Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Korallrev’

Under 2023 kommer vi på Tångbloggen att ge oss ut på resor runt världens alla hav. Vår serie Månadens alg kommer under 2023 därför att bli en kavalkad av makroalger från hela planeten. Det blir fullt med spännande namn, fascinerande livscykler, intressant biologi och ekologi. Många av arterna kommer att vara något som du kan leta efter på stranden eller när du snorklar eller dyker på din resa i något tropiskt eller tempererat hav. Ibland blir det arter som vi själva hittat och fotograferat. Ibland kommer vi att berätta om arter som vi skulle vilja få se på riktigt. Årets första resa börjar i Medelhavet, närmare bestämt i Adriatiska havet.

Det finns totalt åtta arter inom släktet Acetabularia. Acetabularia acetabulum (eller A. mediterranea) är den art som förekommer i Medelhavet. Övriga förekommer i varmare hav.

Acetabularia hör till ett gammalt släkte och finns kvar som fossil ifrån tiden när dinosaurierna levde. Att de bevarats som fossil beror på cellväggarnas innehåll av kalk, vilket gjort att de lämnat avtryck i kalkstens- eller sedimentlagren.

Acetabularia fick sitt svenska namn najadbägare 2003 av Naturhistoriska Riksmuseet som introducerade namnet för första gången. Najadbägare bildar kolonier på stenar och klippor i grunda skyddade vikar och laguner innanför korallrevet på några meters djup. De är lätta att känna igen där de sitter i små klungor av parasoller, även när de ligger uppspolade och torra på stranden. Känns inte som det finns så mycket näring i de små algerna, men både sjöborrar och fiskar äter faktiskt najadbägare. Kanske är det just för att de innehåller kalk, vilket sjöborrarna behöver till sitt skal?

Ett av mina egna tydliga minnen är från en resa till ön Korfu, Grekland 2016. Korfu ligger mellan Adriatiska havet och Joniska havet. Där på stranden hittade jag en massa torkade najadbägare som blekts av solen.

Det unika med najadbägare är att de består av en enda cell och ändå kan de bli flera centimeter stora. Den enda cellen är indelad i tre delar. Den nedersta delen fäster algen mot underlaget med små korta utskott, (rhizoider) och där finns även cellkärnan. Den mellersta delen består av en tunn upprättstående stjälk som avslutas med en skålformig bildning, som liknar ett parasoll. På stjälken sitter kransar med tunna hår.

Storleken på cellen och att cellkärnan sitter i nedre ändan av stjälken har gjort släktet till ett utmärkt försöksmaterial för att undersöka cellkärnans interaktion med resten av cellen. Najadbägare är lätta att odla och kan överleva utan sin cellkärna i flera månader. Det går också att ympa in celldelar från en annan individ och få delarna att växa ihop. Inte nog med detta. Om stjälken skärs av kan det växa ut ett nytt parasoll! Och omvänt från toppen växer det ut en ny bas, även om denna individ blir kortlivad. Antagligen för att den saknar kärna.

Den sexuella förökningen är också speciell. Först genomgår den enda (diploida) kärnan flera mitotiska delningar som sedan genomgår meios. De vandrar (förflyttas) sedan upp till parasollet/hatten. Där frigörs de som cystor. När cystorna i sin tur öppnar sig, frigörs rörliga, haploida könsceller. När könsceller från olika plantor träffar på varandra smälter de samman och bildar en diploid zygot som fäster vid botten och en ny individ utvecklas. Najadbägare har också asexuell förökning. Den sker genom att mobila (diploida) zoosporer frigörs, fäster sig på botten och utvecklas till nya individer. Hos vissa arter vandrar kloroplasterna under dygnet från parasollet/hatten till fästet i skymningen och tillbaka till hatten i gryningen. En möjlig förklaring kan vara att eftersom den är kapabel att bilda en ny hatt om den t.ex. äts upp/tas bort kan det vara adaptiv process som bevarar resurser. Vilken fantastiskt avancerad alg detta är!

Read Full Post »

plastskra%cc%88p

Har fått några foton från en strand i Nha Trang, ett populärt resmål i Vietnam. Det är skulpturer av delfiner ute i vattnet som ser ut att leka och dansa i massor av plastskräp. Det är nog länge sedan de fanns där på riktigt. Att det finns fina korallrev finns längre ut från kusten är svårt att tro.

Var i norra Vietnam för ett år sedan och tog lite bilder på skräp på stranden där- det var inget emot detta.Där låg det mer avfall från familjen som bodde vid stranden inne i mangroven. Bland annat  ett trasig blommigt kärl.Här vid stranden i Nha Trang ser det ut som om mycket både slängs direkt i havet och kanske blåser dit från närliggande soptippar. Det finns plastskräp även på svenska stränder som syns på bilderna nedanför.

Jag brukar ju skriva om vad för plastsaker som driver iland på Saltö, en ö strax utanför Strömstad, speciellt efter att det blåst. Många saker kommer långt bortifrån och driver hit med strömmar- även om det inte gör saken bättre.

Detta att slänga plastföremål i naturen eller dumpa till havs går ju att åtgärda relativt enkelt. Det är däremot svårare att både förstå hur mycket av plast, allt ifrån mikroplaster i kosmetika till partiklar från bildäck och hur mycket som kommer från båtbottenfärger och avskrap?? Vad kan passera våra reningsverk?

Så är du intresserad av att få veta mer om just källor i Sverige så kolla på Ekotoxbloggen. Den är skriven av Marie Löf, som just forskat kring dessa frågor på Östersjöcentrum. Fler bloggar och fakta om hur havet mår hittar du på Östersjöcentrums hemsida.

Read Full Post »

Read Full Post »