Karlsson, Svenska Båtunionen under mötet. På land finns det massor med information om vad som finns att se och göra på Nåttarö, som i huvudsak förvaltas av Skärgårdsstiftelsen. Här beskrivs var sandstränderna ligger med utmärkta badplatser och var bryggor och ankringsplatser finns samt mycket, mycket, mer men inget om hur det ser ut under ytan. 

En av de finaste grunda vikarna på Nåttarö är Östermarsfladen, som ligger i nordändan av ön. Det är också en populär hamn för fritidsbåtar. Tittar man på sjökortet får man veta att det är grunt och att viken är riktigt skyddad för blåst. Den information som saknas är hur det ser ut under ytan och vad som växer på botten. 

Ett förslag som framfördes av Svenska Båtunionen under webbinariet var att göra informativa kartor över hur det ser ut under ytan genom att lägga ihop informationen om bottenvegetation av ålgräs, Zostera marina och andra vattenväxter (betecknade i kartan med ljust blått och prickar = fanerogamer eller kärlväxter) med det vanliga sjökortet.   

Marin naturinventering av Nåttarö visar vilka artsamhällen som finns under ytan.

Just för Nåttarö finns inventering av bottenvegetation runt hela ön som genomförts i Länsstyrelsens regi. Genom att koppla samman denna information med hur stränderna ser ut kommer besökarna att få en annan upplevelse om hur land hänger ihop med havet och det som finns på botten. 

Östra och västra sidan på Nåttarö skiljer sig tydligt under ytan.

Det syns tydliga skillnader mellan de olika sidorna av ön. På den västra delen av ön finns det tät vegetation av olika samhällen av vattenväxter (markerat i blått, ju mörkare färg dessto tätare bestånd), tillsammans med Fucus vesiculosus, blåstång (i mörkbrunt) där det är mer klippbottnar. På lite blandade bottnar med stenar och mjukt sediment är ängar av Chorda filum , sudare vanliga markerat i gulbrunt. 

På öns östra sida är kusten brantare med fler klippstränder där det växer Fucus/blåstång och ännu djupare olika rödalger. Här kan det löna sig att snorkla och se hur rikt djurlivet är på en klippbotten i Östersjön. I den nordöstra delen av ön dominerar blandade bottnar med stenar och en rik vegetation av sudare /Chorda

Allt eftersom tiden går och tekniken utvecklas kommer det att finnas mer och mer information om hur undervattensmiljöerna ser ut. En sådan ny teknik är att fotografera med drönare. Även om det är svårt att avgöra vilka alger och vattenväxter som förekommer på lite större djup. Andra metoder är att använda drop- video. Med denna kunskap blir det lättare att genomföra olika skyddsåtgärder som t.ex. sker just nu i Östermarsfladen där ett större antal bojstenar placerades ut i våras för att minska ankringsskador på ålgräsängen. Samtidigt testades att så blåstång på bojstenarna. Tångbloggen återkommer snart med den första rapporten om det blivit någon lyckad sådd av blåstångsgroddplantor. 

Read Full Post »

För det första varför inte lyssna på en webbinarieserie, arrangerad av Miljömålsberedningen och Havsmiljöinstitutet om ”Människan och havet -2.0”. Tångbloggen kommer att följa de olika presentationerna som sänds mellan 8.30- 9.15  varje dag 7-11 september. Här kommer ett första smakprov på vad som händer i veckan.

På måndag handlar webbinariet om ”Havets framtid i ett förändrat klimat”. För Östersjön, detta unga artfattiga hav med låg salthalt kan t.ex. en ökad avrinning genom att nederbörden förväntas öka flytta de marina arternas utbredning söderut. Samtidigt som sötvattensarternas utbredning gynnas. Östersjön kommer kanske i en framtid att göra rätt för sitt namn – att det är en sjö inte ett hav.

På tisdag är temat ” Vad kostar havet?” Ämnen som vilka varor och tjänster produceras i havsmiljön. Att värdera produktion av fisk i kronor och ören är lätt att förstå, men hur är det med att få se en havsörn eller att ta ett morgondopp från bryggan utan algblomning?

Fin morgon för ett dopp – svårt att värdera i pengar

Går det att sätta ett pris på allt vi får från havet? Lönar det sig ens något att försöka alla ser ju olika på värdet av havet? Är det inte bättre att sätta ett jättehögt värde på en fungerande havsmiljö i balans med landskapet på land?

På onsdag handlar det om ”Kusten – där alla vill vara”- ett bra exempel varor (t.ex. fisk) och tjänster (t.ex. naturupplevelser) som kustekosystemen ger oss människor. Det är också de kustnära miljöerna som påverkas som mest av utsläpp av förorenat vatten och utbyggnad av hamnar mm. Hur påverkan av utsläpp ser ut utmed kusten varierar mycket och betyder att det krävs olika åtgärder i t.ex. tättbebyggda områden jämfört med glesbygden, och i gradienten från inner – ytterskärgården.

På torsdag ges ytterligare ett exempel under rubriken ”Är köl alltid rätt val?” kommer frågor om hur vi nyttjar havet för transporter och hur sjöfarten påverkar havsmiljön i stort och smått att presenteras. Något som är känt sedan länge är att många främmande arter kommit hit med ballastvatten och sittande på skrovet. Här gäller det att komma överens och ta beslut på internationell nivå om vi vill minska intransporten av främmande arter till Östersjön.  Samtidigt kan främmande arter få viktiga funktioner i Östersjön när salthalten minskar. Eller som den svartmunnade smörbult ge oss en ny art att fiska. Även om den är ganska liten blir det en god soppa.

Svartmunnad smörbult i akvarium
Flera små svartmunnade smörbultar kokade till en soppa.

Webbinariet avslutas på fredag med ett samtal mellan Miljömålsberedningens ledamöter och leds av Emma Nohrén, Miljömålsberedningens ordförande.

Går inte att sätta ett pris på!

Nu är det dags att sitta på bryggan och kolla på solnedgången. Blir en spännande vecka framöver.

Read Full Post »

Många av Tångbloggens läsare har kanske läst HAVET rapporten, där tillståndet i våra svenska havsvatten från den miljöövervakning som utförs har sammanfattats årligen eller vartannat år. I rapporten har man kunnat se förändringar över tid för parametrar som kväve, fosfor, vitmärlor, blåstång och miljögifter. Rapporten har även innehållit fördjupningsartiklar på några av områdena som övervakas. Det finns mycket intressant att hämta genom att läsa tidigare nummer.

Havet 2015:2016

Nu har tiden kommit för att lämna den tryckta rapporten och istället gå in i den digitala eran. På årets Vattenmiljöseminarium samlas utförare och tjänstemän, myndigheter och forskare som alla håller på med vattenförvaltning, både salt och sött. Diskussionerna i år gäller hur vi bäst presenterar tillstånden i våra svenska vatten, allt vatten, med upplägget ”från källa till hav”. Det är en spännande process som kommer pågå under 2018 och målet är att den nya sidan ska lanseras vid årets slut. Målgruppen kommer vara både tjänstemän som arbetar med vattenfrågor, med tyngdvikten på data och statistiska analyser. Men det kommer även finnas en ingång för intresserade personer som inte nödvändigtvis arbetar med eller är utbildad i dessa frågor. Då presenteras och förklaras bakgrunden till varför man mäter något och hur samt att data läggs upp i mer övergripande format.

Vi kommer självklart följa processen och lägga upp länkar till sidan så fort de kommer ut ur ugnen, rykande färska, här på Tångbloggen.

Read Full Post »

Under 5 års tid har ett intensivt arbete pågått inom forskningsprogrammet WATERS med att ta fram ekologiska bedömningsgrunder för våra kustvattenmiljöer. WATERS slutkonferens hölls i Göteborg under två intensiva dagar, med många engagerade deltagare, från myndigheter, forskare och verksamhetsutövare.

under-ytan

Som man kan se på bilden ovanför är havslandskapet under ytan lika varierat som på land! Mycket skulle kunna bli bättre om djupdata görs öppet tillgängliga och inte, som nu är fallet, hemligstämplade. Då skulle det bli möjligt att få fram kartor över olika kustmiljöer och vilka bottensamhällen som dominerar i olika vattenområden. En grundförutsättning för att kunna lättare bedöma tillståndet och sätta in åtgärder.

För mig var det en mycket givande konferens där jag fick en snabb kurs i hur långt arbetet med nya bedömningsgrunder för bottenvegetation i Östersjön kommit sen jag var med och tog fram bedömningsgrunden för bottenvegetation för Vattendirektivet. I arbetet med att ta fram nya bedömningsgrunder för bottenvegetation har Sofia Wikström, vid Stockholms universitets Östersjöcentrum bidragit under åren och var en av presentatörerna på konferensen. Förslagen till bedömningsgrunder för vegetation i Östersjön och västerhavet är kumulativ täckningsgrad, dvs där täckningsgraden för makroalger i olika skikt adderas och antal arter/ytenhet beräknas. Programmet har också genomfört fältundersökningar i gradienter, där faktorer som salthalt, närsalter och vågexponering gör det svårare att hitta generella samband.

2ndikatorer-o-veg

Procent täckningsgrad av blåstång som indikator användes redan av professor Mats Waern på 1940-talet i Gräsöområdet och upprepades 1984, långt innan Vattendirektivet och bedömningsgrunder kom till för att bedöma ekologisk status. Den jämförande studien av djuputbredning av blåstång visade att den hade minskat med flera meter. Denna förändring kunde kopplas till ett minskat siktdjup orsakat av högre näringshalter i vattenmassan som i sin tur lett till större produktion av växtplankton.

djuputbredning-blastang

kumulativ-ta%cc%88ckning-o-ljus

Genom att utveckla en indikator där flera makroskopiska algers täckningsgrad läggs samman är det möjligt att få ett tydligare utslag av en förändring om t.ex. på grund av påverkan av hög närsaltsbelastning  hela blåstångsbeståndet slås ut, eller som fallet var med skogsindustrins klorblekningsutsläpp som dödade tången i stora områden utanför.

5veg-o-djup-o-ljus

I en pedagogisk figur visade Sofia att sambandet mellan ökade mängder fosfor och kväve kan kopplas till produktion av växtplankton som i sin tur ökar grumligheten i vattenmassan och påverkar alger och växter på botten negativt. Samtidigt kan siktdjup påverkas av tillförseln från land av allt ifrån humus ämnen och sand och lerpartiklar vid häftiga regn. Redan här börjar sambanden bli komplexa. Och det finns ännu mer som påverkar bedömningen av tillståndet i ett kustvatten.Vid konferensen diskuterades att det fortsatt kommer att finnas behov av expertbedömning av tillståndet i våra kustvattenmiljöer. Resultatet från programmet kommer att tas omhand av Havs-och vattenmyndigheten. Enligt presenterade tidsplaner kommer delar av de framtagna bedömningsgrunderna för sötvatten och kustvattnen att bli föreskrifter till december 2017. Vilka som hinner bli klara återstår att se.

Det fanns också många möjligheter till spännande samtal och möten under dagarna och att träffa kollegor som arbetar med dessa frågor på olika sätt är alltid givande. Att dessutom kunna sprida en ny film som visar på hur vackra och varierade miljöer som gömmer sig under ytan blir extra roligt. Bilder kan säga mer än ord – och under sågtångsbältet, på lite större djup syns en tjusig mosaik av blåmusslor och rödalger. Min expertbedömning – en film väl värd att spridas!

Read Full Post »

Idag kom den årliga Havet- rapporten från Havsmiljöinstitutet där DU kan läsa om hur det står till med vattnet som omger vårt land.

Har du båt? Är du ute på sjön? Nu efterlyser Havsmiljöinstitutet även hjälp från havsintresserade som är ute på sjön och kan tänka sig att mäta siktdjup och bidra med data till världens största kartläggning av plankton. Följ länken och se hur lätt det är.

Har du inte bokat upp 2-10 augusti så kan vi tipsa om Västerhavsveckan, som är full av intressanta och kul aktiviteter. Spana in schemat och planera för en kul vecka!

Sommar i havet!

Sommar i havet!

Read Full Post »